Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Apostel - A posteriori - Apostill - Apostladagar och apostlafester - Apostlagärningarna - Apostolat el. apostoliskt ämbete - Apostolisk - Apostoliska fäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
A posteriori—Apostoliska fäder
648
Apostel. I övre raden från v. Petrus, Paulus, Jakob d. ä., Bartolomeus, Matteus och Tomas; i nedre raden
Johannes, Filippus (attributet sönder), Jakob d. y. (?), Mattias, Judas Taddeus och Simon. Detalj av altarskåp
i Tensta kyrka, Uppland. 1400-talets slut.
teus, svärd el. hillebard (han dödades med svärd).
Simon, såg (sågades ihjäl). Judas Taddeus,
knölpåk. Mattias, yxa.
A posteriori (lat., med underförstått parte,
del), ”från den senare delen”, d. v. s. följden.
Kunskap a p. är en kunskap, som grundar sig
på erfarenheten. Motsatsen är a priori. Adj.:
Aposteriörisk.
Aposti’ll, tillägg till urkund, brev el.
randanmärkning.
Apostladagar och apostlafester kallas
högtider till apostlarnas ära, vilka inrättades
under den kristna kyrkans äldre tid och
medeltid. I de protestantiska kyrkorna äro de
avskaffade — i den svenska kyrkan först på 1700-talet.
Apostlagärningarna, lat. A’cta apostolörum,
den sista av Nya testamentets historiska böcker,
äro enl. traditionen författade av Lukas. A.
innehålla en framställning av den kristna kyrkans
grundläggning och skildrar evangeliets
utbredning och segertåg. I kap. 1—12 är Petrus
huvudpersonen, i kap. 13-—28 äro Paulus och hans
mission föremålen för skildringen. De många
underverksskildringarna bära legendarisk prägel,
likaså torde de långa talen vara förf:s egna
kompositioner. Den s. k. ”vi-källan” (16:10—17,
20:5—16, 21:1—18, 27:1—28:18), där förf, talar
i första personen plur., anses däremot gå
tillbaka på en autentisk reseskildring. A. dateras
både till omkr. 64 och till omkr. 90 (det senare
troligast).
Apostolät el. apostoliskt ämbete
betecknar i allmänhet varje ämbete och
myndighet, som utövas genom en från Kristus
medelbart el. omedelbart utgående sändning. Den
romerska (påvliga) stolen kallar sig i särskild
mening den apostoliska såsom det fortlevande
aposto-latets ämbete.
Apostolisk, vad som på ett el. annat sätt står
i sammanhang med någon apostels liv el. lära.
Apostoliska fäder kallas inom kyrkan
författare, som anses ha varit omedelbara lärjungar
till apostlarna. Dessa äro Barnabas, Hermas,
Clemens av Rom, Ignatius, Polykarpus, Papias
och författaren av brevet till Diognetus. Den
litteratur, som hänföres till dessa fäder, är i
hu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
