- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 2. Asura - Bidz /
69-70

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Augeias el. Augeas - Augereau, Pierre François Charles - Augereffekt - Augerum (kommun) - Augerum (säteri) - Augias - Augias-stall - Augier, Émile

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

69

Augereau—Augier

70

Herakles rensande Augeias* stall; t. h. Athena. Metop
från Zeustemplet i Olympia.

en enda dag, om han finge en tiondel av
hjordarna i lön. A. lovade detta. Herakles ledde då
floderna Alfeios och Peneios genom stallen och
fick dem så rensade.

Augereau [å^rå’], Pierre Franqois
Charles, hertig av Castiglione, fransk krigare
(1757—1816). Han inträdde 1792 som frivillig
i franska armén och var redan två år senare
brigadgeneral. 1796 var han divisionsgeneral vid
italienska armén och kämpade med mycken
tapperhet vid Lodi, Rovereto, Castiglione och Arcole.
Bonaparte hemsände honom 1797 till hjälp åt
direktoriets flertal vid dess statskuppsplaner, och
hans inträngande 18 fructidor (4 sept.) i spetsen
för soldater i de deputerades sal och fängslandet
av en mängd deputerade inledde militärväldets tid.
Han fick som belöning befälet över Rhenarmén,
invaldes 1799 i de
500 :es råd och slöt sig
till Bonaparte efter
18-brumairekuppen (9
nov.) s. å. 1804 blev
han marskalk av
Frankrike och 1808
hertig. Han deltog i
fälttågen i Österrike,
Preussen och Spanien
och intog 1806 Berlin.
Vid Eylau blev han
svårt sårad. I det
stora slaget vid Leipzig
1813 kämpade han
energiskt. Då de
allie

rade 1814 inryckte i Frankrike, slöt sig A. till
Ludvig XVIII och blev av honom utnämnd till pär.
Det oaktat hyllade han i spetsen för sina trupper
Napoleon vid dennes återkomst från Elba men blev
av honom behandlad med köld och misstroende.

Augereffekt [å^e’-], ett av den franske
fysikern P. Auger 1925 upptäckt fenomen, som
består däri, att atomer, i vilka genom bestrålning
med röntgenstrålar en elektron ur elektronhöljets
inre avlägsnats, ha förmågan att avge den sålunda
tillförda energien genom utsändande av en
elektron i st. f., som normalt sker, genom
ljusemission i form av s. k. karakteristisk
röntgenstrålning.

Augerum, kommun i östra härad, Blekinge,
mellan Karlskrona och Kalmar läns gräns i n.
110,19 km2; 3,674 inv. (1950). Mellanbygden
är rik på sjöar med avlopp i Lyckebyån, som,
bildande flera fall, flyter genom den vackra,
fruktbara Augerumsdalen. 1,653 har åker. Långö
mu-nicipalsamhälle och Hästö villaområde m. m.
inkorporerades 1934 med Karlskrona. Egendomar:
Augerum (se nedan) och Vedeby. Vid
Karlskrona—Växjö järnväg ligger Torskors
stationssamhälle och vid järnvägen Karlskrona—Torsås—
Kalmar Lyckeby, dock endast med en mindre del
inom A. I Mölletorps villasamhälle finnes
armaturfabrik. Vid Lyckeåborgs bruk finnas valsverk
och spikfabrik. Husgrunder från förhistorisk tid
ha påträffats vid A :s kyrka. Kommunen är delad
på Augerums församling (2,846 inv.) i s. och
Flymens kapellförsamling (828 inv.) i n.,
tillsammans med Lösens församling utgörande pastorat
i Östra kontrakt, Lunds stift. A. ingår i
storkommunen Lyckeby.

Augerum, säteri i s. Blekinge, 11 km från
Karlskrona, vackert beläget vid Lyckebyån i
Augerums och Lösens socknar; 1,062 har, varav
175 har åker; är taxerat till 447,800 kr.
Godset omtalas på 1300-talet, styckades sedermera till
mindre hemman men förenades 1855 fullständigt
i justitiekanslern N. S. von Kochs ägo och
innehas nu av hans arvingar.

Augias, se Augeias.

Augias-stall betecknar i dagligt tal något i
högsta grad orent el. genom vanvård och
missbruk fördärvat. Jfr Augeias.

Augier [å^ie’], Émile, fransk dramatiker
(1820—89). Han utgick ur den mot romantikens
överdrifter
framträdande ”école du bon
sens”, vars mästare
var Ponsard. Sin första
stora seger vann A.
genom en
samtidsskildring, ”Gabrielle”
(1849; uppf. i Sverige
1852), där han mot
romantikens
förhärligande av den
ohejdade passionen söker
poetisera den
borgerliga moralen. 1854
avslutades första
perioden av A:s
författar

verksamhet, i det han övergick till den
framställningsform, som bättre motsvarade det realistiska
ämnesvalet, prosan, och som även passade för
hans egen solida borgerliga läggning. Hans första
betydande verk under denna period var komedien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffb/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free