Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Balder (mytologi) - Balder, Livförsäkringsbolaget - Baldersbrå - Balders drömmar - Baldersnäs - Baldingera - Baldringe - Balduin I (konung av Jerusalem) - Balduin III (konung av Jerusalem) - Balduin I (latinsk kejsare) - Balduin II (latinsk kejsare) - Baldung, Hans (Grien) - Baldwin, James Mark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
Balder—Baldwin
276
Baldakin i festvåningens audiensrum i Stockholms slott.
Loke hade näml, funnit en stängel av misteln
som var för ung att avlägga ed, och därav
förfärdigat det spjut, som Höder slungat. Förgäves
sökte gudarna att återvinna B. från Hel. Först
efter Ragnarök skulle B. återkomma. — B :s
hustru var Nanna; deras son var Forsete,
rättvisans gud. Då B :s lik bars ut på skeppet
Ring-horne att brännas, dog Nanna av sorg. B.
hämnades av sin broder Vale.
Baldersmyten har blivit föremål för olika
uppfattningar. Å ena sidan ser man i den ett lån
från medeltida legender om Kristus, å andra
uppfattas han som en fruktbarhetsgud i stil med
egypternas Osiris. I den senare nordiska
litteraturen har myten om B. behandlats av Evald och
Oehlenschläger. Den har även givit Gade ämne
till en större tonskapelse. Skulpturer med ämne
från Balderssagan äro Fogelbergs staty av B.
samt Qvarnströms grupp: Loke, som riktar pilen
åt den blinde Höder.
Balder, Livförsäkringsbolaget, se
Livförsäkringsbolaget Balder.
Baldersbrå, Matricäria inodöra, se
Sötblomsläktet.
Balders drömmar, se VegtamskviÖa.
Baldersnäs, numera styckat gods i Steneby
socken, Dalsland. B., som grundades 1796, är
känt som släktgods inom familjen Wærn.
Baldingèra, se Rörflen.
Baldringe, socken i s. ö. Skåne, n. om Ystad;
Herrestads härad, Malmöhus län; 22,03 km2, 379
inv. (1950). B. utgör i n. v. en ganska högt
belägen skogstrakt, i s. ö. öppen och odlad mark.
Nästan hela socknen ingår i Högestads
fideikom
miss. 1,208 har åker. Kyrkans kor och skepp äro
från uoo-talet. B. är församling i Öraby,
Bene-stads, Högestads och B. pastorat i Ingelstads
kontrakt, Lunds stift. B. ingår i Herrestads
storkommun.
Ba’lduin, konungar av Jerusalem.
1) Balduin I (omkr. 1058—1118). Han var
jämte brodern Gottfried av Bouillon en av de
förnämsta ledarna av första korståget. Efter
slaget vid Nicaea sändes han för att understödja
Edessa mot seldschukerna och valdes till furste
där. Efter broderns död vald till konung av
Jerusalem 1100, regerade han med kraft och
erövrade Caesarea, Beirut, Sidon m. fl. kuststäder.
2)Balduin III (1130—62), son till konung
Fulko. Han tillträdde tronen 1143 och erövrade
1153 Askalon men led 1157 vid Jordan ett stort
nederlag mot Nur-ed-din av Damaskus. Han
segrade emellertid över denne vid Tiberias 1158.
Han var g. m. Teodora, dotter till bysantinske
kejsaren Manuel.
Badduin, latinska kejsare.
1) Balduin I (1171—1206). Han var greve
av Flandern och deltog i fjärde korståget,
varunder Konstantinopel erövrades och det s. k.
latinska kejsardömet grundades (1204). B. valdes
till dess kejsare men blev 1205 slagen och
tillfångatagen av bulgarerna vid Adrianopel.
2) Balduin II (1217—73), systerson till
föreg. Han var den siste latinske kejsaren och
regerade 1228—61 men stod 1231—37 under
för-mynderskap av titulärkonungen av Jerusalem,
Johan av Brienne. Varken denne el. B. mäktade
stärka väldet; Konstantinopel erövrades slutl. 1261
av Mikael Palaiologos. B. flydde då till Italien.
Baldung, Hans, kallad Gr ien (”grön”), tysk
målare och träsnittstecknare (omkr. 1480—1545),
mest verksam i Strassburg. Påverkad av Dürer,
utförde han altarmålningar, bl. a. för högaltaret
i Freiburgs domkyrka (1516), porträtt samt
mytologiska och allegoriska målningar. Starkare
framträder hans egenartade fantasirikedom i hans
många märgfulla, ofta makabra och sensuella
träsnitt. B. utförde också glasmålningar och
efterlämnade ett stort antal mästerliga teckningar.
Baldwin [båldcoin], James Mark,
amerikansk filosof och psykolog (1861—1934). Han
var prof, vid flera amerikanska univ. samt
föreläste dessutom vid engelska och franska univ.
B. skiljer mellan tvenne principiella synpunkter
för vetenskapen: den genetiska för utvecklingen
och den agenetiska för det kvantitativa varat. I
den estetiska kontemplationen såsom omedelbar
erfarenhet söker han den högre enhet, med
vilken man kan nå utöver de nämnda, blott
partiellt giltiga synpunkterna, varför ståndpunkten
betecknas såsom ”pancalism” (allskönhetslära). Bland
hans arbeten märkas ”Handbook of psychology”,
”Mental development in the child and the race”,
”Thoughts and things of genetic ■ logic”, ”The
individual and society”, ”History of psychology”,
”Genetic theory of reality”. B. grundade och
utgav ”The Psychological Review” (1894—1901)
och ”Dictionary of philosophy and psychology”
(1901—06).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
