Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Balkongväxter - Balkplöjning - Balkvägare - Balkåkra - Ball, John - Ballad - Balladopera - Ballance, John - Ballangen - Ballar - Ballarat - Ballast el. barlast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Balkongväxter—Ballast
298
Peder Balke: Den gamla bron. Privat ägo.
Balkongväxter planteras i lådor av trä el.
annat lämpligt material. I dessa kunna under maj
månad utsås frön av diverse sommarblommor,
men helst böra plantor utsättas, som förut
upp-dragits i bänk el. växthus. Lämpliga b. äro t. ex.
Fuchsia, Lobelia, Pelargonium, Petunia,
Tropaeo-lum, Verbena och Viola. Flera kläng- och
slingerväxter äro även lämpliga, t. ex. Cobaea scandens,
Humulus joponicus, Ipomoea purpurea och
Tro-paeolum peregrinum. Dessa växter äro icke
härdiga mot frost och kunna därför icke utplanteras,
så länge frostnätter befaras. Dessförinnan kunna
utplanteras Primula, Viola tricolor, Bellis m. fl.
tidigt blommande vårväxter.
I större och djupare lådor kunna fleråriga
kläng- och slingerväxter planteras. Därtill äro
flera arter av Clematis och Ampelopsis lämpliga,
mot den varmaste väggen klängrosor och
vinterhärdiga sorter av Vitis samt på beskuggade
platser humle och murgröna.
Balkplöjning, det plöjningssätt, då tiltorna
uppläggas på oplöjd mark, så att oplöjda balkar
kvarstå mellan fårorna.
Balkvägare, benämning på de grova
plankgångar, vilka sträcka sig utefter fartygets hela
längd och fastbultas på fartygets innansidor samt
tjäna att uppbära däcksbalkarna, på vilka däcket
vilar.
Balkåkra, socken i sydligaste Skåne, intill
Östersjön, v. om Ystad; Ljunits härad,
Malmöhus län; io,76 km2, 6o6 inv. (1950). Marken
små-kuperad med bokskogsdungar och torvmossar.
840 har åker. Egendomar: Marsvinsholm och
Västregård. Talrika fornlämningar. B. bildar
med Snårestad och Skårby ett pastorat i Lunds
stift, Ljunits och Herrestads kontrakt. B. ingår
i Ljunits storkommun.
Bali [bål], John, engelsk präst och
upprors-ledare (d. 1381). Under Rikard II:s regering i
England kom en social kris till utbrott 1381,
bönderna reste sig, och B. blev en av deras ledare
och anförare under tåget mot London. B. greps
kort därefter och avrättades.
Ballad (provens, balada, av balar, dansa;
dans-visa), en berättande dikt i sångartad form, i
vilken huvudvikten lägges på den stämning, som
framkallas av händelsen. Urspr. begagnades
namnet om rent lyriska dikter hos de sydromanska
folken. Namnet tillämpades emellertid från
1700-talets början på vissa episk-lyriska folkdikter
(jfr de engelska ”populär ballads”) och har
sedan använts även om liknande konstdikter.
Ballädopera, ett huvudsaki. av kända melodier
bestående sångspel; det mest berömda ex. på ett
sådant är J. Gays och J. C. Pepuschs ”The
beggar’s opera”, ”Tiggaroperan”, från 1728.
Ballance [bä’lans], John, nyzeeländsk
statsman (1839—93). Han utvandrade i unga år från
Irland till Nya Zeeland, där han snart blev
tidningsredaktör och 1875 invald i representanternas
hus. Han var sedan vid skilda tillfällen
finansminister el. stats jordminister och från 1891
premiärminister. Det av B. genomförda
genomgripande reformprogrammet har utgjort grundvalen
för landets raska politiska och sociala utveckling
i nyare tid.
Ballangen, härad i Nordland fylke i n. Norge,
vid Ofotfjorden; 502 km2; 4,000 inv. Inom B.
ligga Björkåsens svavelkisgruvor, dessutom järn-,
nickel- och koppargruvor.
Ballar, de båda mjukdelar av hästens fot, som
bildas av hovkronans bakre parti.
Ballarat [bäTarät el. bälarä’t], stad i Victoria,
s. ö. Australien, 440 m ö. h., 100 km v. n. v.
om Melbourne; 41,000 inv. Järnvägsknut.
Biskopssäte. Livlig industri. B. anlades 1851 efter
upptäckten av mycket rika guldfyndigheter i
trakten; guldproduktionen har på senare år
väsentligt nedgått.
Ballast el. barlast. 1) B. utgöres på
nutida ångare ofta av s. k. vattenballast,
för vilket ändamål ångarna äro försedda med
dubbel botten el. med en el. flera stora cisterner
(ballasttankar), fastnitade vid fartygets
botten el. sidor. Genom bottenventiler insläppes
vattnet i dessa rum, tills de bliva fulla. På
ör-logsfartyg användas ofta järntackor som b. Å
lustjakter använder man stora och tunga kölar i
stället för b. Ett fartyg säges gå i ballast,
då det ej innehar last utan endast b. — B
alla s t p o r t, fyrkantigt hål el. öppning i sidan på
handelsfartyg för in- och utkastning av b.
2) Som b. vid luftsegling (med ballonger)
användas merendels med fin sand fyllda påsar, som
efter hand tömmas för att reglera förhållandet
mellan ballongens bärighet och belastning.
3) Grus, sand, slagen sten el. dyl., vari ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
