Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Baljväxtbakterier - Baljväxter, ärtväxter - Balk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Baljväxter—Balk
288
Baljväxtbakterier; rötter av monopolärt med riklig
bakteriebildning upptill.
förändras b:s form från stavform till stora,
oregelbundna, ofta Y-liknande former, s. k. b a
k-t e r o i d e r. Det är i detta bakteroidstadium,
som det intensiva kväveupptagandet ur
atmosfären försiggår.
I jord, som förut aldrig burit baljväxter,
bildas endast obetydligt med knölar på rötterna,
och dessa växter äro då hänvisade till att i
likhet med andra upptaga sin kvävenäring i form
av salpeter el. ammoniak. Genom fortsatt odling
av en baljväxt på en och samma jord kommer
knölbildning till stånd, därigenom att den alltid
närvarande grundformen av Bacterium radicicola
småningom anpassar sig till balj växten i fråga.
Dyl. anpassade bakterieformer gå sedan ej till
på andra än mycket närstående baljväxter.
Sålunda gå ärtbakterier på vicker,
lucern-bakterier på sötväppling, medan
bakterier från klöver, bönor och sojaböna
endast gå till på motsv. växter.
Man kan tillföra jorden de
behövliga b. antingen genom att påföra jord
från ett fält, som burit ifrågavarande
baljväxt, s. k. ”ympjord”, el. genom
renkulturer av b., som renodlats från
knölarna av samma baljväxt. Med dyl.
renkulturer besprutas bal jväxtf röna
omedelbart före sådden. Tillverkning
och distribution av sådana
bakteriekulturer sker i Sverige vid Lantbruks-
högsk:s Baljväxtlaboratorium. Denna
verksamhet har raskt stegrats.
Baljväxter, ärtväxter, Leguminösae,
artrik (över 12,000 arter) växtfamilj, närmast
besläktad med Rosaceae. Hithörande växter (örter,
buskar el. träd) ha ett mycket växlande utseende.
Bladen äro spiralställda, vanl. sammansatta
(par-bladiga el. fingrade) och försedda med stipler.
Blommorna ha undersittande dubbelt hylle och
sitta i klaselik blomställning (klase, ax el. huvud).
Fruktämnet är bildat av ett fruktblad, och frukten
är vanl. fröhus (balja), mera sällan klyvfrukt
(ledbalja), nöt el. stenfrukt. Fröet saknar i
allmänhet frövita. De flesta b. leva i symbios med
kvävebindande bakterier (se Baljväxtbakterier)
och äro till följd av detta samliv rika på
äggvite-artade ämnen. De spela därigenom en stor roll
som födoämne för människor och djur.
B. uppdelas i tre underfamiljer: i)
Papilio-natae med fjärilslik krona, io ståndare med mer
el. mindre sammanvuxna, sällan (hos gruppen
Podalyrieae) fria strängar och krökt växtämne;
2) Caesalpinioideae med ensymmetrisk men ej
fjärilslik krona, vanl. fria ståndarsträngar och
rakt växtämne; 3) Mimosoideae med strålformig
krona, ofta talrika ståndare och rakt växtämne.
Balk. 1) I allmänhet ett fyrkantigt timmer av
minst 6 m längd och i,s dm bredd och tjocklek;
stundom nyttjas dock benämningen liktydigt med
däcksbalk och betecknar de balkar, som
sträcka sig från sida till sida tvärs över ett
fartyg och på vilka däcksbeklädnaden fästes.
2) Byggnadstekniskt förstås med b. en över
en öppning lagd kropp, som uppbär en
belastning utan att utöva sidotryck å upplagen. B.
av sten, betong och trä göras vanl. massiva med
rektangulär el. liknande sektion, varemot b. av
järn få den sektion, som med största
materialbesparing förenar största motståndsförmåga mot
den givna påkänningen. De vanligaste sektions
formerna påminna om bokstäverna I, T och U och
benämnas efter dem. B. av smidesjärn äro ant.
utförda genom valsning i ett stycke, h e 1 v a
1-s a d e, med s. k. normalprofiler av 8—100 cm
höjd, el. hopnitade av vinkel järn och plåt,
byggda. B. av limmat trä s. k. lamellbalkar,
ha fått vidgad användning för
inomhuskonstruktioner.
3) Huvudavdelning av den svenska allmänna
lagen. Redan i våra medeltida landskapslagar är
balkindelning fullständigt genomförd. Då land-
Blommor hos baljväxter: I Vicia {Papilionatae), 2 Cassia
{Caesalpinioideae), 3 Acacia {Mimosoideae).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
