Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amur (flod) - Amur (kärlek) - Amurjärnvägen - Amusant - Amusera - Amusi - Amygdalin - Amykos - Amyl - Amylacetat el. ättiksyraisoamylester - Amylalkohol - Amylas - Amylenhydrat - Amylnitrit - Amyloid - Amyloid-degeneration - Amylopektin - Amylos - Amylum - Amyot, Jacques - Amyotrofi - Amyraut - Amöbor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
461
Amur—Amöbor
462
de båda källfloderna Sjilka från Jablonojbergen
och Argun från Chinganbergen, som sammanflyta
vid Pokrovskaja. A. har först s. ö. riktning,
böjer sedan av mot n. ö., omedelbart innan den
mottager den stora manchuriska bifloden
Dsun-gari och utmynnar i Ochotska havet. Med sina
bifloder, bland vilka även märkes Ussuri från s.,
bildar A. ett segelbart flodnät på 14,000 km.
Isfri är A. likväl endast maj—okt. A:s
viktigaste hamnstäder äro Blagovjesjtjensk och
Chabarovsk samt Nikolajevsk vid flodens
mynning.
Amür, se Amour.
Amurjärnvägen, den n. om Amurfloden i ö.
Sibirien från stationen Kujenga till Chabarovsk
(vid*Amur, n. om Vladivostok) gående järnvägen.
Vid planläggningen av byggandet av den stora
sibiriska banan, som skulle nå fram till
Vladivostok, var avsikten, att den i ö. Sibirien
skulle föras fram utmed Amur och dess biflod
Ussuri. Banans östligaste del blev ock färdig
1897. Då emellertid ryssarna erhållit rätt att
bygga järnvägen raka vägen till Vladivostok
genom Manchuriet, blev Amurbanan ej längre
behövlig. Efter rysk-japanska kriget återupptogs
tanken på att, för vinnande av en uteslutande
på ryskt område gående förbindelse med yttersta
östern, draga fram en järnväg utmed (och n.
om) Amur till Chabarovsk. Medel blevo ock
beviljade av duman. Vid planens fastställande
1907 frångicks dock av militära skäl den urspr.
avsikten, att järnvägen skulle följa Amur, och
bestämdes i stället, att den skulle gå betydligt
n. om denna flod. Järnvägen fullbordades först
1916. Den är 2,020 km lång och genomlöper
områden, rika på kol och guld.
Amusant [amysä’t], fr., roande, rolig; munter.
Amusera [amysé’ra], roa.
Amusi, sjukligt stegrad oförmåga att trots
bibehållen hörsel uppfatta och igenkänna
tonförbindelser. — Amüsisk, obildad.
Amygdalin, C20H27O11N, förekommer i
bittermandel, i bladen av Primus Laurocerasus samt
i kärnorna och andra växtdelar hos persikor,
körsbär och andra stenfrukter. Vid förtvålning
el. inverkan av ett i bittermandlar
förekommande enzym, e m u 1 s i n, sönderdelas a. genom
omsättning med vatten till bensaldehyd ( =
bittermandelolja), blåsyra och druvsocker.
Amykos, se Aseptin.
Amyl, C5H11—, en envärdig alkylradikal.
Amylacetät el.
ättiksyraisoamyles-t e r, CHs • COOC5H11, framställes genom att
upphetta en blandning av 1 d. amylalkohol, 1
d. isättika och V2 d. koncentrerad svavelsyra
några timmar vid ioo°, varefter den utfälles
med vatten. A. är en i vatten olöslig vätska,
som kokar vid 1390. Det har aromatisk lukt
och smak, påminnande om päron, och kallas
därför päronolja. Användes som lösningsmedel, t. ex.
i zaponlack, cellulosalack och fruktessenser samt
inom fotometrien i hefnerlampan.
Amylalkohol, CsHnOH. Bland 8 isomera
amylalkoholer är den i finkeloljan
före
kommande isoamylalkoholen den
viktigaste och vanligaste. Ren a. är en färglös,
oljeartad vätska med skarp smak och
vidrig, genomträngande lukt, kokpunkt 1300.
Den blandar sig med eter och vanlig alkohol
men är svårlöslig i vatten. Den löser hartser
och fetter. A. användes för framställning av
andra amyl föreningar, såsom acetatet och
nitra-tet, och genom oxidation valeriansyra samt
inom tj är färgämnes- och organiska
preparatindustrierna. Den är giftig.
Amyläs, se Diastas.
Amylènhydrät bildas av finkelolje-amylalkohol
genom skakning med utspädd svavelsyra vid —200
och kokning av lösningen med vatten. A.
användes som sömnmedel.
Amylnitrit, nitris amylicus, en klar blekgul,
brännbar vätska med lukt av fukt. A.
åstadkommer vid inandning en utvidgning av
blodkärlen, användes vid vissa hjärtsjukdomar, astma
m. m.
Amyloid bildas genom inverkan av
koncentrerad svavelsyra på cellulosa; färgas liksom
stärkelse blå av jod.
Amyloid-degeneratiön, förhårdning, särsk. av
mjälten, levern, njurarna, mag- och
tarmslemhinnorna, som följd av avsättande av amyloid i
vävnaderna. A. förekommer vid långvariga,
tärande sjukdomar, såsom tuberkulos, varbildning
m. fl.
Amylopektin, se Stärkelse.
Amylos [-lä’s], se Stärkelse.
A’mylum, stärkelse (se d. o.).
Amyot [amiå’], Jacques, fransk filolog
(1513—93), prof, i grekiska i Bourges, biskop
i Auxerre (1570). A. har gjort sitt namn
frejdat genom översättningar från klassiska
författare. De viktigaste äro: ”Amours de
Théa-gène et Chariclée” (1544), ”Amours de Daphnis
et Chloé” (1559) och framför allt ”Oeuvres de
Plutarque” (1559—72).
Amyotrofi, muskelförtvining.
Amyraut [amirå’], lat. Amyraldus, Moses,
fransk reformert teolog (1596—1664), prof, vid
univ. i Saumur. Hans lära om en s. k.
universalismus hypotheticus, el. att Gud beslutat
frälsa alla människor, så vida de trodde på
Kristus, men att han förlänade trons gåva
endast åt vissa utkorade, väckte stor anstöt hos
den reformerta kyrkans ortodoxa.
Amöbor, Amoebina, en ordning encelliga djur
(protozoer), tillhörande klassen Rhizopoda.
Under benämningen a. sammanfattas protozoer
av obestämd, starkt föränderlig kroppsform.
Skal, vanl. av kitin el. kalk, finnes el. saknas.
A. röra sig antingen genom framåtströmning
av hela protoplasmamassan el. genom utsändande
av protoplasmautskott, s. k. pseudopodier.
Denna ”amöboida” rörelse åstadkommes genom
lokal nedsättning av cellens ytspänning.
Amöborna ha en el. flera cellkärnor av oval el.
cirkelformig gestalt. Fortplantningen försiggår
vanligen på könlös väg genom enkel el. stun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
