Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bamburör - Bambuti (wambuti) - Bamian - Ban (hammare) - Ban (titel) - Bana - Banal - Banan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
Bambuti—Banal
316
Bambuti, man och hustru.
länder, där de ofta bilda stora skogar. Den mest
kända arten är Bambusa arundinacea, som växer
i Ostindien, huvudsaki. på sumpiga ställen. I
tropiska länder odlas ofta Bambusa vulgaris. —
B. ha en högst olikartad användning. De
äldre stammarna av grovvuxna arter begagnas
till stänger, pålar, byggnadsvirke m. m., yngre
skott av spensligare arter till käppar, flätverk,
gärdesgårdar o. dyl. Av bladen förfärdigas hattar
och mattor. Av bastet tillverkas papper. De unga
skotten användas till föda. — Några arter odlas
som prydnadsväxter i växthus, t. ex. Bambusa
Fortunei och Bambusa nana (båda från Japan).
Bambüti (wambuti), dvärgfolk i skogarna
i n. ö. Kongo. B. höra till Afrikas primitivaste
och trol. också äldsta befolkningselement.
Höjden är 130—150 cm, hudfärgen blekgul. B. äro
jägare (männen) och samlare (kvinnorna).
Viktigaste redskapet är bågen. De leva i små grupper.
Engifte är förhärskande. I religionen ingår bl. a.
tron på ett högsta väsen.
Bamiän, ort i Afghanistan med sex pass över
Hindukusch och Kuh-i-Baba, av vilka blott ett
är farbart för större fordon. Genom detta lära
Alexander den store, Djingis-kan och Timur ha
fört sina härar. I klippväggarna äro kolossala
buddhabilder och andra uråldriga minnesmärken
inhuggna.
Ban, den planare delen av en hammare el.
slägga, som vid bearbetningen träffar
arbetsstyc-ket.
Ban (på ungerskt-latinskt ämbetsspråk banus),
under medeltiden och vid nyare tidens början
ämbetstitel för befälhavarna i Ungerns s.
gränsdistrikt och då ung. liktydligt med markgreve.
Banerna hade inom sitt myndighetsområde (b
a-nat) nästan oinskränkt militär och administrativ
makt. Sedan turkarna erövrat de flesta banaten,
inskränktes i det enda återstående, som omfattade
Kroatien och Dalmatien, b:s myndighet genom en
nyinförd militärförfattning; sedan 1746 ledde han
förvaltningen även av Slavonien. Efter 1849 var
b. över dessa provinser direkt underställd
österrikiske kejsaren. 1868 skildes Dalmatien ut från
b:s ämbetsområde, och denne var 1868—1918 en
ungerska regeringen underordnad ståthållare i
Kroatien-Slavonien och chef för dess autonoma
landsregering. 1929 återupprättades b.-ämbetet
i Jugoslavien, i det att baner sattes i spetsen för
de 9 banat, vari landet indelades.
Bana. 1) Inom mekaniken den linje, rät el.
krokig, som en rörlig materiell punkt beskriver under
sin rörelse. — 2) B. (järnvägstekniskt) kallas å
ena sidan hela det genom byggnad åstadkomna
underlag, som möjliggör framförandet av rullande
material å en järnväg, men å andra sidan även
den ”öppna linjen” mellan stationerna till skillnad
från dessa senares områden, vilka mot ”banan”
(”linj en”) begränsas av de yttersta stationsväxlarna.
Banäl, alldaglig, trivial, platt. —
Banalisera, neddraga till vardaglighet. —
Banalitet, vardaglighet etc.; banalt yttrande.
Blommande bananstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
