Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anderberg, Axel Johan - Anderberg, Bengt - Anderberg, Rudolf - Anderlecht - Andermatt - Anderna - Andernach - Anders (Hellig Anders)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
Anderberg—Anders
488
dess nuvarande form, skedde under tertiärtiden.
Under istiden täcktes, särsk. i s. betydande
arealer av glaciärer och inlandsis.
Bergssystemet är sammansatt av flera
huvudkedjor, som flerstädes omsluta högplatåer el.
sänkor och till vilka smärre kedjor ansluta sig.
A. äro Sydamerikas förnämsta vattenledare och
skilja även mycket olika klimat- och
vegetations-områden. A:s centrala huvudkedja börjar i s.
på Staten Island och går därefter mot v. och n.
genom Eldslandet och Patagonien under
tilltagande höjd. V. härom löper den chilenska kustkedjan,
Cordillera de la Costa. I ö. går en tredje kedja,
Prekordilleran, liksom kustkedjan skild från
huvudkedjan av en sänka; dess östligaste del är
Sierra de Cördoba (2,350 m). De sydliga A.
äro rika på väldiga glaciärer och sjöar, av vilka
flera taga sitt avlopp tvärs genom huvudkedjan
till stillahavskustens fjordlandskap. De största
sjöarna äro Lago Argentino, Lago Viedma, Lago
Nahuel Huopi och Lago Buenos Aires. Norrut
blir huvudkedjan rik på vulkaner och når i
Aconcagua, Amerikas högsta berg, 7,000 m.
Här går järnvägen fram mellan Valparaiso och
Buenos Aires med en tunnel på 3,000 m höjd
under Cumbre-passen (3,800 m).
N. om Aconcagua grenar sig A:s huvudkedja
och omsluter betydande, till stor del avloppslösa
högslätter, i s. Puna de Atacama (3,400—4,000
m), i n. Bolivias högplatå (2,680—4,200 mö. h.).
Från Copiapö (6,072 m) får den västra kedjan
ett rikt inslag av vulkaner, såsom Llullaillaco
(6,710 m) samt v. om Desaguadero och Titicaca
Sajama (6,500 m). östra kedjan, i Bolivia
benämnd Cordillera Real, är fattigare på vulkaner
och mest uppbyggd av äldre bergarter. Högsta
punkten här är Illampu (6,550 m). Is. Peru
närma sig kedjorna åter varandra för att vid
Cerro de Pasco åter dela upp sig på fyra kedjor:
Cordillera Negra (4,300 m), den snöhöljda
Cordillera Blanca, som i Huascarån når 6,761 m,
Cordillera Central och Cordillera Oriental. T s.
Ecuador få vi två kedjor, som innesluta Ecuadors
högslätter, över vilka talrika vulkaner höja sig,
den högsta Chimborazo (6,310 m).
Vid bergsknuten Pasto i s. Colombia börja
de Colombiska A., delade i 3 armar av
Cauca-och Magdalenafloderna, vartill i v. längs
stilla-havskusten Chocokordilleran ansluter sig.
Central-kordilleran är rik på vulkaner med flera
toppar över 5,600 m. Den östligaste kedjan viker
av mot ö. och når i Sierra Nevada de Cocui
över 5,000 m. Norrut ökar denna hastigt i bredd
och uppdelas i två huvudkedjor: Sierra de Perija,
som fortsätter mot n., och de mot n. ö. och ö.
omböjande Sierra de Mérida (5,000 m) och
Venezuelas kustkedjor.
A’ndemach, stad i Rhenlandet på v.
Rhen-stranden, 15 km n. v. om Koblenz; 12,000 inv.
A. är en av Tysklands äldsta städer med
forn-lämningar från romartiden och många
minnesmärken från senare tidevarv. Valsverk, trä-,
tobaks- och kemisk industri.
Anders (Hellig Anders), lokalhelgon i
Slagelse, levde omkr. 1200. Om honom berättas en
hannes’ kyrka i Malmö, Vetenskapsakedamiens
och Naturhistoriska riksmuseets nybyggnader vid
Frescati, ombyggnaderna av Uppsala univ.-bibl.
samt observatoriet i Saltsjöbaden.
Anderberg, Bengt, författare (f. 1920). A.
har framträtt som lyriker med ”Fåglar” (1946)
och ”Kristofer” (1947). Romaner av hans hand
äro ”Fanny” (1946) och den mycket
omdebatterade ”Kain” (1948). 1950 utkom barnboken
”Niklas och figuren”.
Anderberg, Gustaf Alfred Rudolf,
psykolog och pedagog (f. 1892 ®/i), fil. dr i Lund
1918, docent i psykologi och pedagogik där
1918—27, prof, i
pedagogik i Uppsala 1932,
i psykologi 1948. A.
har utg. bl. a.
”Kvantitativ bestämning av ett
kortvarigt arbetes
inverkan på ett
efterföljande” (1918; akad.
avh.), ”Grunddragen
av svenska tekniska [-undervisningsväsendets-]
{+undervisningsväsen-
dets+} historia” (1921),
”Experimentell
intelligensundersökning”
(1928; 2:a uppl. 1932)
samt ”Psykologiska
problem och pedagogiska reformtankar” (1931;
kritisk mot vissa pedagogiska reformsträvanden).
Senare har A. företrädesvis ägnat sig åt
yrkes-psykologiska undersökningar.
A’nderlecht, förstad till Bryssel, 87,000 inv.
Fabrikation av textilvaror; jämgjuterier m. m.
A’ndermatt, turist- och vintersportort i
Schweiz, kant. Uri, i Reuss’ övre dalgång; c:a
1,450 m ö. h.; 1,500 inv. A. är knutpunkt på
Gotthardsbanan för järnvägarna över
Furka-och Oberalppassen.
Anderna, sp. Cordillera de los Andes, bilda
den sydamerikanska delen av Amerikas väldigaste
bergskedja, Kordillererna, och ha en längd av
c:a 9,000 km samt en bredd, som växlar mellan
200 och 700 km. Kedjan inrymmer Amerikas
högsta bergstoppar. I v. begränsas A., som ligga
i den brottzon, som begränsar Stilla havet, av
detta, som nära land når betydande djup (i
Atacamagraven över 7,000 m). Även mot ö. är
sluttningen i allm. brant ned mot lågslätter,
som flerstädes gå ända in till högfjällets fot.
Mot pampas blir dock A:s gräns mera obestämd
och övergången jämnare. A. uppbyggas av
lager av växlande ålder från arkeiska till nutida
bildningar. De östliga kedjorna bestå oftast av
äldre, arkeiska och paleozoiska, formationer,
väster ut dominera yngre, mest mesozoiska,
bergarter, dock uppbygges den västliga kustkedjan
i Chile och Peru av äldre lager. Inom större
delen av A. äro äldre och yngre
eruptivberg-arter starkt framträdande, och särsk. i mellersta
Chile, n. v. Argentina, v. Bolivia och Peru samt
i Ecuador bilda unga eruptiv en avsevärd del
av berggrunden. Talrika vulkaner äro ännu i
verksamhet. Den sista veckningen, som gett A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
