Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Assimilation, 3. växtfysiologien - Verkningsgrad - Verksamma strålar - Assimilationens mekanik - Historik - Assimilation, 4. psykologien - Assimilera - Assiniboia - Assiniboine - Assis - Assisi - Assistans el. assistens - Assistans-(Pantlåne-)inrättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
919
Assimilera—Assistans-(Pantlåne-)inrättningen
920’
Franciskanklostret i Assisi.
då växternas kemiska fabrik? Svaret blir: i
regel mycket oekonomiskt, ännu sämre än våra
ångmaskiner. Dels absorberas endast en del av
strålningen, dels åtgår en mycket stor del av
den absorberade energien till avdunstning av
vatten. Verkningsgraden, d. v. s. den del av
energien, som till slut användes till a. och
magasineras i assimilaten, varierar under olika
betingelser; som ovan omtalats varierar a.
proportionellt mot ljusstyrkan endast vid mycket låga
ljusstyrkor, och från och med en viss ljusstyrka ökas
effekten icke alls med ökad ljusstyrka.
Verkningsgraden är därför högre vid låga ljusstyrkor
än vid höga.
Verksamma strålar. Olika ljusslag ha olika
verkan. Starkast a. fås i rött ljus, som absorberas
mest i klorofyllet, därnäst i blått och minst i grönt
ljus. Vissa alger ändra färg alltefter ljuset, bli
gröna i rött och röda i grönt ljus, och man har
experimentellt visat, att de komplementärt färgade
formerna faktiskt bättre kunna utnyttja ljuset.
Assimilationens mekanik. A:s kemi är ej
klarlagd. Man vet dock, att den förlöper i flera
etapper med skilda ljus- och mörkerreaktioner.
A. synes i stort sett försiggå så, att kolsyran
först bindes reversibelt vid någon
plasmabeståndsdel, vilket sker i mörker; ljuset aktiverar sedan
väteatomer, som reducera den bundna kolsyran.
Bland möjliga mellanprodukter har man särsk.
tänkt på formaldehyd, HCHO, det enklaste av
alla ämnen med kolhydratens sammansättning,
men alla försök att visa, att kolhydratbildningen
går över denna etapp, ha varit fåfänga. Nyare
undersökningar antyda, att det först bildas
organiska syror, som omformas till kolhydrat.
Historik. På 1770-talet börjar den verkliga
kunskapen om kolsyreassimilationen genom den av
Priestley och Ingenhouss nästan samtidigt
publicerade upptäckten, att gröna växter kunna avge
”eldluft” el. ”deflogistoniserad luft”, och särsk.
ge
nom Ingenhouss’ (1779) mer
omfattande experiment, som
visade, att de gröna växterna
ha förmåga att ”rena” luften
i ljus men icke i mörker.
Se-nebier klargjorde för första
gången (1782) sambandet
mellan kolsyraupptagande och
syreavgivning vid a., och
Saussure klargjorde 1804
vattnets roll vid a. Den
fundamentala betydelsen av
energiomsättningen vid a.
fastslogs av J. R. Mayer 1845.
Liebig och Boussingault
byggde vidare på denna
grund.
4) A. kallas i
psykologien den förändring våra
intryck undergå, när de så
sammansmälta med förut i
medvetandet givna element,
att de sedan ej från dem
särskiljas.
Assimilera (av lat. assimiläre, göra lik),
ombilda, införliva, ”smälta”, fullt tillägna sig. —
Subst.-. Assimilation (se d. o.).
Assiniboia [asi’nibåia], förr distrikt i Canada,
v. om Manitoba, sedan 1905 delat mellan prov.
Alberta och Saskatchewan.
Assiniboine [asfnibåin], flod i s. Canada,
upprinner v. om sjön Winnipegosis, genom flyter det
forna distriktet Assiniboia åt s. ö. och utmynnar
i Red River vid Winnipeg i Manitoba. Omkr.
725 km lång, segelbar. Bifloder fr. h. Quapelle
och Souris.
Assis (fr. assise, eng. assize), ”sittning”,
betecknar i Frankrike sessionerna av de
brottmåls-domstolar, cours d’assises, som avdöma grövre
brottmål, och i England de periodiska sessioner,
som under namn av assizes i de särsk.
domstols-distrikten (circuits) hållas av domare från High
court i London. Under medeltiden kunde i flera
länder varje session av en församling el. domstol
kallas assisia, och lagar, som antogos vid en
sådan, kallades ofta assiser.
Assi’si, stad i Umbrien i mellersta Italien,
23,000 inv. A. är byggt på sluttningen av Monte
Asi. Känt är A. som den helige Franciscus’
födelseort. På bergssluttningen ligger Franciscus’
gravkyrka, San Francesco, byggd 1228—1253.
Den är uppförd i två våningar och prydd med
fresker från 1200- och 1300-talen. Till kyrkan
sluter sig det på 1200-talet anlagda
franciskanklostret. Bland andra fornminnen märkes ett
Minervatempel, omdanat till kyrka. Klarissordens
stiftarinna, S:ta Clara, ligger begraven i kyrkan
Santa Chiara.
Assista’ns el. a s s i s t e ’n s, eg. hjälp, bistånd,
understöd; pantlåneinrättning.
Assistans-(Pantlåne-)inrättningen i
Stockholm tillkom 1772 som ett statens ämbetsverk,
”general-assistancekontoret”, med ändamål att
betjäna fattigare folket med lån mot pant av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
