Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Archi- el. arki- (arch- el. ark-) - Archibuteo lagopus - Archidamos II - Archidiaconus - Archiepiscopus - Archilochos - Archimedes - Archimedes, ab. - Archipenko, Alexander - Archipoeta - Archipov, Abram Jefimovitj - Archives nationales - Arcifera - Arcimboldo, Giuseppe - Arcimboldus, Johannes Angelus - Arckenholtz, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
717
Archibuteo lagopus—Arckenholtz
718
tyska e r z- och det svenska ä r k e- och kan
i allmänhet återgivas med ”ärke-”, ”över-”.
Archibuteo lagöpus, se Fjällvråk.
Archida’mos II, konung i Sparta, regerade
469—426 f. Kr. A. började det peloponnesiska
kriget 431 genom infall i Ättika, varför detta
krigs första skede (431—421) fått namnet a r c h
i-damiska kriget.
Archidiäconus, lat., den förnämste diakonen,
ärkedj äkne.
Archiepi’scopus, lat., ärkebiskop.
Archi’lochos, grekisk skald från Paros, levde
i mitten av
600-talet f. Kr. Av hans
dikter finnas
endast obetydliga
fragment bevarade till
vår tid. Traditionen
ger honom
emellertid en mycket
framstående plats bland
Greklands skalder. Av
hans verk åtnj öto
särsk. hans
krigssånger och hans satiriska
dikter (avfattade på
j ambiskt versmått)
högt anseende.
Archimédes, se Arkimedes.
Archimédes, ab., gr. 1907, med säte i
Stockholm och med mekanisk verkstad och
motorfabrik i Sundbyberg (specialitet:
utombordsmo-torer, Archimedesmotorn, som konstruerades 1907
av ingenjör O. W. Hult). A. tillhör sedan 1941
Elektrolux-koncernen. Aktiekap. 750,000 kr.;
150 arbetare.
Archi’penko, Alexander, rysk bildhuggare
(f. 1887), en av den kubistiska skulpturens mest
avancerade företrädare. Hans skulpturer, som
haft stort inflytande på många nutida konstnärer,
äro ytterligt hårt och abstrakt stiliserade i
anslutning till geometriska former. Sedan 1925 är
A. verksam i U.S.A., där han är lärare vid
Pacific Institute for Music and Fine Arts i
Los Angeles. Se bild 4 å pl. vid Abstrakt konst.
Archipoeta, lat., ”ärkepoeten”, pseud. för den
främste företrädaren av den tyska
”vagant”-poesien under medeltiden. A. prisade i prunkande
verser sin samtida, kejsar Fredrik Barbarossa,
samt sjöng vinets och kärlekens lov. Den
ryktbara backantinska visan ”Mihi est propositum
in taberna mori” är författad av A.
Archfpov [-paf], Abram Jefimovitj,
rysk målare (1862—1930). A. målade landskap,
stadsscener och folktyper, vanl. i ljusa färger.
A. var från 1892 prof, i målarkonst, de sista
åren i Moskva.
Archives nationales [arJTv nasiåna’1], det
franska nationalarkivet i Paris, inrymt i det
forna Hotel Soubise. A. bildades under
revolutionstiden, då till ett centralarkiv i Paris
sammanfördes en mängd handlingar, som under
århundradenas lopp samlats av franska regenter,
kyrkliga stiftelser, enskilda familjer och judiciella
och administrativa myndigheter.
Arcifera, en
huvudgrupp bland de
stjärtlösa
groddju-ren av
underordningen Phaneroglossa,
kännetecknad därav,
att skuldergördelns
bägge halvor ej äro
fast förenade i
mitt-linj en utan skj uta
över varandra.
Arcimboldo [-[art-Jnnbå’ldå], Giu-s-] {+[art-
Jnnbå’ldå], Giu-
s+} e p p e, italiensk
målare
(i533—1593)-A. var anställd först
hos kej sar
Maximilian och sedan hos
Rudolf II i Prag
som hovmålare och
festarrangör. Han
utförde bl. a. en rad genreporträtt, av vilka några
finnas i Sverige.
Arcimbo’ldus, Johannes Angelus,
italiensk prelat (d. 1555). A. blev 1514
generalkommissarie för avlaten i större delen av
Tyskland och Norden och bekläddes för uppdragets
främjande med påvlig legats rang och myndighet.
Vid årsskiftet 1516—17 ankom A. till Danmark,
där Kristian II försökte vinna honom för sin
politik mot Sten Sture d. y. Våren 1518 begav
sig A. till Sverige, där emellertid
riksföreståndaren fick honom på sin sida genom att tillåta
honom avlatshandel utan att betinga sig någon
tribut och genom att erbjuda honom själv den
indräktiga ärkebiskopsstolen i Uppsala. Gustav
Trolle tvangs nu att inför honom (ss. påvens
ställföreträdare) ”frivilligt” nedlägga sitt ämbete,
och A. valdes därpå av domkapitlet till svenska
kyrkans primas. Jakob Ulfsson skulle tillsvidare
sköta platsen. Vid A:s återkomst till Danmark
beslagtog emellertid Kristian II hela utbytet av
avlatshandeln, och A. måste fly till Sverige.
Samtidigt anklagades A. av Kristian II inför
påvestolen. Då A. efter många vedervärdigheter 1519
nådde Rom, hade Sten Sture och hans anhängare
på Kristians och Trolles angivelser blivit
bannlysta, Sverige belagt med interdikt och A. stämd
att stå till svars för sina gärningar. Processen
slutade först 1521 och till fördel för A. Han
återvann påvens förtroende, blev ett par år
senare biskop av Novara samt 1550 ärkebiskop av
Milano. — Litt.: Greta Wieselgren, ”Sten Sture
d. y. och Gustav Trolle” (1949).
A’rckenholtz, Johan, historieskrivare och
politiker (1695—1777). Efter studier i Äbo och
Helsingfors företog A. 1720—32 två vidsträckta
utrikesresor i vetenskapligt syfte och blev 1731
kanslist i Kanslikollegiet och 1735 registrator men
indrogs småningom i politiska partistrider,
varigenom hans karriär på ämbetsmannabanan blev
tidigt avbruten. En av honom 1732 författad
politisk tänkeskrift, som var mycket hätsk mot det
av Fleury styrda Frankrike, förskaffade honom
visserligen stor gunst hos Arvid Horn men gjorde
G. Arcimboldo: Sommaren.
Kunsthistorisches Museum,
Wien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
