Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bang, 1. Peter Georg - Bang, 2. Bernhardt - Bang, 3. Herman - Bang, 4. Jacob Peter - Bang, 5. Oluf - Bangala - Bangalore - Bnage, Valérand de - Banggaiöarna - Bangiales - Bangka - Bangkok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Bangala—Bangkok
334
regeringen och genomförde ”Fællesforfatningen”
av 2 okt. 1855 men avgick redan i sept. 1856 och
blev då justitiarius i Höjesteret
2) Bernhard t, veterinär och bakteriolog
(1848—1932). Han blev 1892 prof, i
veterinärmedicin vid veterinär- och lantbrukshögskolan
men avgick 1914 för att helt ägna sig åt det
veterinära sundhetsrådet, vars ordf, han var sedan
1893. B. har mest gjort sig känd genom
vetenskapliga arbeten om tuberkulos hos nötkreatur
och om metoderna för dess bekämpande. B. har
även (i samarbete med Stribolt 1897) upptäckt
den bacill (Bacillus abortus B ang), som orsakar
den smittosamma kastningen hos nötkreatur.
3) Herman B., författare (1857—1912).
Känd blev han först huvudsakl. genom
litteratur-och teaterartiklar i Dagbladet och
National-tidende (senare samlade i ”Realisme og realister”,
”Kritiske studier og udkast”, ”Herhjemme og
derude”). Av B :s romaner och noveller märkas
”Haablöse slægter” (1880), där han med stark
betoning av det patologiska skildrar ett olyckligt
hem o.ch dess inflytelser på barnens hela
utveckling, ”Stille existenser” (1886),
köpenhamnsberät-telsen ”Stuk” (1887),
den på minnen från
krigsåret 1864
grundade berättelsen ”Tine”
(1889),
”Ludvigsbak-ke” (1896), ”Det hvide
hus” (1898), med
minnen från
barndomshemmet, romanen
”De uden fædreland”
(1906). 1912 utkommo
hans ”Værker”. — B:s
hela alstring behärskas
av ett visst drag av
till ytterlighet
uppdriven nervös
sensi
bilitet, som ger hans verk en egenartad
prägel. Han skildrar med förkärlek nervöst
belastade, sjukliga och livströtta individualiteter, som
ej finna sig tillrätta i livet. Under sina senare
år levde B. huvudsakl. på resande fot, ägnande
sig åt en med stort bifall mottagen verksamhet
som föreläsare och uppläsare (även i Sverige).
Han dog under en sådan uppläsningsturné i
Amerika.
4) Jacob Peter B., teolog (1865—
1936), prof, i dogmatik vid Köpenhamns univ.
1910—23. Han var.till en början påverkad av
Ritschls teologi men har sedermera därmed
förenat grundtvigianska åskådningar. Bland hans
skrifter märkas ”Om kristendommens væsen”
(stridsskrift mot Harnack), ”Det religiöse
sjæle-liv” (2 bd, 1911—12), ”Om försoningen i Kristus”
(1914), där B. omfattar den s. k. subjektiva
för-soningsläran, samt dogmatiken ”Troen og livet”
(1917), där hans grundtvigianska sär upp fattning
ej framträder fullt så kraftigt.
5) Oluf B., son till B.2), veterinär och
bakteriolog (1881—1937). Han blev 1914 prof, i
spec. patologi vid veterinär- och
lantbrukshög
skolan i Köpenhamn. B. är mest känd genom
sina undersökningar rörande den smittosamma
kastningen hos nötkreatur.
Ba’ngala, betydande bantufolk i
Kongobäcke-net, Afrika, mellan Kongo och nedre Ubangi samt
i närgränsande område. B. äro duktiga
handelsmän och leva därjämte huvudsakl. av åkerbruk
och fiske. Till sitt yttre utmärka sig b. genom
sina oerhört massiva metallsmycken, särsk. av
mässing. Yttre stammärken äro vidare de
V-formigt spetsade övre framtänderna samt
benägenheten att vanställa ansikte och kropp genom
högt uppdriven ärrtatuering. Så t. ex.
åstadkommes en tuppkamliknande förhöjning, löpande från
näsroten och upp mot hjässans topp.
Bangalore [b äg galå’], stad i Mysore i s.
Indiska unionen, 248,000 inv., en av maharajans
residensstäder, regeringssäte, garnisonsort, viktig
järnvägsknut. B. har högt och hälsosamt läge
(950 m ö. h.). Säte för s. Indiens katolske biskop.
Industrien har snabbt utvecklats och omfattar
bl. a. bomulls-, ylle- och sidenfabriker,
oljekvarnar och stor tobaksfabrik. B. är säte för tre
colleges, tillhörande univ. i Mysore, och ett
indiskt vetenskapligt inst. samt har meteorologiskt
observatorium. Utanför staden ligger maharajans
palats.
Bange [bä^], Valérand de, fransk artilleri
-konstruktör (1833—1914). Han var 1882—90
direktör för Cailverkstäderna i Grenelle vid Paris
och utarbetade flera överlägsna
kanonkonstruktioner. Det s. k. De B a n g e-s y s t e m e t, en
skruvmekanism med elastisk tätning, har antagits
i många länder för sådana bakladdningspj äser,
där hylsa icke användes.
Banggaiöarna, ögrupp i Molucksjön,
tillhörande Celebes, Indonesien; 3,216 km2, 15,000 inv.
De viktigaste öarna äro Peleng och Banggai.
Från B. erhålles bl. a. ebenholts.
Bangiäles, en liten klass i alla hav levande
rödalger, som genom enklare organisation avvika
från de egentliga rödalgerna, till vilka de
pläga hänföras. Mest bekant är purpurtångsläktet
(Porphyra).
Bangka, se Banka.
Bangkok, huvudstad i konungariket Thailand
(Siarn) vid Menam, 33 km från dess utlopp, anlagd
1768; 890,000 inv., därav mer än Vs kineser. B. är
genomdraget av kanaler och till stor del byggt
som infödingsstad på pålar och flottar el. mellan
trånga gränder men har en bred huvudaveny
och moderna anläggningar. Det är en
tempelstad, med 390 buddhatempel: låga tempelhus el.
omfattande anläggningar i grönskande trädgårdar
och med gyllene pagoder, det i terrasser stigande
Wat Cheng, det skönt smyckade Wat Pra Keo
m. fl. I stadens mitt vid floden kungliga
palatset och däromkring den tätt byggda inre staden
med omgivande gammal mur. Univ. sedan 1917
och Pasteurinstitut. B. är viktig handels-,
industri- och hamnstad (export av ris m. m.).
Hamnen kan mottaga fartyg på upp till 10,000
registerton, dock ej med full last. Från B. utgå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
