Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Atombomb - Atombombens verkningsförmåga - Atomenergi - Atomenergikommissionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Atomenergi—Atomenergikommissionen
47
dens 195,000 inv. Flertalet dödsfall inträffade
omedelbart, därav mer än hälften genom
brännskador. Dylika skador förekommo i Hiroshima
på upp till 2 km avstånd från bombcentrum, i
Nagasaki på upp till 4 km avstånd. De direkta
lufttrycksskadorna på människor, härrörande från
detonationsvågen, vilken beräknas motsvara den,
som uppkommer vid sprängning av 20,000 t
tro-tyl, gjorde sig kännbara endast inom ett område
kring bombcentrum med c:a 100 m radie.
Indirekta mekaniska skador, härrörande från
sammanstörtande hus, kringflygande splitter etc.,
förekommo ännu på 4 km avstånd från bombcentrum
och voro orsaken till mer än V4 av alla dödsoffer.
Den kortvariga men intensiva y-strålning, som
uppkom vid krevaden, hade på människor och
djur verkningar liknande dem, som uppkomma
vid för stark röntgenbestrålning. Symtomen,
håravfall, blödningar, särsk. under huden,
kräk-ningar, diarré och feber, förorsakas av brist på
vita blodkroppar, vilkas antal kan nedgå till en
bråkdel av det normala. Denna brist beror i sin
tur på skador på de blodkroppsbildande organen.
Dödsfallen inträffade huvudsaki. inom 30 dagar.
Personer, som erhållit så lindriga skador, att
symtomen uppträdde först efter 14 dagar,
tillfrisknade i allm. efter en veckas sjukdom. Man
beräknar, att inom 600 m avstånd från
bombcentrum den radioaktiva strålningen dödat alla,
som icke omkommit av andra anledningar.
De materiella skadorna härrörde mest från
bränder. Ännu på upp till 4,5 km avstånd från
bombcentrum förorsakade den intensiva
värmestrålningen eldsvådor. All bebyggelse, som befann
sig på mindre än 1,5 km avstånd från
bombcentrum, förstördes. I Hiroshima blevo 60,000 av
stadens 90,000 hus förstörda el. svårt skadade,
medan i Nagasaki ödeläggelsen var avsevärt
mindre, trol. till följd av stadens topografi. På
grundval av observationer i de japanska städerna
har man sökt uppskatta en a:s inverkan på en
modern västerländsk stad. Inom en cirkel med
300 m radie kunna alla hus beräknas bli totalt
förstörda, ej reparabla husskador har man att
räkna med intill 1,5 km avstånd från
bombcentrum, och ännu på 2,5 km avstånd måste man
räkna med svåra skador.
Vid experimenten vid Bikini-atollen hade ett
stort antal utrangerade krigsfartyg av olika typer
förankrats i lagunen. Den första bomben bragtes
att krevera ovan vattenytan, förmodligen på c:a
300 m höjd. Dess verkan var förhållandevis ringa.
Fartygens undervattensdelar erhöllo inga direkta
skador; övervattensdelarna däremot skadades på
alla fartyg på mindre än 1,5 km avstånd från
bombcentrum. En jagare och två transportfartyg
sänktes omedelbart, och inom loppet av 24 tim
efter explosionen sjönko ytterligare en kryssare
och en jagare. Fartyg, som befunno sig på upp
till 1,2 km avstånd från bombcentrum, beräknas
ha blivit försatta ur stridbart skick såväl genom
lufttrycksvågens skador som genom brand och
den radioaktiva strålningens inverkan på
besättningen. Detta försök anses ha visat, att fartygens
överbyggnader måste göras mindre sårbara
gent
48
emot a., som krevera ovan vattenlinjen. Den
andra a., som bragtes att explodera i vattnet på
ringa djup, kastade upp en 1,700 m hög och 700
m bred vattenpelare. Ett slagskepp och några
smärre båtar sänktes omedelbart, medan flera
andra större enheter erhöllo svår slagsida och
senare sjönko.
På senaste tid har möjligheten att framställa
en a., i vilken energiutvecklingen genom reaktion
mellan lätta elements kärnor utnyttjas, varit
föremål för diskussion. Man har därvid i första hand
tänkt att vid mycket hög temp. låta tritium
reagera med en litiumisotop. Tritium är en
radioaktiv väteisotop, som kan framställas i
kärn-reaktorer. Den höga temp., som erfordras, skulle
åstadkommas genom en klyvningsprocess. Denna
bomb, vätebomben, skiljer sig från de
tidigare a. därigenom, att den skulle kunna
tillverkas av godtycklig storlek. Genom tillsats av
andra element skulle en kvarliggande radioaktiv
verkan av en bombkrevad uppnås.
Litt.: H. D. Smyth, ”Atomic energy for
mili-tary purposes. The official report on the
develop-ment of the atomic bomb under the auspices of
the United States Government, 1940—1945”
(1945; sv. övers. ”A.”, 1946); H. Pettersson,
”Från atomkärnans explosion till a:s” (1945);
H. Tyrén, ”På väg mot atomåldern” (1945); G.
Stenvinkel, ”Hur a. kommer till och verkar”
(1946); ”One world or none”, utg. av D. Masters
& Katharine Way (1946, 15 uppsatser om a.;
sv. övers, s. å.).
Atomenergi, fys. De i naturens energikällor
koncentrerade energimängderna äro till
övervägande del för handen som potentiell energi hos
materien, enkannerligen hos de egentliga bärarna
av det materiella, atomerna. I kolet, i olj an o. s. v.
är det de vid kemiska processer, förbränning,
utvecklade energimängderna, som komma till
användning. De kemiska processerna innebära
omvandlingar i atomernas perifera delar, varvid
endast jämförelsevis små energimängder frigöras
pr atom. Avsevärt större energimängder
utvecklas vid omvandlingar inom atomkärnorna. Vid de
flesta atomomvandlingar äga energiomsättningar
på mellan 0,5 och 25 MeV rum. En särsk. kraftig
energiutveckling sker vid det s. k. klyvnings
fenomenet (se d. o. och även Atombomb), vid vilket
energier på c:a 200 MeV frigöras. I dessa och
möjl. andra kärnprocesser ser man en möjlighet
att i framtiden finna en ersättning för övriga
småningom sinande energikällor. — Det, som vid
alla de nämnda energikällorna djupare sett äger
rum, är en omvandling av massa i energi. Det
samband, som därvid råder, har härletts av A.
Einstein (se Relativitetsteorien). Kunde man
rest-löst omvandla massa i energi, skulle av 1 kg
materia av vilket slag som helst bildas en energi
av c:a 25 milliarder kWh. Till jämförelse kan
anföras, att då 1 kg kol förbrinner, alstras endast
8,5 kWh. Även vid den energirikaste process,
som vi känna, klyvningen, är det endast en ringa
del av atommassan, som övergår i energi.
Atomenergikommissionen, se Förenta
nationernas atomenergikommission.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
