Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aspirant - Aspirata - Aspiration - Aspirationspneumoni - Aspirator - Aspirera - Aspirin - Aspis - Aspius aspius - Asplenium - Asplund, 1. Erik - Asplund, 2. Karl - Asplund, Gunnar - Asplången - Aspnäs - Aspredinidae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
909
Aspirata—Aspredinidae
910
viss kår. Inom det militära är a. benämning på
den, som utbildas till officer. A. vid
Generalstabskåren benämnes sådan officer, som genomgått
militär högsk. vid armén och blivit kommenderad att
undergå fortsatt utbildning vid högre staber.
Intendents- och förvaltaraspiranter genomgå
intendents-, resp, förvaltarkurser och utöva praktisk
intendenturt j änst före ev. inträde i
Intendentur-kåren. Flygaspirant benämnes värnpliktig, som
genomgår grundläggande flygutbildning före
fortsatt utbildning till officer (flygingenjör) vid
flygvapnet.
Aspirata, en förbindelse av ett
sprängnings-Ijud (explosiva), särsk. en tenuis (p, k, t),
och ett h-1 jud. I nysvenskan finnas starkt
utpräglade a. i t. ex. ga/>hals, e&hage, nöthår.
Aspiration (av lat. as pir äre, andas), andning,
i) Ett språkljuds uttalande med spiritus asper
(h). — 2) Utsugning (medelst särskild apparat)
av luft el. gas ur rum (kärl); ventilator (i
kvarnar). 3) Som medicinsk term betecknar a. såväl
en med avsikt företagen utsugning, t. ex. av
sjukliga vätskesamlingar, som ock den ofrivilliga
inandningen av vilka som helst främmande
ämnen (gaser, fasta kroppar) i lungorna. Kvarstanna
infekterade aspirerade föremål, ge de ofta
upphov till lunginflammation, aspirationspneumoni.
Aspiratiönspneumoni, lunginflammation på
grund av inandning av främmande föremål.
Aspirätor, allmän beteckning för anordning,
avsedd att genomsuga luft el. andra gaser.
Aspiréra. 1) Eftersträva, önska el. söka ernå,
göra anspråk på t. ex. ett ämbete; 2) uttala ett
språkljud med spiritus asper (h); 3) inskjuta ett
h vid sjungandet av långa vokaler.
Aspirin, se Acetylsalicylsyra.
A’spis, grekernas och romarnas namn på den
egyptiska
glasögonormen. —
Enligt de medeltida
bestiarierna är a.
ett slags drake.
Den symboliserar
synden och
framställes i
medeltidens konst ofta ss.
besegrad av
Kristus.
A’spius a’spius,
se Asp, fisk.
Asplénium, ett
ormbunkssläkte,
tillhörande fam.
Polypodiaceae.
Släktet räknar
omkr. 200 arter,
spridda över hela
jordens tropiska
och tempererade
länder.
Skandinavien hyser 5—6
arter. Alla dessa
äga en mycket
vidsträckt geografisk
Asplénium trichomanes.
utbredning, särsk. bergspring (A.
tricho-manes), som blivit funnen över hela världen.
Asplund. 1) Erik A., botanist (f. 1888 ®/io),
fil. dr och docent i Uppsala 1920 samt assistent
vid Riksmuseets bot. avd. 1926. A. har företagit
botaniska forskningsresor till Spetsbergen 1913
och 1915, Bolivia 1920—21, Kanarieöarna 1933
samt till Ecuador och Peru 1939—41. Han är
främst florist och har bl. a. utgivit ”Beiträge zur
Kenntnis der Flora des Eisfjordsgebietes” (i
Arkiv för Botanik 1918) och ”Studien über die
Ent-wicklungsgeschichte der Blüten einiger
Valeriana-ceen” (1920; akad. avh.). Tills, med E. Almquist
utgav han 1937 ”Stockholmstraktens växter”.
2) Karl A., den föreg:s bror, konsthistoriker,
skald (f. 1890 21/i), fil. dr 1915, konstanmälare
i Dagens Nyheter 1914—21, i Svenska Dagbladet
1922—34, sedan 1929
verkst. dir. i ab.
Bu-kowskis konsthandel.
Som
gradualavhand-ling utgav han
konst-närsmonografien
”Egron Lundgren” (I
—II, 1914—15).
Vidare märkas ”Zorns
graverade verk” (1920
21), ”Två
gustavianska mästare” (1925),
”Ivar Arosenius”
(1928), "Nils Dardel”
(1933), ”Axel Fridell”
(1937), ”Carl Eldh”
(1943) och ”Bukowskis, ett handelshus” (1945).
A. har gjort övers, av samtida engelsk
och fransk poesi samt utg. flera diktsaml., ss.
”Världsliga visor” (1913), ”Hjältarna” (1919),
”Daphne” (1921), ”Klockbojen (1925),
”Silverbron” (1936), ”Dagarna” (1938), ”Det brinner
en eld” (1940) och ”Att överleva” (1948). Han
har även utg. antologien ”Hellas i svensk
litteratur och konst” (1941) och memoarerna ”Livets
smultronställen” (1945).
Asplund, Erik Gunnar, arkitekt (1885—
1940), arkitekt i Byggnadsstyrelsen 1918 och
prof, i arkitektur vid Tekniska högsk. 1931.
Bland hans tidigare arbeten märkas realskolan i
Karlshamn (1918), kapellet på Skogskyrkogården
i Stockholm (1920) samt Stockholms
stadsbibliotek, färdigt 1927. Som arkitekt för
Stockholmsutställningen 1930 blev A. ledaren för den
funktionalistiska riktningen i Sverige. Statens
bakteriologiska laboratorium (1936), tillbyggnaden
av Göteborgs rådhus (1937) och
krematoriekom-plexet på Skogskyrkogården i Stockholm (1940)
voro hans sista stora verk. A. var en av
författarna till ”Acceptera” (1931) och var flitigt
verksam inom möbel- och konstindustrien. Bild
se nästa sida.
Asplången, smal insjö i ö. Östergötland, 5 km
lång, tillhör Göta kanals vattenled och avflyter
genom Storån till Slätbaken.
Aspnäs, se Aspenäs.
Aspredinidae, en familj sötvattensfiskar, nära
besläktad med malfiskama och omfattande ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
