Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aten, Athen - Antik topografi - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Aten
8
Olympieion (t. v.) och Hadrianusporten.
efter med staden genom tre parallella murar (”de
långa murarna”). Långt senare tilläde kejsar
Hadrianus en ny stadsdel, som bl. a. innefattade
det av honom fullbordade Zeustemplet, Olympieion,
A:s största tempelbyggnad; den monumentala
portalen mellan den nya och den gamla staden
står ännu kvar. Utanför den port i n. v., Dipylon,
genom vilken vägen till Eleusis gick, låg en
berömd begravningsplats, där ännu många
minnesmärken stå kvar. Av stadsdelarna innanför
murarna må nämnas det inre Kerameikos i n. v.
(det yttre låg utanför murarna), säte för
industri och hantverk, särsk. det blomstrande
krukmakeriet (därav namnet). Här ligger ett väl
bevarat tempel, byggt ung. samtidigt med
Parthe-non, i ädel dorisk stil, det s. k. Theseion,
sannolikt ett Hefaistos-tempel. V. om Akropolis ligger
en mindre kulle, Areopagen, säte för den
lik-benämnda, berömda domstolen och eumenidernas
kult, och längre mot s. v. på en annan kulle,
Pnyx, folkförsamlingsplatsen. N. om Akropolis
står en del byggnader från romersk tid kvar,
Vindarnas torn (Andronikos’ horologion), en
portal till ett torg, som på grund av en inskrift,
som reglerar oljehandeln, kallas oljetorget,
Hadrianus’ stoa och giganthallen. N. om
Areopagen låg det klassiska A:s kommersiella och
borgerliga centrum, dess torg, Agora. Här
påbörjades 1931 av amerikanska arkeologiska
institutet i A. väldiga utgrävningar, som givit
rika resultat. Agora har varit en stor öppen
plats, omgiven av kolonnader och offentliga
byggnader samt prydd med monument av olika slag.
Här fanns ”den kungliga hallen”, uppförd redan
före perserkrigen och avsedd som ämbetslokal
åt en av A:s arkonter. I denna voro Solons
lagar inhuggna i sten. En annan berömd hall
var den s. k. brokiga hallen från 5:e årh. f. Kr.,
så kallad efter sina väggmålningar av berömda
konstnärer. Ytterligare en hall tillkom i 2:a årh.
f. Kr. Längs v. sidan av Agora lågo A:s
förnämsta offentliga byggnader, rådhuset,
statsar-kivet och Tholos, en samlingsplats för
rådsherrarna. S. om Agora har påträffats ett stort
brunnshus, möjligen den gamla stadsbrunnen,
Enneakrunos, med anor från Peisistratos’ tid.
På Akropolis’ sydsluttning låg Asklepios’
helgedom. Vidare fanns här Dionysosteatern och
framför denna Dionysos’ tempel. V. härom
byggde Eumenes II av Pergamon i första hälften av
2:a årh. f. Kr. en stoa, av vilken betydliga ruiner
stå kvar. Detsamma är förhållandet med det i
v. angränsande, av mecenaten Herodes Atticus
i 2:a årh. e. Kr. byggda odeet (en övertäckt
teater). Utanför stadsmurarna lågo gymnasierna.
De mest bekanta äro Lykeion (Lyceum), där
Aristoteles lärde, Kynosarges, efter vilket
kyni-kerna ha sitt namn, och Platons Akademia.
Historia. A:s tidigaste bebyggelse går tillbaka
till den äldsta bronsåldern. I mykensk tid låg
en fursteborg på Akropolis, och en kammargrav
från denna tid med rikt gravgods har påträffats
på Areopagens nordsluttning. Sagohjälten
The-seus lär ha ökat A:s storlek betydligt genom att
sammansluta till en enda stat de förut oberoende
småstaterna i A:s uppland, Ättika. Enligt den
attiska arvsägnen skall Kodros ha varit A:s siste
regerande konung och staten sedan allt framgent
ha haft en republikansk författning med
undantag av de 50 år (560—510 f. Kr.), under vilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
