Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Argentina - Läge, höjdförhållanden och vattendrag - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkningen - Religion och undervisningsväsen - Tidningspressen - Jordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
737
Argentina
738
lar av n. A., men västerut i det inre ligga stora,
avloppslösa områden. Längre söderut rinna flera
stora vattendrag från Anderna till Atlanten,
såsom Colorado, Rio Negro, Chubut och Chico. I
Patagoniska Anderna märkas sjöarna Lago
Na-huel Huapi (740 m ö. h.) och Lago Viedma. I
prov. Mendoza äro floderna i stor skala
utnyttjade för irrigation (”Mendozaoasen”).
Klimat. Landets stora utsträckning i n. och
s. medför mycket stora klimatiska olikheter.
Längst i n. är årets medeltemperatur + 23°,
längst i s. + 5°. Klimatet utmärkes av
synnerligen starka, oregelbundna
temperaturväxlingar, beroende på de tvära omkastningarna
mellan nordliga och sydliga vindar. Beryktade äro
särsk. de våldsamma, av stark åska åtföljda
sydväststormarna, pamperos, vilka orsaka
mycket häftiga temperatursänkningar. Temperaturer
under fryspunkten ha iakttagits i nästan alla
delar av landet, men även så hög temperatur
som + 40° kan förekomma intill 40 :e
breddgraden. Nederbörden är mycket ojämnt
fördelad. Rikt bevattnade äro de n. ö. delarna
av landet, i synnerhet gränstrakterna mot
Paraguay, men på dessa breddgrader avtager
nederbörden hastigt åt v. I Patagonien med dess
förhärskande västliga vindar är tvärtom
nederbörden minst vid kusten, men stiger inåt landet.
N. om 38 :e breddgraden är sommarregnet
förhärskande, särsk. i de inre, stäppartade
trakterna, där vintern är nästan regnlös; söderut
fördelar sig nederbörden täml. jämnt över hela
året.
Växtvärld. De ö. delarna av mellersta A. från
Rio Negro i s. ända upp till Chaco i n. täckas
av de vidsträckta pampas. Jämte de dominerande
gräsen, arter av Melica, Stipa, Aristida m. fl.,
förekomma talrika halvgräs, ärtväxter,
komposi-ter och caryophyllacéer samt i de odlade delarna
många europeiska ogräs. Stora sträckor av
pampas äro nu förvandlade till sädesfält och
betesmarker, Området v. och n. v. om de egentliga
pampas fram till foten av Anderna har ett
torrare klimat och en vegetation, fattig på gräs men
rik på låga, ofta taggiga buskar. Leguminoser
och kaktéer spela en framträdande roll. — Åt
n. övergå pampas i subtropisk skog. I
Chaco-området äro skogarna av mycket skiftande
beskaffenhet och omväxla med större el. mindre
öppna sträckor, vilka ofta intagas av sumpmarker
och stundom bära glesa palmbestånd. Bland
växterna märkas här quebrachoträden, kaktéer,
Pro-sopis-arter m. fl. I n. ö. A. finnes matteträdet
(Ilex paraguariensis). Söderut fortsättas pampas
av det torra patagoniska stäpplandet. Det har
en gles, låg torrväxtvegetation av gräs, ss.
Fes-tuca, Stipa m. fl., samt örter och låga buskar
av släktena Acaena, Chuquiragua, Mulinum,
Verbena o. a. De torraste, ökenartade delarna
utmärkas av kaktéer, Ephedra, Azorella m. fl. På
Andernas östsluttningar finnas mer el. mindre
vidsträckta skogar, som längst i n. äro av
subtropisk typ. I Patagonien bestå de huvudsaki.
av lövfällande bokar av släktet Nothofagus. De
torra andina högslätterna i n., punas, intagas av
NF I — 24
en gles, utpräglad torrväxtvärld, bland vars
viktigaste växter märkas kaktéer, Stipa
Baccha-ris, Azorella m. fl.
Djurvärlden har i stort sett en utpräglat
neo-tropisk karaktär. Bland däggdjuren nå aporna
(vrålapor, kapuciner och nattapor) i norra A.
sydgränsen för sin utbredning, liksom av
hovdjuren den amerikanska tapiren och den röda
spetshjorten. Tämligen vidsträckt utbredning har
pampashjorten, medan gaffelhjortarna och
guana-con äro inskränkta till Andernas bergstrakter.
Av svindjur är pekarin utbredd ned till
Patagonien; det närstående bisamsvinet når däremot ej
över landets norra delar. Rovdjuren äro rikt
företrädda. Många gå i söder till Patagonien,
ss. puma, panter, pampaskatt, ozelot, grison,
stinkdjur och jätteutter. I Anderna leva
ma-gellansräv och azararäv. Manhunden har sin
sydgräns i n. A. Bland gnagarna märkes ett
flertal råttarter. Vidsträckt utbredning ha
kamråttor, sumpbäver och marsvin. Harmössen leva
hu-vudsakl. i Andernas bergstrakter, men en art,
vischachan, bebor A :s pampas. Av tandfattiga
hyser A. ett flertal arter, ss. vanlig myrslok,
trädmyrslokar och bältor. Pungdjuren
representeras av släktet Didelphys. Vid kusterna
finnes en del sälarter av sydlig förekomst.
Fågelvärlden består av ett halvt tusental arter.
Många av de sydamerikanska urskogarnas
rep-tilier återfinnas endast i n. A., ss. kajmaner,
sköldpaddor, korall- och skallerormar m. fl.
Befolkningen har under de senaste årtiondena
vuxit mycket snabbt, väsentligen på grund av en
mycket stor invandring. I trakterna kring La
Platafloden och Paranå och områdena närmast
s. och v. därom bor största delen av A:s
befolkning. Huvudstaden ensam hyser 2,5 mill. inv. Av
invandrarna äro de flesta italienare och spanjorer.
Den ledande delen av befolkningen utgöres dock
ännu av kreoler, ättlingar till de tidigare
spanska invandrarna. Kring Oberå i territoriet
Misio-nes finns en svensk koloni, som bedriver odling
av mate, frukt m. m. De nu fåtaliga (omkr.
30,000) indianerna ha undanträngts till Gran
Chaco och de s. provinserna. Spanskan är det mest
spridda och officiella språket.
Religion och undervisningsväsen. Det finnes
ingen statsreligion, ehuru romersk-katolska
kyrkan åtnjuter statsunderstöd; den har en
ärkebiskop (i Buenos Aires) och 10 biskopar. Alla
andra religioner äro tolererade.
Folkundervisningen är kostnadsfri och obligatorisk. Flera univ.
finnas : Cördoba med över 9,000 studenter, Buenos
Aires (22,000), La Plata (13,000) o. a.
Tidningspressen i A. är den förnämsta i
Sydamerika. Största spridningen ha La Prensa, La
Nacion, El Mundo och La Razön, utgivna i
Buenos Aires. En rad kulturellt betonade
veckotidningar utmärkas av hög standard.
Jordbruk. Ännu i slutet av 1800-talet var
huvudnäringen i A. boskapsskötsel, och spannmål
importerades. Men sedan dess har åkerbruket
hastigt utvecklats. Produktionen av mate,
jordnötter, bomull och bomullsfrö var före 1 :a
världskriget mycket ringa men har därefter stigit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
