- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 1. A - Asunden /
745-746

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Argentina - Historia - Argentit, silverglas - Argentoratum - Argentotypi - Argentum - Arges - Arginin - Arginusiska öarna - Argiver - Argo - Argo ab. - Argolis (Argos, Argeia) - Argolis och Korint - Argolisviken - Argon, ar - Argonauta argo - Argonauterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

745

Argentit—Argonauterna

746

åter sin utrikespolitik. I mars
förklarade sålunda A.
Tyskland och Japan krig, och
normala förbindelser med de
allierade återupprättades. A.
deltog också i
konstituering-en av Förenta nationerna. I
aug. 1945 upphävdes
belägringstillståndet, och partierna
tillätos träda i verksamhet.
Det var nu Perön framträdde
som den starke mannen.
Samtidigt som han var talesman
för A:s nationalister,
genomförde han ganska långtgående
sociala reformer. I febr. 1946
valdes han till president,
sedan han dessförinnan lyckats
bemästra en inrikespolitisk
kris och trots att han
motarbetades från
nordamerikansk sida. Hans parti, det

radikalsociala Partido laborista, besatte flertalet
platser i representationen. På Peröns förslag
antog nationalförsamlingen 1949 en ny författning,
som gav regeringen större makt (se ovan).

Argentit, silverglans, mineral av svavel
och silver (Ag2S). A. är ett värdefullt
silver-malmsmineral.

Argentorätum, lat. namnet på Strassburg.

Argentotypi, ett med den vanliga
blåkopieringen närbesläktat fotografiskt
kopieringsförfa-rande, varvid man använder ett med järn- och
silversalter preparerat papper.

Arge’ntum (förk. A g), lat, silver. — A.
foliätum, bladsilver. — A. fu’Iminans, knallsilver.
— A. vwum, kvicksilver.

Arges [aTdjeJ], flod i Rumänien; upprinner
på Transsylvanska alperna oqh mynnar ut i
Donau vid staden Oltenita. Längd 300 km. Ej
segelbar. Största bifloden är Dimbovita.

Arginin, en aminosyra med starkt basiska
egenskaper, vilken förekommer i de flesta
äggviteämnen. A. anses vara en mellanprodukt vid
urinämnets bildning i organismen.

Arginüsiska öarna, i Egeiska havet, vid
Mindre Asiens kust, mitt emot Lesbos’ södra
udde, äro berömda för den sjöseger, som
atenarna där vunno över spartanerna under
Kalli-kratidas (406 f. Kr.).

Argiver, inbyggarna i landskapet Argolis på
Peloponnesos. Hos Homeros är ordet ofta
benämning på samtliga greker.

Ar’go, se Argonauterna.

Argo ab., Göteborg, bildades 1945 med
ändamål att äga aktier i försäkringsbolag samt driva
reassuransagenturs- och
haverikommissionärs-verksamhet. Aktiekapitalet är 12 mkr.

A’rgolis (A’r g o s, Arg éi’a) landskap i s.
Grekland, omfattande nordostligaste delen av
Peloponnesos. Till landskapet räknas några öar,
bl. a. Hydra, Spetsai och Poros.

Urspr. var A. namnet på det av staden Argos
behärskade slättlandet vid Argolisvikens inre
hörn men kom sedermera att beteckna hela ö.

Argonauterna. Attisk vasmålning på den s. k. argonautkratern. Louvren, Paris.

halvön på Peloponnesos med Korint, Arkadien
och Lakonien till landgräns. Under mykensk tid
intog A. en dominerande ställning bland de
grekiska staterna, och namnet ”argiver” användes
ibland om grekerna i allmänhet. Men denna
hegemoni gick snart under, då det gamla
konungariket Argos splittrades i småstater och
Sparta bemäktigade sig väldet på Peloponnesos.
De mäktigaste bland städerna i A. voro Argos,
Mykenai, Tiryns, Nauplia, Trozen, Hermione
och Epidauros.

A’rgolis och Korint, nomos (län) i Grekland,
i n. ö. Peloponnesos; 4,627 km2, 199,000 inv.
Huvudstad är Navplion.

A’rgolisviken, vik av Egeiska havet; skiljer
halvön Argolis från det övriga Peloponnesos.

Argon [-gå’n], ar, en av de ädelgaser, som
ingå i atmosfären, vilken innehåller 1,3%
argon. Ännu rikare äro gaser, som strömma
upp ur källor, vilka ha sitt ursprung på ganska
stort djup, såsom Geysir på Island och ett
flertal källor på Pyrenéerna. A. har atomvikt 39,88.
Gasen har fått teknisk användning som fyllning
i elektriska metalltrådslampor.

ArgonåuTa a’rgo, se Papperssnäcka.

Argonau’tema, ”sjöfararna på Argo”, de
sago-hj ältar, som på skeppet Argo företogo färden
till Kolchis för att hämta det gyllene
vädurs-skinnet.

I lolkos i Thessalien hade Pelias störtat sin
halvbror Aison från tronen. Då dennes son
lason krävde riket tillbaka, fick han av Pelias
i uppdrag att från Ares’ lund i Kolchis hämta
det gyllene skinnet av den vädur, på vilken
Frixos och Helle en gång bortförts. Skeppet,
varpå lason företog färden, hette Argo och
byggdes under ledning av Athena; hon infogade
i förstäven en planka, vilken var tagen från
Dodonas talande ek och under färden gav
seglarna viktiga orakel. Bland deltagarna — inalles
50 — märktes Herakles och andra namnkunniga
hjältar. Först lägga lason och hans kamrater
till vid ön Lemnos, vars kvinnor kort förut dödat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:12:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffa/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free