Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Assam - Assapan - Assarhaddon - Assarsson, 1. David - Assarsson, 2. Vilhelm - Assassiner - Ass dur - Assegaj el. assagaj - Assemblée - Assen - Assens - Asser - Asser, Tobias Michael Carel - Asser Rig - Assertorisk - Assessor - Assiento - Assignant, assignatar, assignation - Assignater - Assignera - Assimilat - Assimilation, 1. språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
915 Assapan—Assimilation 916
kom A. under Burma, 1825 under Ostindiska
kompaniet. 1912 blev det provins i Brittiska Indien.
Från A. har huvuddelen av distriktet Sylhet
avskilts och införlivats med Pakistan.
Assapän, se Flygekorrar.
Assarha’ddon, assyrisk konung, se Assyrien.
Assarsson. 1) Berndt David, katolsk präst
(f. 1892 14/i), fil. kand, i Lund 1912. Efter
övergång till katolicismen blev han prästvigd i
Innsbruck 1917, s. å. kaplan vid S:t Eriks kyrka
i Stockholm. 1927 utnämndes A. till påvlig
kammarherre av andliga ståndet, blev s. å.
kyrkoherde i Hälsingborgs katolska församling, 1932
kyrkoherde i S:t Eriks församling i Stockholm,
samt biskoplig kommissarie för s. och v. Sverige
med säte i Hälsingborg 1939. A. var huvudred,
för den katolska tidskr. Credo 1920—37. Skr.:
”Fädernas kyrka” (1918) och ”Det skånska
problemet” (1923).
2) Per Vilhelm Gustaf A., den föreg:s
bror, diplomat (f. 1889 22/4), jur. kand. 1911,
inträdde i Utrikesdep. 1916, blev 1921
legations-råd och chef för dess juridiska byrå,
tjänstgjorde sedan vid beskickningarna i bl. a. U.S.A.
och Ryssland och var 1935—39 sändebud i olika
syd- och centralamerikanska stater. 1940 blev
A. beskickningschef i Moskva och 1944 bitr,
ka-binettssekr. i Utrikesdep.
Assassiner, en kättersk sekt inom islam,
stiftad under senare delen av 1000-talet av en
persisk äventyrare, Hassan ibn Sabah. Den satte
sig omkr. 1090 i besittning av klippfästet
Ala-mut, som sedermera blev residens för den nya
ordens ledare. A. utövade under 1100- och början
av 1200-talet ett formligt skräckvälde inom den
muhammedanska världen genom det hänsynslösa
användandet av mord som vapen mot politiska
motståndare. De utrotades till största delen av
mongolerna under Hulaku kan (1250-talet) och
miste efter den tiden sin betydelse, om också
rester av dem länge funnos kvar i Syrien.
Namnet a. är upphovet till fr. assassin,
”lönnmördare”.
Ass dur, durtonart med fyra b-förtecken vid
klaven och med ass-durklangen som centralklang.
Assega’j el. assagaj, zuluernas och övriga
kaffer folks huvudvapen. Det förekommer dels
som lätt kastspjut, dels som stötvapen med
kortare, tyngre skaft.
Assemblée [asäble’], fr. församling,
sammankomst, i synnerhet offentlig sammankomst el.
enskild festtillställning. — A. législative
[le?islati’v], lagstiftande församling. — A. n
a-tionale [nasiåna’l], nationalförsamling.
A’ssen, stad i n. Nederländerna, huvudstad i
prov. Drente, 23,000 inv. Rikskontrollstation för
smör. I närheten berömda gånggrifter, s. k.
hunebedden, omtalade redan av Tacitus.
Assens, stad på Fyns västkust vid Lilla Bält,
4,600 inv. I A. förträfflig hamn och stor
sockerfabrik samt talrika bindverkshus från 15—
1600-talen.
Asser, ärkebiskop, se Asker.
Asser, Tobias Michael Carel,
holländsk rättslärd, nobelpristagare (1838—1913),
prof, i handelsrätt vid Amsterdams univ., senare
tillika i folkrätt, 1893 medl. av statsrådet och 1904
statsminister. A. var auktoritet på folkrättens
område och en av initiativtagarna (1873) till
”Institut de droit international”. Det var under hans
påverkan holländska regeringen tog initiativ till
internationella konferenser för frågor i
internationell privaträtt. A. erhöll 1911 tills, m. A.
Fried nobelska fredspriset.
Asser Rig, se Hvide.
Assertörisk, säker; faktiskt viss. A s e r t
ö-r i s k ed, edlig försäkran, att en redan avgiven
utsaga är sann.
Asse’ssor, i allm. besittare i domstol el. i
kollegialt ämbetsverk. I Sverige finnas a. inom
hovrätterna, Kammarrätten och inom en del
större städers rådhusrätter samt vid
Överståt-hållarämbetet i Stockholm, polisassessorer, vilka
leda förhör och undersökningar i brottmål samt
fungera som allmänna åklagare. Inom
länsstyrelserna finnas länsassessorer, vilka bereda och
föredraga vissa ärenden. — Medl. av Norges
och Danmarks högsta domstol kallas a.
Assie’nto, sp. asie’nto, fördrag, vanligen
överenskommelse, varigenom annan makt fick rätt
att under vissa villkor ensam införa negerslavar
till Spaniens amerikanska kolonier. Ryktbarast är
assientofördraget av 1713 (i Utrechtfreden), som
för 30 år gav denna rätt åt engelska
Söderhavs-kompaniet. Smugglerier i samband därmed
vållade 1739 krig mellan England och Spanien, och
1750 återlöste Spanien denna i Aachenfreden 1748
på 4 år förnyade rätt.
Assigna’nt, assignatär, assignatiön,
se Anvisning.
Assignäter (av lat. assignäre, påteckna),
kallades de anvisningar, som under franska
revolutionen utfärdades på statskassan och som skulle
inlösas med de medel, som inflöto genom
försäljning av nationalgodsen, d. v. s. de indragna
kyrkogodsen, sedermera även de egendomar, som
frånhändes emigranterna. A. lydde vid den första
emissionen i dec. 1789 å jämförelsevis stora
belopp. Men i följd av det växande
penningbehovet utställdes de på allt mindre belopp och
gingo med tvångskurs samt utsläpptes i allt
större massor. De sjönko samtidigt oavbrutet i
värde. 1796 under direktoriet voro a. i omlopp
för över 40 milliarder francs, och värdet
uppgick till knappt Vs procent av det nominella. Ett
försök att utbyta dem mot ett slags sedlar, de
s. k. territorialmandaten, misslyckades. I maj
1797 avlystes a.
Assignéra, giva anvisning på betalning el.
utlämnande av varor.
Assimilät, se Assimilation.
Assimilation. 1) Inom
språkvetenskapen omdaningen av ett ljud till större el. mindre
likhet med ett annat genom inverkan från detta
senare. A. är antingen framåtverkande,
då ett föregående ljud ombildar ett efterföljande,
el. t i 11 b a k a v e r k a n d e, då ett föregående
ljud likdanas med ett efterföljande. Den kallas
ofullständig, då det ena ljudet blott närmas till
det andra utan att göras alldeles lika. Exempel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
