Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Argentina - Läge, höjdförhållanden och vattendrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
735
Argenta—Argentina
736
V o y e r, markis de Paulmy och d’A., fransk
polisminister (1652—1721). Han innehade som
generallöjtnant för polisen i Paris 1697—1718
en betydande makt. Han avgick 1718 och blev
då storsigillbevarare och president i finansrådet.
Som sådan gynnade han först Laws verksamhet
men motarbetade honom sedan.
2) René Louis de Voyer de Paulmy,
markis d’A., den föreg:s son, fransk
utrikesminister (1694—1757). Ludvig XV utsåg 1744 d’A.
till utrikesminister. Han var mera en
drömmarnas och teoriernas man än en praktisk diplomat,
svärmade för en mellanfolklig skiljedom och ett
nationernas förbund. Efter sitt avsked 1747
ägnade sig d’A., som var god vän med Voltaire
och andra filosofer, åt skriftställeri. Av värde
för tidens historia äro hans ”Mémoires” för
tiden 1725—56, utg. i 9 bd 1859—67.
3) Marc Pierre de Paulmy, greve d’A.,
den föreg:s bror, fransk krigsminister (1696—
1764). Han blev 1743 minister och lyckades
återställa disciplinen i de under österrik,
tronföljds-krigets första skede desorganiserade franska
arméerna, så att våren 1744 tre arméer kunde
återupptaga offensiven. Efter freden 1748
fortsatte han omorganisationen och upprättade 1751
École militaire för utbildning av officerare. På
gr. av sin opposition mot m:me de Pompadour
blev han 1757 avskedad. Förvisad till sina gods,
umgicks d’A. förtroligt med filosofer och lärda.
Diderot och d’Alembert tillägnade honom
Encyk-lopedien.
Arge’nta, keramisk dekorationsteknik med
mönster i silver mot grön glasyr, som W. Kåge
tillämpat vid Gustavsberg.
Argentän, se Nysilver.
Argenteuil [ar^ätÖ’j], n. v. förstad till Paris,
vid Seine; 54,000 inv. A. har omfattande industri
samt stora vin- och sparrisodlingar.
Arge’nteus, artnamn på djur och växter med
silvervita el. silverglänsande organ.
Argentière, Col de 1’ [kål da lar^ätiäY], it.
Col della Maddalena el. Argentera, pass över
nordligaste Havsalperna, 1,996 m ö. h. Förbinder
Barcelonettedalen i Frankrike med Sturadalen i
Italien.
Argentière, Glacier d’ [glasie’ dar^ätiäY],
glaciär på Mont Blanc, invid Chamonixdalen.
Argentina (av lat. ar gentum, ”silver”; d. v. s.
landet vid ”silverfloden”, La Plata), Republica
Argentina, republik i s. Sydamerika med kust
mot Atlanten. Areal: 2,775,122 km2, 16,1 mill.
inv. (1947). Huvudstad är Buenos Aires.
Läge, höjdförhållanden och vattendrag. A.
sträcker sig i nord—sydlig huvudriktning (370
mil) mellan 210 40’ och 55° s. br. I v. bildar
Andernas vattendelare gräns mellan A. och Chile,
i n. mot Bolivia går gränsen genom höglandet,
varefter floderna Pilcomayo och sedan Paraguay
och Paranå skilja A. från Paraguay. Längst 1
ö. bildar floden Uruguay gräns mot Brasilien och
Uruguay ända till La Platamynningen, varifrån
Iguassüfallen på gränsen mellan Argentina och Brasilien.
A:s östkust (250 mil) söderut sköljes av
Atlanten. A:s kust saknar i stort sett smärre vikar
men har många breda inbuktningar.
En betydande del av v. A. hör till Anderna,
vilkas högsta topp, Aconcagua, ligger inom A.
Norrut från Aconcagua breda Anderna ut sig i
parallellkedjor, vilka mellan sig innesluta
betydande högslätter {punas) på intill 4,000 m. På
högslätterna finnas talrika saltträsk. Från
Andernas fot sluttar landet sakta mot Atlanten.
V. och n. v. om Rio Cuarto (mitt i landet)
reser sig Sierra de Cördoba till 2,880 m. I
A:s nordostligaste hörn äro Sierras de Misiones
utlöpare av det brasilianska höglandet. Södra A.
till Rio Negro utgöres av Patagoniens torra
högslätt, som terrassformigt sänker sig mot Atlanten
och fortsätter in på den till A. hörande delen av
Eldslandet. N. om Patagonien vidtaga stora,
gräsbevuxna men trädlösa slätter, pampas,
översållade av en mängd små saltsjöar. Norrut blir
slätten efter hand täckt av stora skogar,
omväxlande med grässlätter och bördig åkerjord. Detta
område, som kallas Gran Chaco, antager i n.
karaktär av ett tropiskt urskogsområde, över
slätten resa sig enstaka höj dpartier. Det 100 mil
långa och från 10 till 20 mil breda området
mellan floderna Paranå och Uruguay är
småku-perat och hör till A:s bördigaste trakter. La
Platas huvudfloder, Uruguay, Paranå och
Paraguay, och deras viktigaste bifloder, ss. Pilcomayo,
Bermejo, Salado och Tercero, avvattna stora de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
