Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ancher, 1. Michael - Ancher, 2. Anna - Anch’ io sono pittore - Anchises - Anchitherium - Anchusa - Anciennitet - Ancien régime - Ancillon, Johann Peter Friedrich - Ankarhielm, Mårten (Thijssen) - Anckarström, ätt - Anckarström, 1. Claes Claesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
477
Anch’ io sono pittore—Anckarström
478
osentimental skildringsförmåga och inträngande
karakteristik. Bosatt vid Skagen sedan 1880, har
han företrädesvis tagit sina motiv från denna
trakt.
2) Anna A., f. Bröndum, den föreg:s hustru,
målarinna (1859—1935). Hon framstår som en
av Nordens förnämsta konstnärinnor, särsk. i
sina pasteller. Helst målade hon enkla
hemlivsbilder med få figurer el. intima porträtt.
Anch’ io sono pittore [aqk i’å så’nå pitå’re],
it., ”även jag är målare”, ett yttrande, som
Cor-reggio lär ha fällt, när han en gång i Bologna
såg ”Den heliga Cecilia” av Rafael.
Anchises, se Ankises.
Anchithérium, fossilt släkte av
hästfamil-j e n, Equidae, funnet i Mellaneuropa, Kina och
Nordamerika. A. hade långa, slanka, tretåiga
extremiteter med mellantån starkare utvecklad
än sidotårna. A., som förekom i miocen, anses
icke utgöra stamform för den nutida hästen.
Anchüsa, lat. namnet på rastsläktet (se
d. o.).
Anciennitét, åldersföljd, åldersrätt vid
befordringar, åldersföreträde.
Ancien régime [äsia’ re^i’m], fr., ”det gamla
regeringssättet”, betecknar det franska
samhällsskick, som bortsopades av revolutionen 1789.
Uttrycket användes även för att beteckna ett
förgånget tillstånd, forna tiders anda.
Ancillon [aysij å’t) ], Johann Peter
Friedrich, preussisk statsman (1767—1837).
Urspr. präst vid franska kyrkan i Berlin, blev
han prof, i historia vid militärakademien och
övertog 1810 ledningen av den preussiske
kronprinsens (sedermera Fredrik Vilhelm IV :s)
uppfostran. A. inträdde 1814 i utrikesministeriet
och följde troget Metternichpolitikens
reaktionära riktlinjer. Bland hans talrika
politisk-filo-sofiska skrifter märkes ”Tableau des révolutions
du système politique de 1’Europe depuis le XV.
siècle” (1803—05).
Anckarhielm, Mårten (Thijssen),
holländsk-svensk amiral (d. 1657). Han övertog
1644 befälet över den av Louis De Geer i Holland
för Sveriges räkning utrustade flottan. Vid
Listerdyb utanför Slesvigs västkust hade han
att med en dansk eskader under Kristian IV
utkämpa en förlustbringande strid och måste
Michael Ancher: Fiskare i färd med att sätta en båt
i sjön, 1881. Skagens museum.
Anna Ancher: Flickan i köket, 1883—86. Hirsch-
sprungska saml., Köpenhamn.
därefter återvända till Holland för att reparera.
De Geer lyckades få en värvad flotta segelfärdig
igen, och i början av juli löpte A. åter ut,
trängde genom Öresund in i Östersjön och kom
lyckligt till Kalmar. Han gick nu i svensk
tjänst, blev fast anställd som amiral och
adlades. I Kalmarsund förenade han sig med svenska
flottan under Wrangel och medverkade kraftigt
till segern över danskarna vid Femern 13 okt.
1644.
Anckarström, adlig ätt. A.i), som var son
till borgaren i Västerås Claes Depken, adlades
1676. Namnet övergick till dennes styvson,
brukspatronen David Futtje, som 1683 adlades
A. Dennes sonsons son var Ä.2), efter vars
förbrytelse släktens namn ändrades till L ö w e
n-ström; släkten utdog på svärdsidan 1863.
1) Claes Claesson A., bruksägare (1627
—1702). Han var en av de första kämparna för
Norrlands industriella kultivering. 1659 hade
han tillika med stockholmsköpmannen D. Leijel
påbörjat anläggning av Älvkarleö och Härnäs
bruk i Uppland. Genom att vid sina bruk
igångsätta en tillverkning av ankaren blev han i
tillfälle att tillgodose flottans trängande
behov av ankaren 1676 och belönades s. å. med
adelskap och ett privilegium för anläggning av
ett stort ankarbruk vid Söderforsen vid Dalälven.
Anläggandet av detta bruk försenades emellertid
genom långvariga processer med den bekante
hovintendenten Johan Leijoncrona, ägare av
Untra gård. Denne inköpte slutligen A:s och
hans medintressenters andelar i Söderfors. A.
medverkade vid anläggningen av Axmars bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
