Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aritmetik - Aritmetisk serie el. aritmetisk progression - Aritmetiskt medium - Arius - Arizona - Arjeplog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
759
Aritmetik—Arjeplog
760
Erosionsfenomen, ”naturlig bro”, i n. ö. Arizona (t. v.) och kaktéer i öknen.
Aritmetik, den del av matematiken, som i
vanligt tal benämnes räknekonst. Denna
vetenskap, som torde vara den äldsta av alla och som
först bedrevs av babyloniema, kom från de
gamla egypterna och fenicierna över till
Grekland, där den bar namnet 1 o g i s t i k. Dess
grundvalar utgöras av de fyra enkla räknesätten
samt rotutdragning, potensupphö j ning och
logaritmer. — Den högre a. el. talteorien undersöker
talens, spec. de hela talens, djupare egenskaper.
Aritmetisk serie el. aritmetisk
progression är en följd av tal, där skillnaden
mellan två på varandra följande alltid är
densamma. Så t. ex. bilda de naturliga talen i,
2, 3... en aritmetisk serie, vars skillnad är i.
De särskilda talen, som bilda serien, kallas
seriens termer. Summan av alla termerna i en
serie är lika med produkten av term-antalet och
halva summan av första och sista termen.
Summan av alla talen från i till ioo är således
100 (i -l- ioo)
––––––––––––~–––-— 5050
2
Aritmetiskt medium, se Medelvärde.
Arius, arianismens stiftare, se Arianism.
Arizona [ärizåu’na], förk. Ariz., stat i s. v.
U.S.A., med gräns i s. till Mexico; i v. bildar
Coloradofloden större delen av gränsen. 295,024
km2; 655,000 inv. A. är i n. uppfyllt av Stora
Coloradoplatån (omkr. 2,000 m ö. h.). Därefter
följer ett något lägre bergland med bergryggar
från n. v. till s. ö. I s. v. utbreder sig en
öken-artad slätt, Gila Desert kring Gila River, en
biflod till Coloradofloden. Största delen av A.
är stäpp el. öken. På de högre bergen
förekomma skogar. De ökenartade trakterna längs nedre
Colorado och statens s. v. hörn äro Förenta
staternas hetaste område. Till statens
naturmärkvärdigheter höra Coloradoflodens stora
kanjon-bildningar, främst Grand Canyon. — A. hör
till de ”torra” staterna, och jordbruket är i
huvudsak beroende av konstbevattning, dock
förekommer även ”dryfarming”. Jordbruket pro
ducerar bomull i s. A., därjämte durra, vete,
korn, majs, ävensom sydfrukter. Det största
området användes till odling av hö och
foderväxter, särsk. alfalfa som utfyllnad till
stäppernas naturliga beten. Boskapsskötsel drives i
stor stil. A. har stora mineraliska tillgångar.
Viktigast är kopparn, och A:s kopparproduktion
är den största i Förenta Staterna. Huvudstad är
Phoenix (65,000 inv.). I söder det betydande
Tucson (37,000 inv.) med univ.
Indianerna, som mest leva inom reservationer,
uppgå till c:a 55,000. Befolkningen i övrigt, som
till största delen är spansktalande, består främst
av vita, 427,000 .(582 svenskfödda, 1940).
Negrerna uppgå till c:a 15,000. — A. är rikt på
förhistoriska minnen av pueblokulturen, och ännu
bevara hopiindianerna det gamla byggnadssättet
och sina gamla seder. Spanjorerna inträngde från
Mexico och koloniserade området från 1680-talet.
Först 1848 kom det genom mexikanska kriget till
U.S.A., s. delen ännu något senare, 1854. A. blev
1863 territorium och 1912 stat i unionen och är
representerat i nationalkongressen genom 2
representanter och 2 senatorer.
Arjeplog, socken i Arvidsjaurs och Arjeplogs
tingslag i Lappland, s. v. delen av Norrbottens
län; 12,938, 74 km2; 5,254 inv. (1950). A. är till
storleken rikets tredje socken och större än hela
Skåne, men nära 90°/o utgöras av öde fjäll;
endast 1,203 har åkerjord. I nordligaste hörnet
ligga delar av Sulitelma, söderut, likaledes vid
norska gränsen, Nasafjället. A. genomflytes av
Pite- och Skellefteälvarna samt Laisälven. Vid
dessa el. de till dem hörande sjöarna, Storavan,
Uddjaur, Homavan m. fl., ligga gårdar och orter,
vid sydändan av Homavan A:s kyrkby och
handelsplats (c:a 900 inv.) med hotell, läkare
m. m.; längre upp vid sj ön Jäkkviks kapellby.
Vid Storlaisan 34 km v. om kyrkbyn har sedan
1941 ute i ödemarken uppvuxit gruvsamhället
Laisvall, där blyglans brytes. Sommartiden
ångbåtstrafik mellan kyrkbyn och Jäkkvik.
Buss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
