- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 2. Asura - Bidz /
393-394

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barnbespisning - Barnbibliotek - Barnbidrag - Barnbördshus - Barndiet - Barndomstolar - Barndop - Barne (kontrakt) - Barne (härad) - Barnekow, ätt - Barnekow, 1. Raven von - Barnekow, 2. Christian - Barnekow, 3. Christian - Barnekow, 4. Fredrik - Barnens dag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

393

Bambibliotek—Barnens

394

barn ett rikligt mål god och närande föda
dagligen. Denna form av hjälpverksamhet har särsk.
haft stor betydelse under och efter 2:a
världskriget, då den upptagits i ockuperade el.
krigshärjade länder av olika svenska organisationer.

Barnbibliotek. Bokutlåning till barn förekom
tidigast i England. U.S.A. räknas dock som
föregångslandet för det moderna
barnbiblioteksarbetet som ett led i de offentliga bibliotekens
verksamhet. Där började näml, i slutet av
1800-talet speciella metoder för verksamheten bland
barnen att utarbetas av särsk. utbildad personal,
och dessa metoder ha fått stor betydelse för b.
i andra länder. I Europa stå b. säkerligen högst i
England, Holland och de skandinaviska länderna.
I Stockholm öppnades på initiativ av dr Valfrid
Palmgren 1911 Stockholms barn- och
ungdoms-bibliotek, som 1927 uppgick i Stockholms
stadsbibliotek. Barnavd. finnas vid flera svenska bibi.

Barnbidrag. Enl. lag 1947 infördes allmänna
kontanta b. De ersätta den tidigare rätten till
skatteavdrag för barn. B. utgå med 260 kr.
årligen till barn under 16 år. Fr. o. m. 1952 höjes
beloppet till 290 kr. Liksom tidigare utgå
särskilda b. för bl. a. föräldralösa barn, barn, vilkas
fader avlidit, samt barn till vissa invalider. Dessa
b. äro i motsats till de allmänna
inkomstgrade-rade. Liksom tidigare utgå s. k. bidragsförskott
för barn utom äktenskap och s. k.
skilsmässo-barn. Förskottet får ickè överstiga det genom
dom el. avtal bestämda beloppet.

Barnbördshus, vanl. förk. BB, medicinsk
institution, där barnaföderskor emottagas, erhålla
skötsel och förlossningshjälp. I de städer, där
medicinsk fakultet finnes, plägar b. tillika tjäna
som läroanstalt för praktisk undervisning i
barnförlossningskonst. Sveriges äldsta b. äro
barn-bördshuset Pro patria i Stockholm (grundat
1774), Allmänna barnbördshuset i Stockholm
(i775) och b. i Lund (1823).

Barndiét, se Barnavård.

Barndomstolar. För bekämpande av
ungdomsbrottsligheten ha flerstädes utomlands inrättats
s. k. barndomstolar (ungdomsdomstolar). I
Amerika, föregångslandet på detta område, framträdde
den första lagen om b. (i staten Illinois). B.
finnas numera i ett flertal av unionens stater
ävensom i Australien och Canada, vidare i
Belgien, England, Frankrike, Spanien, vissa städer
i Schweiz, Tyskland och Ungern samt i Holland.
B. äro i regeln enmansdomstolar. I Sverige
existerar icke någon b. i egentlig mening, men
genom 1924 års lag kan barnavårdsnämnden i
stort sett sägas fylla en b:s uppgift.

Barndop, se Dop.

Barne, kontrakt i Skara stift, omfattar sex
pastorat: Levene, Sparlösa, Long och Slädene;
Saleby, Trässberg och Härjevad; Järpås, Uvered
och Häggesled; Ryda, Naum och Södra Kedum;
Vara, Skarstad, önum och Hällum; Jung, öttum
och Fyrunga.

Barne, härad i v. Västergötland, mellan Tidan
och Nossan, Skaraborgs län, intill Älvsborgs
läns gräns; 323,04 km2, 11,938 inv. (1950).
Socknarna äro Essunga, Kyrkås, Fåglum, Barne-

dag

Äsaka, Lekåsa, Eling, Naum, S. Kedum, Ryda,
Long, Hellum, Skarstad, önum samt en köping,
Vara. B. tillhör Barne fögderi och Åse, Viste,
Barne och Laske domsaga.

Barnekow, dansk-svensk adlig ätt, som
uppges härstamma från en pommersk-rügensk släkt
B. En gren av ätten bosatte sig i Danmark och
blev med Christian B. 1664, efter Skånes
avträ-delse till Sverige, introducerad på svenska
riddar-huset. Dennes sonson generalmajoren Christian
B. (1694—1762) blev 1751 svensk friherre och
den sistnämndes sonson hovmarskalken Christian
B- (i773—1830) greve 1816.

1) Ra ven von B., riddare (d. trol. 1379),
verksam medhjälpare till Albrekt av
Mecklenburg. Han mottog i pant bl. a. Nyköpings slotts
län och Dalarne.

2) Christian B., dansk adelsman (1556—
1612). Han vistades många år på utländska
resor, varunder han bl. a. besökte Egypten och
Palestina. Han var mycket rik (ägde bl. a.
Vitt-skövle i Skåne) och användes efter hemkomsten i
en mängd beskickningar. B. stupade i träffningen
på Skällinge hed i Halland, där Kristian IV
överraskades av en svensk härstyrka. Om B :s död
förtäljer en senare, mycket osannolik sägen, att
han offrat sitt liv för att rädda Kristian.

3) Christian B., dansk musiker (1837—
1913), organist, ordförande i ”Samfundet til
Ud-givelse af dansk Musik” och i ”Musikföreningen”
i Köpenhamn. Jämte kammarmusikverk har han
komponerat talrika, i Danmark uppskattade
folkliga sånger, och psalmmelodier, bl. a. till texter
av Grundtvig. B. bearbetade och utgav även
äldre musik.

4) Fredrik B., friherre, lanthushållare,
riksdagsman (1839—1912). Han lämnade 1870 som
underlöjtnant militärtjänsten för att ägna sig åt
skötseln av sin egendom Araslöv. Han var led.
av F. K. 1878—95 och av A. K. 1896—1905. I
A. K. ingick han i lantmannapartiet och var medl.
av dess förtroenderåd. Han var flera år led. av
bevillningsutskottet (några år vice ordf. el. ordf.)
samt senare av konstitutionsutskottet (några år
vice ordf.). Han var även 1880—1907 led. av
Kristianstads landsting, sedan 1892 dess ordf.

Barnens dag, en välgörenhetsinstitution, som
avser att medelst verksamt anordnade
penninginsamlingar och folkfester skaffa medel till
skol-lovskolonier och dylik humanitär verksamhet.
Första tanken på en sådan dag framfördes av
grosshandlaren A. Eliasson i Stockholm 1901. B.
organiserades i Stockholm 1905—07 av direktören
Cl. Virgin. B. har sedan årl. anordnats i
Stockholm 1910—31 under ledning av grosshandlare
Eliasson. Tidigare förlädes festerna till Stadion,
men sedan 1938 ha de ägt rum bl. a. på Djurgården
och Skansen. De ha utvecklats så, att de nu äro de
största friluftsfesterna i vårt land, med ända till
5,000 medverkande. En viktig del av B. i
Stockholm är dess tombola. Sedan 1910 utkommer
vid festen ”Barnens dagblad”. B. i Stockholm
lämnar numera ett årligt överskott av c :a 650,000
kr. Även på hundratals andra orter i landet
arrangeras numera B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffb/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free