Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arktisk flora - Arktisk tid - Arktiskt klimat - Arktogea - Arkturus - Arkwright, Sir Richard - Arkö - Arkösund - Arla Coldinu - Arland, Marcel - Arlberg - Arlberg, Fritz - Arlecchino - Arlen, Michael - Arles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
773
Arktisk tid—Arles
774
mark förekomma ofta mossar, bildade av
Sphag-num-arter, och än vanligare kärr, i vilka
vegetationens huvudstomme utgöres av Aulacomnium,
Hypnum, Bryum, Carex-arter, små Salix-arter
samt en del ofta vackert blommande örter,
såsom Ranunculus nivalis, Pedicularis flammea,
Pedicularis hirsuta m. fl. På snö och is finnes
dessutom en vegetation av mikroskopiska växter,
huvudsaki. alger. De äro vanligen starkt
färgade, röda gröna, purpurbruna o. s. v. och äro
orsaken till den färgade s. k. röda och gröna
snön.
Arktisk tid, den tid, som i Sverige följde
omedelbart efter istäckets avsmältning.
Arktiskt klimat. Från meteorologisk synpunkt
kan Arktis definieras som området n. om
io°-isotermen för juli. Temp. i polarbassängen
kan sjunka till 40—500 under noll, men själva
köldpolen ligger vid Verchojansk vid Arktis’
sydgräns i ö. Sibirien med en absolut lägsta
temperatur av — 700. — Sommaren är kylig, och
temp. över den istäckta polarbassängen är c:a o°.
N. om polcirkeln är solen för längre el. kortare
tid över horisonten hela dygnet, och om
vintern är den längre el. kortare tid helt osynlig.
Vid själva polen är det dag under 6 mån. och
natt under 6. Nederbörden är i hela området
ringa, med undantag för de varmaste delarna,
säkerligen under 200 mm. pr år, molnigheten
däremot mestadels hög. De varmaste delarna
hemsökas regelbundet av stormar, liksom ock
kusttrakterna, i övrigt är stormfrekvensen ringa.
Arktogéa, namn på ett från djurgeografisk
synpunkt begränsat område, som omfattar
Afrika, Asien, Europa, Nordamerika och
nord-polstrakterna.
Arktürus (a Bootis), den ljusstarkaste
stjärnan, av 1 :a storleken, i stjärnbilden
Bo-otes; lyser med rödaktigt sken.
Arkwright [ä’krait], Sir Richard, engelsk
uppfinnare (1732—1792). Han uppfann en
spinnmaskin (vattenspinnmaskinen) och
grundade stora bomullsspinnerier i Nottingham
samt i Cromford i Derbyshire.
Arkö, ö i Östergötlands skärgård, skiljes
genom Arkösund från fastlandets östligaste udde.
På A. finnas båk och lotsplats. Tillhör
Jons-bergs socken.
Arkösund, lastageplats och havsbad mitt emot
Arkö (se föreg.). Järnväg till Norrköping.
Arla Coldinu, se Coldinu-orden.
Arland [arlä’], Marcel, fransk författare (f.
1899). A. är en djupborrande psykolog med
starka sociala intressen, dokumenterade i romaner som
”Étienne” (1924), ”La route obscure” (s. å.) och
framför allt ”L’ordre” (1929; ”Allt återgår till
ordningen”, 1930), varmed han vann
Goncourt-priset. Bland hans senare arbeten märkes en
bekännelseskrift, ”La grace” (1941).
Arlberg, pass i östalperna (Österrike) mellan
Tyrolen och Vorarlberg, 1,802 m ö. h. A.
förbinder Rhens flodsystem med Donaus. A r
1-bergbanan, färdigbyggd 1884, går från
Innsbruck till Buchs i
Schweiz genom en
10,25 km lång tunnel.
Arlberg, Fritz,
operasångare (183 0—
96). Han debuterade
1854 på Mindre
teatern som Farinelli.
Året därpå gjorde han
stor lycka som
As-modeus i ”Den ondes
besegrare” och
övergick 1858 till Kungl.
teatern. 1860—65 var
A. dels underregissör,
dels regissör vid lyriska scenen men avgick 1874.
Han sjöng sedan vid operan i Kristiania 1874
—77 och uppträdde senare i Stockholm. Efter
1883 sysselsatte han sig huvudsaki. med
sångundervisning. De senare åren av sitt liv tillbragte
han i Kristiania.
A. förfogade över en välljudande och
överlägset behandlad barytonstämma, och hans
föredrag utmärktes av ovanlig smak och intelligens.
I fråga om dramatisk framställning anses A.
såsom en av de främsta och mångsidigaste i
vår operahistoria.
Genom översättningarna av ”Rienzi” och
”Flygande holländaren” gjorde A. Richard Wagner
känd i Sverige. Han var lärare för K. F.
Lundquist, Arv. ödmann, Sal. Smith, Sigrid
Arnoldson m. fl. Hans på sin tid
uppseendeväckande ”Försök till en naturlig och förnuftig
grundläggning af tonbildningsläran” (1891; även
på tyska) utmärkte sig genom en glänsande men
skarpt polemisk stil.
Arlecchino [-ki’nå], it., se Harlekin.
Arlen [ä’bn], Michael, engelsk författare,
f. 1895 i Bulgarien av armeniska föräldrar,
växte upp och gick i skola i England, där han
naturaliserades 1922. Hans första bok kom 1920.
Mycket produktiv, har han sedan gett ut en
rad romaner och berättelsesamlingar, bl. a. ”The
green hat” (1924; sv. övers. 1925), som gjorde
honom berömd, ”May Fair” (1925), ”Young men
in love” (1927; sv. övers. 1928), ”Lily Christine”
(1928; sv. övers. 1929), ”Men dislike women”
(1931; sv. övers, s. å.), ”Man’s mortality” (1933;
sv. övers. 1934), ”Hell! said the duchess” (1934),
”The crooked coronet” (1937) och ”Flying
Dutch-man” (1939).
Arles [arl], stad i s. ö. Frankrike, vid
Rhöne-deltat, i dep. Bouches-du-Rhöne; 35,000 inv. A.
är känt för sina minnen från romartiden.
Märkligast är en amfiteater, som rymde 25,000 pers.,
och en teater, bland vars ruiner 1651 uppgrävdes
den berömda statyn Venus från A., nu i Louvre.
Utanför staden ligger en romersk gravplats, les
Alichamps (”Elyseiska fälten”). Kyrkan S:t
Trophime är byggd på 11 oo-talet och smyckad
med intressanta skulpturer. A. har kvarnar,
olje-fabriker och maskinverkstäder samt livlig
handel. En del av staden förstördes under 2:a
världskriget. — Under den tidigare medeltiden var A.
under namnet Arelate el. Arelas huvudstad ä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
