Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artursagan el. Artussagan - Artär - Artärton - Aruba - Arumaa, Peet - Arum maculatum - Arun - Aruncus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841
Artär—Aruncus
842
episoder och därmed kombinera berättelser om
andra sagohj ältar. Geoffrey av Monmouth
skildrar Artur i sin krönika (1135) som en
nationalhjälte.
De Artursånger, vilka nord- och sydfranska
trouvèrer hörde av bretagniska barder, återgå vos
av dem på deras egna dialekter och infördes så
i deras sångrepertoar med oupphörliga
förändringar och tillägg. En rik diktning på
knittel-vers på grundval av sagostoffet uppstod sålunda
i Nordfrankrike i noo-talets senare hälft.
Senare omarbetades många av dikterna till
prosaskrifter och spriddes över hela Europa. I denna
senare form har sagokretsen om kung Artur sin
medelpunkt i ett mystiskt föremål, benämnt den
heliga Graal, om vilken talrika olika traditioner
förefinnas. Enligt den vanligaste är Graal Jesu
nattvardskalk, vilken medförts till England av
Josef av Arimatea, som där verkade som apostel.
Dessutom medförde Josef även den lans,
varmed Jesus genomstacks. Sedan dessa klenoder
förlorats, bildar konung Artur en
sammanslutning av utvalda kämpar, riddare av det runda
bordet (nattvardsbordet), vilka skola söka
återfinna det förlorade. Om dessa riddares strider
och äventyr finnas talrika berättelser av det mest
skiftande innehåll, delvis endast ytterst lösligt
förbundna med sagokretsens huvudmotiv.
Artär (plur. artärer) kallas de blodkärl
el. ådror, i vilka blodet strömmar från hjärtat.
De, som från hjärtats högra kammare föra
blodet till lungorna, kallas 1 u n g a r t ä r e r, de,
som från vänstra hj ärtkammaren föra blodet till
kroppens övriga delar, kallas
kroppsartä-r e r. Då det är på vissa av artärerna man
känner pulsen, ha de även fått namnet
pulsådror. Dessas huvudstam är aorta. Från
denna utgå alla övriga kroppsartärer. De
ut-springa som huvudgrenar åt alla håll och under
växlande vinklar. Till varje särsk. organ, t. ex.
njuren, mjälten, magsäcken, hjärnan, var och en
av musklerna o. s. v., begiva sig en el. flera
a. Dessa upplösa sig i allt finare och finare
grenar, som slutligen övergå i hårrörskärlen el.
kapillärerna. A. äro trinda, elastiska och
hopdragbara rör samt utmärka sig genom rikedom
på elastisk väv och glatt muskelvävnad.
Artärton, ljud över perifera (armens och
benets) pulsådror, mest i armvecket, handflatan och
ljumsken, som avlyssnas med örat el. stetoskopet
vid vissa klaffel (särsk. aortainsufficiens) och
några andra affektioner i cirkulationsorganet.
Arüba, ö i Karibiska havet nära Venezuelas
kust, tillhör holl. kolonien Curaqao, 178 km2,
51,000 inv. Huvudort: Oranjestad. Väldiga
oljeraffinaderier, tillhörande Standard oil co. San
Nicholaas (35,000 inv.) på A. är nu en av
världens största oljehamnar.
Arumaa [a’roma], Peet, estnisk
språkforskare (f. 1900), fil. dr 1934, e. o. prof, i slaviska
språk i Dorpat s. å., överflyttade senare till
Sverige, där han blev docent i Lund. 1950
kallades han till prof, i slaviska språk vid
Stockholms högskola.
Arum maculätum, se Munkhätta.
Människans artärsystem.
1 Aortabågen. 2 Bröstaorta. 3 Bukaorta. 4
Halspulsåder. 5 Yttre halspulsåder. 6 Inre halspulsåder. 7
Tinningartär. 8 Ansiktsartär. 9 Arteria anonyma. 10
Nyckelbenspulsåder. 11 Armhålsartär. 12 Armartär.
13 Radialartär. 14 Ulnarartär. 15 Artärer i handen.
16 Artärer mellan revbenen. 17 Leverartär. 18
Mag-artär. 19 Mjältartär. 20 övre tarmkäxartär. 21
Njur-artär. 22 Undre tarmkäxartär. 23 Korsbensartär. 24—28
Bäckenartärer. 29—30 Lårartärer. 31 Knävecksartär.
32—34 Underbenets artärer. 35 Fotens ryggartär.
36 Fotens artärer.
Arun, Centäu’rium (Erythräed), växtsläkte,
hörande till fam. stålörtväxter (Gentianaceae)
med femtaliga blommor, trattlik blomkrona med
lång pip men utan bikrona och spiralvridna
stån-darknappar. Fem svenska arter finnas.
Aru’ncus, växtsläkte av fam. rosväxter
(Rosaceae), nära släkt med älggrässläktet
(Spiraed). Arten A. silvestris (Spiraea A.), en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
