Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Astronomi - Astronomische Gesellschaft - Astronomiska beteckningar - Astronomiska instrument - Astronomiska koordinater (astronomisk ort)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
939
Astronomische Gesellschaft—Astronomiska koordinater
940
Hevelius’ stora sextant, 1658.
beskaffenhet, till en särskild vetenskapsgren,
astrofysik. Stellarastronomien
behandlar stjärnornas och nebulosornas rörelser,
natur, fördelning i världsrymden o. s. v. Nyare
grenar av a. äro även kosmogonien, som
behandlar himlakroppars och systems uppkomst,
och kosmologien, som söker fastställa de
matematiska former, som kunna tillämpas på
världsrummets egenskaper (se även
Relativitets-teorien).
Astronomische Gesellschaft, bildat 1863, är
en internationell förening av astronomer med
ändamål att främja i synnerhet sådana arbeten, vid
vilka en systematisk samverkan av flera
observationer är erforderlig. Det har sitt säte i
Leipzig. Viktigare frågor hänskjutas till sällskapets
generalförsamlingar, s. k. astronomiska
kongresser, som i regel hållas vartannat
år. Sällskapets huvuduppgift består i
utarbetande av noggranna positioner för alla de stjärnor
till Q:e storleken å n. samt en del av s.
him-melssfären, för vilka en provisorisk katalog blivit
sammanställd av Argelander. Utom i detta
huvudföretag har sällskapet varit verksamt i flera
andra riktningar, såsom föranstaltande av el.
utsändande av expeditioner för iakttagande av
totala sol förmörkelser m. m.
På kongressen i Potsdam 1921 väcktes förslag
om att nya positionsbestämningar skulle utföras
på fotografisk väg. Detta arbete var tämligen
långt framskridet, när 2:a världskriget utbröt.
Astronomiska beteckningar. 1 litteraturen ha
vissa a. vunnit burskap. De vanl. äro: a och
ö el. ibland A och D för rektascension och
deklination, A och P för längd och bredd i
eklipti-kalsystemet, l och b för längd och bredd i det
galaktiska systemet och L och B för längd och
bredd i det metagalaktiska systemet. För att
beteckna parallax begagnas n och för apparent och
absolut magnitud m och M. Av beteckningar
inom den sfäriska astronomien är 99 för polhöjden
en av de mest använda. För höjd och azimut
begagnas h och A och för zenitdistans z el. I.
Om de tecken, som antyda vissa inbördes lägen
mellan kropparna i vårt solsystem, se Aspekt.
Av övriga tecken må nämnas djurkretsens,
solens, månens och planeternas (se dessa ord).
Astronomiska instrument användas för att 1)
mäta stjärnornas ljusstyrka (se Stjärnfotometri);
2) studera stjärnornas spektra (se
Stjämspektro-grafi); 3) fotografera stjärnorna (se
Stjärnfoto-grafi); 4) mäta tiden (se Ur); 5) mäta
himlakropparnas koordinater (se Astronomiska
koordinater).
Astronomiska koordinater (astronomisk
ort), en stjärnas läge (ort) på himmelssfären.
För en fullständig bestämning av en stjärnas ort
fordras tvenne koordinater, vilka båda äro delar
av storcirklar. Till varje astronomiskt
koordinatsystem hör en i ett visst grundplan belägen
storcirkel och en punkt på denna såsom
utgångspunkt. Man tänker sig nu en storcirkel, lagd
genom den stjärna, vars ort skall angivas,
vinkelrätt mot grundplanet. Stjärnans första
koordinat ligger i grundplanets storcirkel och är bågen
från utgångspunkten till storcirkeln genom
stjärnan; den andra ligger i den sistnämnda
storcirkeln och är bågen från grundplanet till stjärnan.
Man använder inom astronomien fyra
koordinatsystem :
a) Grundplan: horisonten; utgångspunkt:
syd-punkten. Koordinater: azimut och höjd.
Azimuten räknas från sydpunkten åt v.
b) Grundplan: ekvatorn; utgångspunkt:
sydpunkten. Koordinater: timvinkel och
deklination. Timvinkeln räknas från
sydpunkten åt v. och uttryckes i tim., min. och sek.,
mera sällan i grader, min. och sek.
c) Grundplan: ekvatorn; utgångspunkt:
vår-dagjämningspunkten. Koordinater:
rektascension (ascensio recta) och deklination.
Rektascension räknas från vårdagj
ämningspunk-ten i motsatt riktning mot timvinkeln och anges
liksom denna merendels i tid.
d) Grundplan: ekliptikan; utgångspunkt:
vårdagj ämningspunkten. Koordinater: längd och
bredd. Längden el. longituden räknas i direkt
led såsom rektascensionen och bredden el.
latituden positiv åt n. hemisfären.
e) Grundplan: Vintergatans plan;
utgångspunkt: den punkt, där Vintergatans plan skär
himmelsekvatorn i stjärnbilden Ophiuchus.
Koordinater : galaktisk longitud och g
a-laktisk latitud Den galaktiska longituden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
