Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Apotekarekårens ålderstilläggskassa - Apotekaresocieteten - Apotekarnes mineralvattens-ab. - Apotekens kontrollaboratorium - Apoteksprivilegium - Apoteksvaror - Apoteksvarustadga - Apotem - Apoteos - Apothecium, sporfrukt - Apotropt fröämne - Apoxyomenos - Appalacherna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651
Apotekaresocieteten—Appalacherna
652
Kejsar Antonius Pius’ apoteos på basen av ett numera försvunnet
segermonument.
ändamål att av avgifter, som uttaxeras från
apoteken efter deras storlek, bereda den
farmaceu-tiska personalen (utom eleverna) en viss
grund-lönsandel, ålders- och dyrortstillägg,
familjebidrag, sjuklön, begravningshjälp,
arbetslöshets-och annat understöd.
Apotekaresocieteten bildades på i6oo-talet och
fick sina stadgar stadfästade 1821. A. omfattar
alla apoteksinnehavare i riket samt har till
syftemål ”att befordra farmaciens utveckling, bereda
närmare samband mellan dess idkare, bevaka
dessas intressen, lämna understöd åt behövande
apotekare samt deras änkor och barn ävensom
genom gåvomedel, stipendier el. på annat dylikt
sätt uppmuntra dem, som ägna sig åt
farma-ceutiska studier”. Samfundets direktion har sitt
säte i Stockholm.
Apotekames mineralvattens-ab., Stockholm,
tillverkare av mineralvatten och läskedrycker.
Ab. 1874. Aktiekapital 5 mill. kr.
Apotekens kontrollaboratorium, inrättat 1923
av Sveriges apotekareförbund, övertaget av
Apotekaresocieteten 1933, har till huvudsaklig
uppgift att åt Sveriges apotekare utarbeta metoder
för undersökning av farmaceutiska specialiteter,
att kontrollera dylika varors riktiga
sammansättning och pris samt att utge ett re-gister över de
specialiteter, som försäljas i landet. A., förfogar
dessutom över en stipendiefond, från vilken
utdelas dels studiestipendier, dels belöningar för
praktiskt-vetenskapligt arbete, dels även
ersättning för undersökning el. utredning, som utföres
av på A. icke anställda vetenskapsmän.
Apoteksprivilegium. Den, som i Sverige vill
hålla apotek, måste, förutom att vara legitimerad
apotekare, även ha av K. m:t erhållit nådigt
privilegium. Tidigt uppkom i Sverige, liksom
i andra länder, i vilka apotekens antal är
begränsat, en praxis att överlåta apoteken genom
köp, på vilket det kungl. privilegiet utgjorde
stadfästelsen. I motsats till
dessa äldre s. k. reala,
säljbara, a. uppkom 1834
genom ett annat slags
privilegier, de s. k.
personliga privilegierna, ett
uttryckligt förbud mot
överlåtelse genom köp. Innehavare
av ett apotek med dylikt
privilegium utnämnes, efter
ansökan, av K. m:t på förslag
av Medicinalstyrelsen. Genom
A m o rteringsfonden
för
apoteksprivile-gier, som bildades 1873,
ombildades de flesta säljbara
privilegierna till personliga
och genom nya
amorteringsfonden 1892 ytterligare en
del, så att endast 12
återstodo, vilka efter utgången
av år 1920 övergingo till
personliga.
Privilegieinneha-vare är skyldig att avgå med
pension vid 67 års ålder.
Apoteksvaror, sådana ämnen (enkla kemikalier
och droger) och beredningar, som endast el. i
huvudsakligaste mån användas ss. läkemedel el.
vid tillredning av läkemedel. Försäljningen av a.
förbehålles apoteken. Vid försäljning av a.
skola dessa alltid vara försedda med uppgift om
innehållet.
Apoteksvarustadga, k. f. av år 1913,
reglerande handeln med läkemedel. Genom denna
definieras begreppen läkemedel och apoteksvara,
och gränserna mellan apotekens och den allmänna
handelns områden fixeras någorlunda.
Apotém, den linje, som dragés ifrån
medelpunkten i en reguljär månghörning vinkelrätt
mot en av sidorna och alltså är radie till den
i samma månghörning inskrivna cirkeln. I en
reguljär pyramid den räta linje, som dragés
från spetsen vinkelrätt mot någon av basens
sidor (kallas även pyramidens sneda höjd).
Apoteos [-å’s], förgudande, en ceremoni,
genom vilken forntidens folk tillerkände en
människa gudomlig rang. Bruket att apoteosera döda
var mycket gammalt hos grekerna. Senare lät
mången härskare (t. ex. Alexander den store)
apoteosera sig, medan han levde. Hos romarna
blev Julius Caesar apoteoserad av Augustus, som
också själv blev delaktig av denna utmärkelse,
och därefter blevo nästan alla kejsarna
apo-teoserade. — A. numera: förhärligande,
för-gudning.
Apothäcium, sporfrukt, det organ hos
lavar och säcksvampar, vilka innehålla sporsäckar
jämte safttrådar (parafyser). Det är vanligen
skiv-, skål- el. urnelikt, mera sällan hatt-,
klubb-el. klotformigt.
Apotröpt fröämne, se Fröämne.
Apoxyömenos, ”Skraparen”, namn på en
berömd staty, en kopia efter ett bronsoriginal av
L y s i p p o s.
Appalacherna [-la’tjarna], eng. Appalachian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
