Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asfalt - Asfaltbeläggningar - Asfaltemulsioner - Asfaltit - Asfaltlack - Asfaltmastix - Asfaltmåleri - Asfaltpapp - Asfalttjära - Asfyxi - Asgam - Asgård - Ashanti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
865
Asfaltbeläggningar—Ashanti
866
ningar (t. ex. gjut- och stampasfalt) brukas
naturasfalt (asfalthaltig kalksten, trinidadasfalt el.
dyl.) med el. utan tillsats av oljeasfalt. — Inom
byggnadsindustrien nyttjas både
oljeasfalt och naturasfalt. Oljeasfalt brukas mest vid
isoleringsarbeten antingen enbart såsom
bestryk-ningsmedel el. för klistring av t. ex. asfaltpapp.
Naturasfalt förekommer mest vid framställning
av beläggningsmassor för golv- och
takbeläggningar, socklar, smetlister o. s. v. — A. brukas
även för andra ändamål, vid tillv. av asfaltpapp
el. kabelmassor, vissa lackfärger m. m.
Den första användningen av naturlig a.
sträcker sig årtusenden tillbaka. Namnet har
sannolikt uppkommit därav, att a. först begagnades till
att hopfoga olika föremål; men även för
utsmyckning och förfärdigande av statyer, konstföremål
o. dyl. hade den stor användning. Egypterna
använde a. till beklädning av gravväggarna i
pyramiderna och till balsamering.
Asfaltbeläggningar, sådana ytbeläggningar på
golv, yttertak, vägar, gator o. s. v., i vilka
be-läggningsmassans huvuddel el. dess bindemedel
ut-göres av asfalt. Som vägbeläggning användes
ofta gjutasfalt, där fyllnadsmaterialet
ut-göres av harpat grus. En tätare, ehuru mindre
slitstark variant av gjutasfalten är
sandasfalt, där fyllnadsmaterialet utgöres enbart av
sand. Den användes till isoleringar,
underberedning till badrumsgolv, taktäckning o. s. v.
Stampasfalt är en beläggning med hög
bi-tumenhalt och lämplig för beläggning av
körbanor med stark trafik. En annan för
vägbeläggning använd massa är asfaltmakadam.
Blandningar, bestående enbart av asfalt och grus,
benämnes ofta, ehuru oegentligt, asfaltbetong.
Asfaltemulsioner utgöras av fina
asfaltpartiklar, som hållas uppslammade, vanl. i vatten. Då
vätskan avdunstar, klibba partiklarna samman till
en halvfast massa. I emulsionen hållas de skilda
från varandra genom en av tvål el. fint stoft
bestående stabilisator.
Asfalti t, se Asfalt.
Asfaltlack, upplösning av naturlig el.
konstgjord asfalt i lätta stenkolsoljor, ibland även i
terpentin el. bergolja. A. användes som
rostskyddsmedel och isolerande färg för elektrisk
armatur.
Asfaltmastix, en produkt, antingen erhållen
genom målning av i naturen förekommande
asfalthaltig sten, med el. utan tillsats av oljeasfalt el.
asfaltrik naturasfalt, el. också framställd på
syntetisk väg genom blandning av finmalen kalksten
med oljeasfalt, stundom med tillsats av asfaltrik
naturasfalt. A. brukas mest som halvfabrikat vid
tillv. av gjutasfalt för byggnadsändamål och
förekommer i handeln i form av kakor, s. k. a
s-f a 11 b r ö d.
Asfaltmåleri. För sin genomskinliga och
vackert mörkbruna färgs skull har asfalten länge
använts i måleriet till lasurfärg. Till undermålning
el. blandning är asfalten högst olämplig.
Asfaltpapp, se Takpapp.
Asfalttjära, se Stenkolstj ära.
Asfyxi, beteckning för tillstånd, uppkommet
ge-NF I — 28
Asgam.
nom att andningscentrum anatomiskt skadats el.
vanligare genom överretning av detta, orsakad av
för hög kolsyre-, resp, för låg syrehalt i blodet
som följd av försvårad lungventilation.
Utmärkande för a. är andningsstillestånd, blåfärgning
av huden, försvagning av hjärtverksamheten,
senare konvulsioner och hjärtverksamhetens
fullständiga avstannande. A. är särsk. vanlig hos
nyfödda. — Adj.: A s f y’k t i s k.
Asgam, Neo’phron percno’pterus, som även
kallas smutsgam, emedan den lever av
av-skräde och träck, tillhör Gamla världens
gamfåglar. Den gör stor nytta som renhållningshjon.
A. är 2/s m lång från näbbens till stjärtens spets
och har en svag näbb, som till mer än hälften
av sin längd är överdragen av den gula
vax-huden. Huvudets och halsens nakna delar äro
även gula; f. ö. är den fullvuxna fågeln vit med
svarta handpennor. A. tillhör n. Afrika, v. och
s. delarna av Asien samt s. Europa, upp till
Schweiz och s. Frankrike.
Asgård, asarnas hemvist, som var kringgärdad
med en hägnad.
Ashanti [afä^ti el. äjanti’], provins i brittiska
kolonien Guldkusten; 819,000 inv. Den viktigaste
staden i inlandet är Kumassi, 78,000 inv.
Som den egentlige grundläggaren av A.-riket
kan anses Osai Tutu, vilken underlade sig
Den-kera (1719) och andra kringliggande områden.
Han gjorde Kumassi till centrum. 1874 intogo
engelsmännen Kumassi, 1895 avsatte de konungen
av A. och gjorde landet till brittiskt protektorat;
det annekterades officiellt 1901 i följd av ett
allvarligt uppror 1900.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>