- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
557-558

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ankare (sjöfart) - Ankare (magnet) - Ankare (byggnadsteknik) - Ankare (dragkamp) - Ankarede - Ankargrund el. ankarplats el. ankarsättning - Ankarkätting - Ankarpejling - Ankarreaktion - Ankarspel - Ankarsrum - Ankarstock - Ankarviks ångsågs ab. - Ankarsättning - Ankarur - Ankbonde - Ankel el. fotknöl - Anker, släkt - Anker, 1. Bernt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

557

Ankare—Anker

558

Ankare; t. v. vanligt stockankare, i mitten och t. h.
Halls ankare.

skeppsfarten samt för räddning ur sjönöd. Det
upptogs av de kristna som symbol för den
frälsande tryggheten. I den nyare symbolismen
upptages a. som beteckning för hoppet i samband
med korset (tron) och hjärtat (kärleken).

Ankare, den rörliga del, genom vilken de
magnetiska kraftlinjerna slutas vid en
perma-nentmagnet el. t. ex. ett relä. — När elektriska
motorer och generatorer började byggas, fick
även här den rörliga delen (rotorn) benämningen
a. (t. ex. ring-a., trum-a), ehuru denna
benämning nu håller på att försvinna. Kännetecknande
för dessa a. är att de innehålla lindningar, i
vilka spänningar induceras.

Ankare, en anordning, varigenom en byggnads
delar sammanhållas med hjälp av ett inlagt jäm,
ankarjärn. Se vidare Förankring.

Ankare, sista man i ett dragkampslag.

Ankarede, lappkapell i Frostvikens socken.

Ankargrund el. ankarplats el.
ankarsättning, vattenområde, där djup och
bottenbeskaffenhet lämpa sig för förankring av
fartyg. God ankarplats utmärkes å sjökort och
kartor med ett ankare.

Ankarkätting, av järn el. stål, har sin ena
ände fäst vid ankaret och den andra ombord
å fartyget. A. tillverkas i längder om 20—30
m, vilka sedan klammas ihop. Länkarna förses
i allmänhet med mellanstolpar för att göra a.
starkare.

Ankarpejling avser bestämmande av ett
förankrat fartygs läge genom att taga
kompassriktning till föremål i land el. genom
vinkelmätningar. Genom a. kan observeras, om
fartyget ”ligger för ankaret” (icke driver).

Ankarreaktion, det magnetfält, som
uppkommer i en elektrisk motor el. generator på grund
av att ankarlindningen (d. v. s. vanl.
rotorlindning-en) belastas. Vid 2-poliga likströmsmaskiner blir
rotorn på grund av a. magnetiserad ”på tvären”.
En del av fältet från a. sluter sig genom
magnet-ställets polskor och alstrar sålunda en ojämn
fältfördelning. — Vid växelströmsgeneratorer,
som belastas induktivt, ger a. en rent
motmagne-tiserande verkan, som sänker den inducerade
maskinspänningen.

Ankarspel, mekanisk inrättning, varmed
ankaret upplyftes från sjöbottnen. På nyare, större
ångfartyg drivas a. alltid med ånga el.
elektricitet.

Ankarsrum, säteri och bruk i n. ö. Småland,
invid A:s station å Västervik—Hultsfreds
järnväg samt vid Långsjöns utlopp i Hällsjön, v.
om Västervik; Hallingebergs socken, Kalmar län.
Omfattar gjuteri, mekanisk verkstad, pressverk,
emalj erverk och sågverk, tillverkar
handelsgjut-gods, ss. spisar, kaminer och grytor,
byggnads-och sanitetsgods, driver dessutom jordbruk och
sågverksrörelse.

Brukets taxeringsvärde är 4,748,000 kr.;
aktiekapitalet 1,8 mkr., tillverkningsvärdet 13,5 mkr.
pr år. 700 arbetare. Ägare är a.-b. A:s bruk.
— Godset blev frälse 1647 och ägdes då av
släkten Gyllenanckar. Stångj ärnsverket
privilegierades 1655 och byggdes av Hubert de
Besche. Både säteri och bruk ägdes länge på
1800-talet av släkten de Maré, som 1882
bildade a.-b. Efter B. de Marés död 1898
övertogos egendomarna av ett nytt konsortium, som
1909 efterträddes av bruksägaren Sven
Spån-berg, vars familj nu äger bruket.

Ankarstock. 1) Se Ankare. — 2) Ett slags
avlångt, syrligt rågbröd.

Ankarsviks ångsågs ab., sedan 1948
Anka r s v i k s ab., Sundsvall, tillverkar sågade
och hyvlade trävaror, Ankarboard
träfiberplattor, plywood, trähus m. m. Bolaget äger
anläggningar vid Johannedal, Karlsvik, Myrnäs,
Alvik och Hovid. Antalet arbetare är c:a 900.

Ankarsättning, se Ankargrund.

Ankarur, se Ur.

Ankbonde, se Anka.

Ankel el. fotknöl, de vid övergången
mellan underben och fot kännbara benknölarna. Den
inre a. bildas av skenbenets, den yttre av
vadbenets nedre, ansvällda ände.

Anker, norsk släkt av västsvenskt ursprung.
I slutet av 1700-talet naturaliserades medlemmar
av släkten som dansk adel på grund av en
obestyrkt tradition om att släkten skulle tillhöra
den uråldriga värmländska ätten Anckar.

1) B e r n t A., affärsman (1746—1805). Han
övertog redan vid tjugoett år skötseln av faderns
betydande handelsfirma i Kristiania. Gynnsamma
konjunkturer och en stor duglighet gjorde honom
inom kort till en av landets främsta och
förmögnaste affärsmän. Varm fosterlandsvän,
arbetade han ivrigt för upprättande av norsk bank
och univ. och understödde med stor
frikostighet vetenskaper, vitterhet och konst samt
utövade en storartad välgörenhet. Hans hem

Ankarspel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free