Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artilleri - Artilleribetäckning - Artillericentral - Artillerifartyg - Artillerigräns - Artillerigården - Artilleriklubben - Artillerimuseum - Artilleri- och ingenjörhögskolan - Artilleriofficer - Artilleripark - Artilleripjäs - Artillerirådet - Artilleriskjutskolan - Artilleristaben - Artilleritidskrift - Artilleritorn - Artilleriuppbördsman - Artiodactyla - Artist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
837 Artilleribetäckning—Artist 838
även, att ett styckegjuteri fanns i Stockholm vid
samma tid. Under Gustav Vasa och hans söner
kallades alla pjäserna med ett gemensamt namn
ar kli samt delades i skjut- och kastpjäser. De
förra voro dels lätta, fältskytts, dels tunga,
murbräckor; de senare kallades även
mörsare el. bölare. Under Gustav II
Adolf erhöll en general befälet över allt a.,
och artilleristyrkan synes vid trettioåriga krigets
tid ha uppgått till omkr. 2,500 man.
Under Karl XI sammanfördes alla
kringspridda artilleriavdelningar och kompanier till ett
regemente under en överste; men snart bildades
dessutom artilleriavdelningar i flera städer. Det
svenska a. ökades alltmer och utgjorde vid
Gustav III:s död 3,200 man. 1794 delades a. på de
4 regmentena Svea, Göta, Vendes och Finska.
1807 inrättades generalfälttygmästarämbetet.
Efter omorganisationer 1830, 1872 och 1888
bestämdes 1892, att a. skulle utgöras av 6
regementen och 3 kårer. Under 1 :a världskriget
bestod vårt a. av 8 reg. och 2 kårer, därav 1
positions- och 1 fästningsartillerireg. Genom 1925
års försvarsordning minskades a. starkt men
utökades åter genom 1936 års försvarsordning och
1942 års försvarsbeslut och omfattar nu av
fält-och fästningsartilleri 7 reg. och 2 kårer samt av
luftvärn 3 reg. och 4 kårer.
Artilleribetäckning, mindre infanteristyrka,
avdelad som närskydd för artilleriförband.
Artillericentral, under vattenlinjen och inom
pansarskydd beläget rum, inrymmande för
artillerieldens ledning erforderliga instrument. A.
förekommer å alla nutida pansrade örlogsfartyg.
Artillerifartyg, sådana stridsfartyg, vilkas
huvudvapen utgöras av kanoner. A. indelas i
slagskepp, monitorer, pansarskepp, kustpansarfartyg,
kryssare av olika typer.
Artillerigräns, den terränglinje, intill vilken
infanteri kan närma sig artillerieldens mål utan risk
att skadas av eget artilleris krevader. Modernare
benämning på a. är säkerhetsavstånd.
Artillerigården i Stockholm, ett vid
Riddar-gatan beläget byggnadskomplex, som uppfördes
1767—77 och delvis påbyggdes 1884. Den
monumentala huvudbyggnaden, som till 1926 inrymde
Artilleri- och ingenjörhögsk., disponeras bl. a.
av Armémuseum.
Artilleriklubben, sammanslutning av
officerare och f. d. officerare, tillhörande artilleriet.
Klubben bildades 1871.
Artillerimuseum, se Armémuseum.
Artilleri- och ingenjörhögskolan är förlagd
till Stockholm, från 1926 östermalmsgatan 87,
och avsedd för officerare vid artilleriet,
luftvärnet, ingenjör- och signaltrupperna samt
fortifikationskåren. Undervisningen var tidigare fördelad
på två linjer, en artilleri-och en fortifikationslinje,
vardera med en allmän och en högre kurs.
Jämlikt 1942 års försvarsbeslut äro de allmänna
kurserna ombildade till i-åriga
truppslagsofficers-skolor: artilleriofficers-, luftvärnsofficers-,
ingenjörofficers- och signalofficersskolorna. De 2-åriga
högre kurserna äro artilleri-, ingenjör- och forti-
fikationskurserna. Se vidare
Armékrigshögskolan. — Högskolan leder sitt ursprung från det
av C. v. Cardell 1818 på Marieberg vid
Stockholm upprättade högre artilleriläroverket.
Artilleriofficer, officer, som på örlogsfartyg
leder artilleriets eldgivning.
Artilleripark, förr benämning på den
artilleri-materiel, som för något ändamål, antingen
fältkrig el. belägring, sammanfördes för att
säkerställa tillgången på artilleristridsmedel.
Artilleripjäs, eldvapen med minst 2 cm
kaliber. Alltefter den taktiska uppgift de skola fylla
benämnas pjäserna landartilleripj äser,
luftvärnspjäser,
kustartilleripjäser, och sjö- el. fartygspjäser.
Landartilleripj äserna kunna indelas i infanteripjäser,
organisatoriskt ingående i infanteriförbanden,
pansarvärnspjäser, för bekämpande av pansrade
mål, bergspjäser, avsedda för bergsterräng o. d.,
fältpjäser, huvuddelen av i fält använda a. från
7 cm upp till grövsta kaliber, samt
fästnings-pjäser, för försvar av fästningar. Med hänsyn
till banformen indelas a. i flackbanepjäser
(kanoner) med stor utgångshastighet och skottvidd,
långa eldrör och i regel skjutande med ringa
elevation (flack bana) samt kastpjäser (haubitser
och mörsare) med mindre utgångshastighet och
skottvidd än kanoner av samma kaliber, kortare
eldrör och ofta stor elevation. Med hänsyn till
kalibern indelas de rekylerande pjäserna i lätta
pjäser, omfattande kanoner intill 9 cm, haubitser
intill 12 cm, medeltunga pjäser (i Sverige
”tunga”), omfattande kanoner intill 12 å 13 cm,
haubitser intill 15 å 16 cm, tunga pjäser (i
Sverige ”tunga av grövre kaliber”) med kanoner
intill 15 å 16 cm, kastpjäser intill 22 å 23 cm,
samt grova pjäser av än grövre kaliber. Med
hänsyn till transportsättet indelas de rörliga
pjäserna i bärbara, klövjade, hästanspända,
traktor-dragna och bildragna pjäser, motorpjäser samt
järnvägspjäser.
Artillerirådet, en ständig kommitté, tillsatt
1946, med uppgift att åstadkomma en nära
kontakt mellan försvarsgrenarna och truppslagen i
art.-frågor.
Artilleriskjutskolan, ArtSS, sammandrages
årligen under tiden april-sept. och avser att
genom föreläsningar, eldledningsövningar och
skarpskjutningar bibringa artilleriets officerare och
underofficerare ökad kunskap i artilleristiska
frågor. A. är sedan 1949 förlagd till Villingsberg.
Artilleristaben organiserades 1807 och
ombildades 1936 till Artilleristabskåren. Denna
uppgick 1942 i Generalstabskåren.
Artilleritidskrift, en sedan 1872 i Stockholm
utgiven tidskrift med syfte att främja kunskapen
om artilleristiska ämnen, utkommer med 6 häften
om året.
Artilleritorn, pansrat torn å örlogsfartyg,
varifrån artillerielden ledes.
Artilleriuppbördsman, underofficer vid
flottan, som ombord handhar artilleriuppbörden.
Artioda’ctyla, se Hovdjur.
Arti’st (av lat. ars, konst), konstidkare,
konstnär — Adj.: A r t i’s t i s k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
