Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anka el. tam gräsand - Anka, tidningsanka - Ankar, Gustaf - Ankara (Angora) - Ankaratra - Ankarboj el. vakare - Ankarcrona, ätt - Ankarcrona, 1. Henrik - Ankarcrona, 2. Sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
553
Anka—Ankar crona
554
Det gamla citadellet i Ankara.
arna äro ömtåliga för kyla. A. äro allätare
och hämta sin näring både från växt- och
djurriket. I Europa är a. ett av de senast tamda
husdjuren. Talrika tamraser av a. ha utbildats,
t. ex. p e k i n g a n k a n, vit, med näbb och
fötter orangegula, halvt upprätt kropp;
ayles-bury-a., vit med blek näbb, gulröda
fötter; r o u e n-a., stor, vildandfärgad; svenska
blå a., gråblå med vit framhals — ur denna
ankras har framodlats gul svensk anka, som
har vacker slaktkropp och lämpligt vikt; i
n-diska löpanden, en liten, lätt ankras med
smärt kroppsform och upprätt hållning; och
dessutom allehanda oregelbundna korsningar.
Anka, tidningsank a, skämtsamt om osann
tidningsuppgift.
Ankar, Gustaf Alfred, präst (f. 1877 27/io),
teol. lic. i Uppsala 1922, komminister i Gustav
Vasa församling i Stockholm 1925, kyrkoherde
där 1936—48, ordf, i Svenska ekumeniska
nämnden 1939, teol. heders-dr i Uppsala 1941.
A’nkara, (till 1923 Angöra), huvudstad i
Turkiet sedan 1923 och i vilajetet Ankara;
286,600 inv. (1950). A. ligger i en välodlad trakt
mitt i Galatien i Mindre Asien. Är en viktig
handelsort och vägknut, sedan 1892 ändpunkt för
anatoliska banan. Staden domineras av ett
gammalt citadell uppe på en klippa. V. och s. därom
utbreder sig den äldre stadsdelen med orientalisk
prägel, medan det nya, högmoderna A. sträcker
sig särsk. åt s. I s. ö. ligger ”diplomatstaden”
med presidentpalatset och de främmande
beskickningarna. A. har bl. a. lantbrukshögsk. och en
högsk. med humanistiska, jur. och med. fakulteter.
Industrien omfattar mekaniska verkstäder, sprit-,
ylle- och bomullsindustri. Trakten är berömd
för sin ullproduktion (angoraull).
A. är forntidens Ankyra, som särsk.
blomstrade under romerska kejsartiden. Turkarna
erövrade staden 1360. Kemal pascha gjorde 1919 A.
till medelpunkt för sin nationellt revolutionära
rörelse och sammankallade dit en turkisk
nationalförsamling 1920. — Bild se även nästa sida.
Ankaratra, vulkan på Madagaskar.
Ankarboj el. v ak a re, en av trä el.
järnplåt tillverkad flottör, som med ett s. k. boj rep
är fäst vid ankaret för att ange dettas läge på
sjöbottnen.
Ankarcrona, sv. adlig ätt, som på 1600-talet
inkom från Böhmen med den landsflyktige
Chri-stofer Jakobsson. Två av hans sonsöner adlades
1717, men deras ätter utgingo med dem. Från
den tredje sonsonen, Jakob Christophers (1693—
1755), handlande och framstående industriidkare
i Karlskrona, adlad 1751, härstammar nu
levande ätt.
1) Henrik August A., målare (1831—1917).
A. deltog åren 1858—60 som officer i fransk
och spansk tjänst i flera afrikanska fälttåg,
vilka förskaffade honom ämnen till en mängd
målningar, som utmärka sig genom livlig
anordning och pittoresk behandling av staffaget.
2) Sten Johan Theodor Claes A., den föreg:s
brorson, sjömilitär (1861—1936). Han utnämndes
1907 till kommendör vid flottan samt förordnades
1911 till chef för Marinstaben. Då A. av
staaffska regeringen hösten 1913 entledigades
från nämnda stabschefsbefattning, avgick han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
