- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
623-624

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antvorskov - Antändningsmedel - Antändningstemperatur - Anu - Anubis - Anukis - Anund (Ynglingaätten) - Anund (800-talet) - Anund Jakob - Anund (omkr. 1070) - Anundshögen - Anundsjö (socken)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

623

Antändningsmedel—Anundsjö

624

Anubis väger inför Osiris en död prinsessas hjärta mot sanningens fjäder.
Bakom prinsessan står Isis, Osiris syster. Målning på papyrus.
Metropolitan Museum of Art, New York.

v. Själland. Dess prior var överhuvud för ordens
samtliga kloster i Norden. Hans Tausen, den
danske reformatorn, var munk i A. Klostret
indrogs 1580 till kronan och förvandlades av
Fredrik II till ett kungl. slott.

Antändningsmedel, se Tändmedel.

Antändningstemperatur, den temperatur, till
vilken en brännbar kropp måste uppvärmas, för
att dess förbränning skall ske med märkbar
hastighet, även sedan värmekällan borttagits. Inom
vissa tekniska grenar spelar a. stor roll, t. ex. vid
undersökning av brännoljor, sprängämnen m. m.

Anu, himlavalvets gudom, en av huvudgudarna
i Babylonien.

Anübis, egyptisk gudomlighet. Han
framställdes urspr. under gestalten av en schakal,
sedermera vanl. såsom människa med schakalhuvud.
A. var gravarnas vaktare, troddes lägga hand
vid de dödas balsamering och beredde de döda
väg på andra sidan graven.

Anükis, egyptisk gudinna, antagl. av nubiskt
ursprung.

Anund, konung av Ynglingaätten, enl. sagorna
son till konung Yngvar. Snorre berättar, att
A. företog ett härnadståg till Estland. F. ö.
skall hans regering enligt Snorre ha varit lugn
och lycklig, utmärkt för goda skördar. Samme
förf, berättar, att A. lät bryta bygd och lägga
vägar över ödemarkerna; han kallades därför
Bröt-Anund. Enligt Snorre skall A. ha
omkommit genom ett fjällskred; ”Historia Norvegiae”
uppger, att han mördats av en broder. Huruvida
A. är en historisk person, är omtvistat.

Anund, svensk konung på 800-talet. Enligt
Rimberts Ansgariusbiografi försökte han omkring
år 844 med en dansk flotta angripa Birka och
göra sig till konung i Sverige, där han förut
regerat. Stadens invånare köpte sig dock fria,
och danskarna vände sig åt annat håll. Själv
stannade A. i Sverige, ovisst i vilken ställning.

Anund Jakob, svensk konung (1000-talets
förra del), son till Olof Skötkonung. Enligt
Snorre skulle han ha blivit tagen till Olofs med-

regent, men isländska annaler
uppge, att han besteg tronen
vid faderns död år 1022. Med
sin svåger konung Olof
Ha-raldsson i Norge, stod A. i
nära vänskapsförbindelse. De
båda konungarna stredo
gemensamt mot Knut den store
i slaget vid Helgeå, och
då Olof 1030 tågade genom
Sverige upp till Stiklestad,
fick han bistånd av A. Adam
av Bremen berömmer
honom som en god kristen och
vis konung.

Anund, svensk konung
omkr. 1070. A. var en av de
konungar, som efter Stenkils
död innehade den svenska
kronan. Han kom till
Sverige från Ryssland men
fördrevs efter en kort tid.

Anundshögen, en väldig gravhög på
Badelun-daåsen nära Västerås. Högen är en av de största
i Skandinavien med en diameter av omkr. 60 m
och en höjd av flera m. Den härstammar
sannolikt från folkvandringstiden. Omedelbart intill A.
finnes ett gravfält med mindre högar och
stensätt-ningar.

Anundsjö, socken i Ångermanlands n. domsagas
tingslag i Västernorrlands län, intill
lappmarks-gränsen; 2,520,60 km2; 8,231 inv. (1950). Länets
största socken; till större delen en höglänt
skogsbygd. 4,240 har åker. Bygd huvudsaki. kring
Änundsjön och dess största tillflöden, Kubbeån m.
fl. Vid Anundsjöns ö. ända ligger Mellansels
stationssamhälle med folkhögskola. Kyrkan av sten
är medeltida. A. är pastorat i Nätra kontrakt av
Härnösands stift; bildar tills, m. Skorpeds socken
storkommunen A.; 2,999,70 km2, 9,949 inv. (1950).

Skeppssättningar vid Anundshögen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free