- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
693-694

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarskyddslagstiftning - Arbetarskyddsnämnden - Arbetarskyddsstyrelsen - Arbetarsmåbruk - Arbete - Arbetet - Arbetets riddare - Arbetets söner - Arbetsavtal - Arbetsaxel - Arbetsbeting

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

693 Arbetarskyddsnämnden—Arbetsbeting 694

handläggas av en särskild myndighet,
Arbetar-skyddsstyrelsen (före 1949 arbetsrådet), som
därjämte har att avgöra el. yttra sig i frågor om
lagens tolkning. För att främja säkerhetstjänsten
och arbetarskyddet tillsatte Svenska
arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen 1942 ett
centralt organ, arbetarskyddsnämnden.

Efterlevnaden av arbetarskyddslagstiftningens
bestämmelser rörande arbetsställen å land
övervakas, under ledning och överinseende av
Socialstyrelsen, av yrkesinspektionens
befattningshavare. Den allmänna yrkesinspektionstj
äns-ten är fördelad på 11 distrikt med vardera en
yrkesinspektör samt underlydande
distriktsingen-jörer och underinspektörer. För tillsyn å
arbetsställen med talrik kvinnlig arbetarstam finnes
anställd en yrkesinspektris. De minsta företagen
övervakas av hälsovårdsnämnderna. Tillsynen
av gruvor utövas av bergmästare och av
fartyg av Fartygsinspektionen.
Arbetarna äga att samverka med yrkesinspektionen
genom utseende av skyddsombud. Vid större
företag finnas säkerhetskommittéer,
bestående av representanter för arbetsgivare och
arbetare.

Arbetarskyddsnämnden, se
Arbetarskyddslag-stiftning.

Arbetarskyddsstyrelsen, ett 1949 inrättat
centralt ämbetsverk, som är chefsmyndighet för
Yrkesinspektionen och sorterar under Socialdep. A.,
som handlägger arbetarskyddsfrågor med
undantag för arbetarskyddet på fartyg, är en
sammanslagning av bl. a. Arbetsrådet och
Riksförsäk-ringsanstaltens arbetarskyddsbyrå. Chef för A.
är en generaldirektör. A., arbetar på två byråer,
arbetstidsbyrån och tekniska
byrån.

Arbetarsmåbruk. För att giva skogsarbetare
och därmed likställda arbetare tillfälle att
förvärva mindre lägenheter, ägnade att bereda
innehavarna utkomst genom jordbruk, drivet vid sidan
av annan verksamhet, upprättades 1933 en statlig
fond, från vilken lån kunna utlämnas. Dessa
s. k. arbetarsmåbruk avse att skänka
komplettering till säsongarbetares utkomstmöjligheter.
Lånebeloppet må uppgå till högst 7,000 kr. Sedan
1935 omfattar verksamheten alla lämpliga delar
av landet men är främst koncentrerad i
Norrland.

Arbete (i nationalekonomisk mening) är den
ena av de tre produktionsfaktorerna (de övriga
äro jorden och realkapitalet).

Med mekaniskt arbete menas den
energimängd, som en mekanisk kraft uträttar längs en
rörelsesträcka. Sker förflyttningen i rakt
motsatt riktning mot den, i vilken kraften verkar, så
mätes arbetet av produkten av vägsträckan och
den verkande kraften. Om man t. ex. lyfter en
kilogramvikt en meter i lodrät led uppåt, d. v. s.
i rakt motsatt riktning mot tyngdkraftens, så
mätes det uträttade arbetet av produkten av en
meter och en kilogramkraft (1 kilogramkraftmeter).
Enheten för a. i det absoluta måttsystemet är
1 erg, som utgör det a. en kraft av 1 dyn

uträttar, då kraftens anbringningspunkt
forskju-tes 1 cm i kraftens riktning. En större enhet
är 1 joule el. wattsekund (=io7 erg), vilket
utgör arbetsenheten i det inom elektricitetsläran
använda praktiska måttsystemet. En ännu större
enhet är 1 kilowattimme (= 3,6.1 o13 erg). Jfr
Energi.

Arbetet, socialdemokratisk tidning, som sedan
1887 utkommit i Malmö, i början som
veckoblad, sedermera varje söckendag, från okt. 1945
även på söndagar. Tidningen uppsattes av Axel
Danielsson och leddes av honom med stor
framgång till hans död 1899. A. har sedan redigerats
av Aug. Nilsson (”Kabbarp”) 1900—08, G.
Löwe-gren 1909—18, Arthur Engberg 1918—24, A
Vougt 1924—44 samt från 1944 G. Netzén. Som
tidningens förnämste medarbetare är att anse
Bengt Lidforss, artikelförfattare från 1890-talet
till sin död 1913. A. förlägges sedan 1894 av
Tryckeri ab. Framtiden. Ekonomichef sedan 1945
är H. Wikström.

Arbetets riddare (The Noble Order of the
Knights of Labor), amerikansk
arbetarorganisation med ordens form, stiftades 1869 i Filadel f ia
av skräddaren U. S. Stevens. Förbundets syfte
var att i brödraskapets band omsluta alla slag
av arbetarföreningar och yrken. Det ville
bekämpa fackföreningarna och strejkpolitiken och
icke driva självständig arbetarpolitik utan endast
söka förmå de stora partierna att upptaga skilda
arbetarspörsmål på sina arbetsprogram. Under
den stora nedgången för den socialistiska rörelsen
och fackföreningsrörelsen i Amerika omkr. 1880
fick A. stark anslutning och hade 1886 över
750,000 medl. Efter detta år minskades det
snabbt i betydelse.

Arbetets söner, en socialdemokratisk
arbetar-marsch, som sj unges särsk. vid
demonstrationståg till melodien ”Upp genom luften”. Sången
är skriven 1885 av en korkskäreriarbetare
Henrik Menander (f. i Skåne 1853).

Arbetsavtal, överenskommelse mellan
arbetsgivare och arbetare om anställning och utförande
av arbete. Förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetare reglerades utförligt genom legostadgan
av 1833. Sedan denna upphävts 1926, regleras
nämnda förhållande i huvudsak av för varje
särskilt fall ingångna avtal. I stor utsträckning
ha såväl arbetsgivare som arbetare sammanslutit
sig i organisationer, som avsluta s. k.
kollektivavtal. Genom 1928 års lag om kollektivavtal äro
dessa bindande för de enskilda medlemmarna i de
avtalande organisationerna, och den som bryter
mot avtalet blir skadeståndsskyldig. Tvister
därom avgöres av en särskild arbetsdomstol. Genom
åtskilliga lagar har avtalsfriheten begränsats.
Jfr Arbetarskyddslagstiftning och Arbetsbeting.

Arbetsaxel, se Axel.

Arbetsbeting, avtal mellan en person
(beställare, arbetsgivare) och en annan (tillverkare,
arbetare, entreprenör), varigenom den förre
mot vederlag betingar sig visst
arbetsresultat, vilket den senare å sin sida
tillförsäkrar den förre. Svensk lag undantar från a.
av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free