Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anrikning, malmanrikning - Anrop - Ansaldo-verken - Ansats - Ansbach - Anschluss - Anschütz, 1. Heinrich - Anschütz, 2. Ottomar - Anselm - Anser - Anserinae - Ansermet, Ernest - Ansgarius (Ansgar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
579
Anrop—Ansgarius
580
fysiska egenskaper hos malmmineralen. Så
basera sig vissa anrikningsmetoder på
malmmineralens relativt höga egentliga vikt, andra på en del
minerals magnetiska egenskaper och åter andra
därpå, att många sulfidmineral ha stor
adhesions-formåga till olje- och gasblåsor i vatten.
Till genomförande av anrikningsproceduren
finfördelas anrikningsgodset i krossapparater —
tuggare, valsverk, stampverk, kulkvarnar och
rörkvarnar — samt klasseras i
klasseringsappa-rater — plansiktar, trumsiktar och spetslådor —
i olika kornstorlekar, vilka därefter var för sig
underkastas en sättning el. sortering efter
egentlig vikt el. särskiljas på annat sätt. A. sker
antingen på torr el. våt väg. För sorteringen
användas sättmaskiner, skakande el. roterande
bord (se fig.) och härdar samt
torranriknings-apparater. I sorteringsapparaterna avskiljas de
relativt lättare ofyndiga bergarterna ur
anrikningsgodset med tillhjälp av vatten el. luft,
varigenom malmmineralen anrikas.
Oftast erhålles jämte malm och gråberg även
en mellanprodukt, som måste ytterligare
finkrossas, för att malmmineralen nöjaktigt skola
kunna urskiljas. Vid den magnetiska a. får
anrikningsgodset passera genom ett av starka
mag-neter åstadkommet magnetiskt fält. De
magnetiska malmmineralen dragas då till magneterna
och skiljas härigenom från de ofyndiga.
Den s. k. flotationsanrikningen tillgår i stort
sett så, att det finkrossade godset blandas med
olja och stundom även med någon syra för
rengöring av mineralkornens yta samt införes
tillsammans med pressluft el. ånga under
vattenytan i en låda.
Anrop, i) Det rop, med vilket en post, i
de fall hans instruktion så föreskriver, hejdar
en mot honom kommande el. honom passerande
person, som han icke igenkänner el. som icke har
rätt att passera. Under fältförhållanden kan
lösenord avkrävas. — 2) Telefonteknisk term: I
lokalbatterinät åstadkommes a. till telefonstationen
medelst den i telefonapparaten inbyggda
signal-induktorn genom att veven kringvrides ett par
varv, innan mikrotelefonen lyftes. I
automatiserade nät göres a. till stationen enbart genom
att man lyfter mikro telefonen, varvid förbindelse
erhålles med stationens välj arorgan.
Ansa’ldo-verken, industriella anläggningar
nära Genua i Italien, omfattande skeppsvarv,
vapen-och ammunitionsfabriker, fabriker för
tillverkning av motorer och flygmaskiner m. m.
Ansats, en utspringande, mindre kant, i
synnerhet på maskindelar.
A’nsbach, stad i Bayern, omkr. 35 km s. v.
om Nürnberg; 26,000 inv. Livlig
fabriksverksamhet. — A. var fordom residensstad i
markgrevskapet Ansbach.
Anschluss [a’njlos], se Österrike, historia.
A’nschütz. 1) Heinrich Eduard A., tysk
skådespelare (1785—1865). Han kom 1821 till
Wiens Hofburgteater, där han i 40 år vär
tragediens förnämsta stöd. Allra mest berömd
blev han som kung Lear, Wallenstein, Miller
(i ”Kabal och kärlek”).
2) Ottomar A., tysk fotograf (1846—1907),
en av kinematografiens banbrytare. Hans
strobo-skopiska betraktningsapparat är en föregångare
till biografproj ektorn.
A’nselm (lat. Anse’lmus), ärkebiskop av
Canterbury, ”skolastikens fader” (1033—1109). F. i
Aosta i Piemont, ingick A. i det normandiska
klostret Bec. 1093 kallades han till ärkebiskop
i Canterbury. Här invecklades A. i ständiga
strider med konungen och blev två gånger
tvungen att gå i landsflykt. En kompromiss kom
slutligen till stånd genom konkordatet i London 1107.
A. blev skolastikens förste grundare. Liksom
Augustinus tog han som utgångspunkt tron
men tilläde, att det i egentlig mening frälsande
är kunskapen i förening med tro. Utgående
härifrån framlade han sitt ontologiska
gudsbe-vis. Sin försoningslära klargör A. i "Cur deus
homo?”: mänsklighetens synd är för stor för
att kunna försonas annat än genom Gud, men
försoningen måste på samma gång lämnas av en
människa; därför måste Gud bli människa. A.
kanoniserades 1494 och upphöjdes 1720 till rang
av katolsk kyrkolärare, doctor ecclesiae.
A’nser, se Gåsfåglar.
Anserinae, se Gåsfåglar.
Ansermet [äsärmä’], Er ne st, schweizisk
dirigent (f. 1883). Han var först matematiklärare
i Lausanne men ägnade sig sedan åt
musikstudier. A. var från 1915 kapellmästare vid
S. Djagilevs ryska balettsällskap samt grundade
och har sedan 1918 varit ledare för Orchestre
de la Suisse romande, som konserterat i Genève
m. fl. städer. Han är en internationellt
uppskattad orkesterledare och har flera gånger besökt
Stockholm såsom gästdirigent i Konsert
föreningen. A. är även skriftställare och kompositör.
Ansgärius (Ansgar), Nordens apostel (801
—865). Han uppfostrades i benediktinklostret
Corbie i Picardie men förflyttades till
dotterklostret Nya Corvey i Westfalen. År 826
åtföljde A. tills, med en annan munk den danske
tronpretendenten Harald på en expedition till
Danmark. Harald fördrevs dock inom kort, och
missionärerna måste lämna landet. Mera
fruktbringande blev en missionsresa till Sverige år
829, som företogs på kejsar Ludvig den
frommes uppmaning. A. åtföljdes då av en kamrat
från Corbie, Witmar. Efter en äventyrlig färd
nåddes omsider Birka på Björkön i Mälaren.
Konung Björn därstädes gav dem kungsskydd,
de fingo fritt predika, köpstadens hövding och
konungens rådgivare Hergeir begärde själv
dopet och byggde på sin gåid en kyrka — den
Schematisk bild av skakbord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
