- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 2. Asura - Bidz /
337-338

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Banjoewangi - Bank, bankanstalt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

337 Banjoewangi—Bank 338

Banjoewa’ngi [-jov-], stad på Javas östkust,
vid Balisundet; 25,000 inv. Viktig station för
Europas telegraf förbindelser med Australien.

Bank, bankanstalt (ty. Bank, fr. banque,
it. banco och banca-, ordet betyder urspr. ”bänk”,
”disk”), i vidsträcktaste bemärkelse varje
ekonomiskt företag, som har till uppgift att förmedla
kredit el. driva handel med värdepapper, utländskt
mynt, ädla metaller o. dyl. Svenska lagen om
bankrörelse av 22 juni 1911 stadgar, att endast
riksbanken och bankaktiebolag må bedriva
bankrörelse, d. v. s, sådan verksamhet, i vilken ingår
inlåning från allmänheten på räkning, som av
bank allmänneligen begagnas. Särskilda
bestämmelser finnas emellertid dessutom för
postsparbanken, postverkets girorörelse, sparbanker,
centralkassor för jordbrukskredit m. fl.

Efter arten av sin verksamhet kunna
bankerna indelas i vissa huvudgrupper. Sålunda
finnes det sedelutgivande banker, vilka
stundom, ss. Sveriges riksbank, helt äro
stats-instutioner men oftare ha bolagsform, numera
dock i allmänhet i direkt beroende el. under
kontroll av staten. Den stora huvudmassan av mera
betydande banker utgöres av
affärsbanker-n a, som göra sina medel fruktbärande
företrädesvis genom kredit åt handel och industri. En
statlig affärsbank, ”Sveriges kreditbank”, har
inrättats fr. o. m. 1 jan. 1951, baserad på den av
staten ägda j ordbrukarbanken.

Hypoteksbanker (även
hypoteksförening-ar och inteckningsgarantiaktiebolag) lämna s. k.
hypotekslån, d. v. s. lån mot inteckning uti fast
egendom i stad el. på landet, i allmänhet
åter-betalbara genom amortering under en längre följd
av år. Medel härtill anskaffas vanl. genom
utgivande av egna räntebärande obligationer.

Sparbankerna ha till ändamål att
förränta även mycket små besparingar. Till denna
kategori hör också Postsparbanken.

För att bankverksamheten må kunna utveckla
sig i sund riktning och särsk. för att skydda
de medel, som av allmänheten blivit anförtrodda
åt bankerna, ha i olika länder lagar stiftats och
förordningar utfärdats. För svenska
bankaktiebolag gäller 1911 års lag om bankrörelse.

För att bankaktiebolag må få rättighet att
bedriva bankrörelse, erfordras K. m:ts oktroj, som
beviljas för högst tio år, varefter nytt tillstånd
skall begäras. Oktroj erhålles endast för så vitt
att bolaget befinnes ”nyttigt för det allmänna”.
Grundfonden skall utgöra minst 1,000,000 kr. men
kan, när det gäller att blott tillgodose den mindre
omsättningen å viss ort, få inskränkas till minst
500,000 kr. Till reservfond skola årligen
avsättas minst 15% av årsvinsten, intill dess den
förra uppgår till 50% av grundfonden.

Inlåningen är enligt lagen begränsad att stå i
viss proportion till bolagets egna fonder.
Inlå-ningssumman får ej överstiga fem, i vissa fall åtta
gånger beloppet av bolagets egna fonder. För att
hindra alltför skarp konkurrens, som lätt kan
urarta till att bli illojal, är inrättande av
avdelningskontor på annan plats, än där huvudkontoret är

beläget, gjort beroende av konungens tillstånd.
Bankerna skola ha en del av sina medel så
placerade, att de lätt kunna förvandlas till penningar.
Därför har lagen stadgat skyldighet för bankerna
att hålla kassareserv i sådan utsträckning, att
densamma tillika med den inneliggande kontanta
kassan motsvarar minst 25 °/o av vid anfordran
betalbara skulder. Vidare stadgar lagen, att
bankbolag är skyldigt att gå i likvidation, om
10% av grundfonden gått förlorade och
densamma ej inom viss tid återställts till sitt behöriga
belopp.

Genom lagändring år 1933 har bankernas
tidigare rätt till placering i vissa värdepapper
ytterligare inskränkts. Med visst undantag har en
bank numera ej rätt att förvärva aktier och
för-lagsbevis, såvida ej K. m :t lämnar tillstånd att
teckna dylika i bolag, som anses gagneligt för
bankväsendet el. det allmänna. Genom en
tidsbegränsad lag av år 1946 ha bankerna medgivits
en viss utvidgning av sin inlåningsrätt.

Utom genom huvudkontoren driva b. sin
rörelse genom avdelningskontor. Från att vid slutet
av år 1900 ha varit 269, steg bankkontorens avtal
raskt till 721 vid 1915 års slut och 1,394 vid
slutet av 1920. Tillväxten hejdades genom den
på initiativ av 1917 års bankkommitté tillkomna
lagen av 26 juni 1918, vilken gör vissa
inskränkningar i rätten att utöva verksamhet vid
avdelningskontor. Vid 1946 års utgång hade antalet
bankkontor nedbragts till 1,034.

Rörelsen uti svenska banker. De svenska
bankerna skola månatligen lämna en översikt av sin
ställning till Bank- och fondinspektionen. Med
fastigheter och aktier må bankerna ej driva
handel. Genom köp och försäljning av utländska
valutor, i form av växlar, checker el. i räkning
med utländska banker, förmedla bankerna
betalningar mellan in- och utlandet. Genom
försäljning av postremissväxlar förmedlas betalningar
mellan inrikes orter. De förnämsta formerna för
utlåningen äro: diskontering av växlar, lån mot
revers per uppsägning el. per viss förfallodag
samt kredit, beviljad på kreditiv el. löpande
räkning. Säkerheterna för lån el. krediter i räkning
kunna vara inteckningar, aktier, obligationer,
varor el. annan realsäkerhet el. blott
namfi-säkerhet. En för svenska affärsbanker ny
ut-låningsform infördes 1946, de s. k. speciallånen,
som väsentligast tillkommit av sociala skäl. Dessa
lån skola kunna utlämnas, utan att bankmässig
säkerhet presteras. Ännu en ny utlåningsform har
på statligt initiativ introducerats 1947, näml. s. k.
garantilån, avsedda för personer, som avlagt
akademisk el. därmed jämförlig examen. Inlåningen
sker i fem former: checkräkning,
uppsägnings-räkning, sparkasseräkning, depositionsräkning och
kapitalräkning.

Utom den egentliga bankverksamheten, som
alltså betecknar kapitalanskaffning och
kapitalplacering, omfattar den moderna bankens rörelse
vissa bigrenar. Bland dessa må nämnas:
inkasseringar i in- och utlandet, ombesörjande av
ac-cept å växlar, verkställande av betalningsorder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffb/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free