Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Australien el. Australkontinenten - Växtvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Australien
104
Växtvärld.
i öken, 2 buskstäpp (mallee och mulga-scrub), 3 savann
och grässtäpp, 4 savannskog, 5 subtropisk skog, delvis
av macchiatyp, 6 tropisk savannskog och regnskog.
anpassat sig efter alla yttre förhållanden och
förekommer än som dominerande träd i täta
skogar el. i öppna savanner, än som
huvudbeståndsdel i de snåriga buskskogarna i mell. A:s
torrområden, än som låga buskar på sandfälten.
Den australiska vegetationens fördelning
regleras huvudsaki. av den ofta ytterst nyckfulla
nederbörden. I det tropiska Nordaustralien
dominerar savannskogen med Eucalyptus som
tongivande och förnämsta släkte. Vidare ingå Acacia,
Banksia, Grevillea, Casuarina, palmer och andra
träd. I den täta, örtartade undervegetationen
överväga gräsen. Även i Queensland, Nya
Syd-Wales och Victoria intager savannskogen stora
sträckor. I de ö. kustbergens regnrikaste delar
finnas spridda, föga utsträckta regnskogar av
malesisk typ med stora Ftcwj-arter och lianer,
sådana som rottingpalm och bambu. I s. ö. A.
med Tasmanien försvinner det malesiska inslaget
mer och mer och ersättes av det rent australiska.
I de högre bergstrakterna dominerar det
ant-arktiska floraelementet. Kustområdena bära
Eu-calyptus-skogar av växlande utseende.
Undervegetationen utgöres än av gräs, örter och
ormbunkar, än av buskar och låga träd, såsom
proteacéer, Acacia, Xanthorrhoea och
epacrida-céer. I de regnrikaste delarna längst i s. ö.
är skogen utbildad som subtropisk regnskog med
Eucalyptus, däribland Eucalyptus amygdalina,
som kan bli över 150 m hög, palmer, såsom
Livistona australis, Nothofagus-arter och
trädormbunkar, såsom Dicksonia antarctica och Todea
barbara. På Tasmanien, framför allt på
västkusten, finnas regnskogar med Eucalyptus
glo-bulus, Nothofagus, barrträd, såsom Dacrydium,
Phyllocladus, Callitris, och ormbunkar i oerhörd
mängd, däribland många trädartade.
Mot det inre av landet övergå n. och ö. A:s
skogar alltefter nederbördens avtagande i öppna
savanner och grässlätter, som ha en synnerligen
vidsträckt utbredning. Savannens vanl. träd äro
låga Eucalyptus och ärter aC Casuarina öch
Acacia, däribland Acacia pycnantha. I stora
områden av A:s regnfattigaste delar saknas den
öppna gräsvegetationen och ersättes av starkt
xerofila buskskogar, som gå under namn av
”scrub” och bilda den mest karakteristiska av
A:s vegetationstyper. Den s. k. ”mallee-scrub”
består huvudsaki. av låga, starkt greniga
Euca-lyptus-arter och utbreder sig över stora sträckor,
huvudsaki. i s. v. och s. A. ”Mulga-scrub”, som
har stor utbredning i v. och mell. A., består till
sin huvudmassa av Acacia-arter,
”brigalow-scrub” i n. A. framför allt av Acacia
har-pophylla. De ökenartade delarna av mell. A.
sakna ej helt växtlighet annat än i en del starkt
salthaltiga områden. Lerig mark utmärkes av
fetbladiga chenopodiacéer med glest inströdda
styvbladiga acacior. De sandiga områdena bära
arter av Frenela, Casuarina och förkrympta
Eucalyptus samt hårdbladiga och stickande gräs
av släktet Triodia, med orätt kallade Spinifex.
Den s. k. Spinifex-öknm har stor utbredning i
v. delen av mell. A.
Ur floristisk synpunkt ytterst märkligt är A:s
s. v. hörn. Här har det typiskt australiska
floraelementet utvecklat sig fullständigt rent och i
oanad rikedom. Av de här växande arterna äro
icke mindre än 82 °/o endemiska. Myrtaceae,
Pro-teaceae, Rutaceae, grästräden m. fl. förekomma
här i större artantal än annorstädes i A. I
de regnrikare kustområdena finnas skogar av
jarrah (Eucalyptus marginata) och karri
(Eucalyptus diversicolor). I bådas undervegetation växa
cycadéen Macrozamia Fraseri, grästräden Xan-
Trädormbunkar i Victoria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
