- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 2. Asura - Bidz /
403-404

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barnsäng - Barnsängsfeber el. puerperälfeber - Barnsängsledighet - Barnsöl, barsöl - Barnträdgård - Barnum, Phineas Taylor - Barnuppfostringsbidrag - Barn utom äktenskap - Barnvatten - Barnängen - Barnängens tekniska fabrikers ab. - Barocci el. Baroccio, Federigo - Baroche, Pierre Jules - Barock

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Barnsängsfeber—Barock

403
utvecklat sig under havandeskapet och
förlossningen, gå småningom tillbaka under dessa
veckor. Brösten träda i full verksamhet med
mjölk-avsöndringen.

Barnsängsfeber el. puerperä Ifeber kallas
en svår febersjukdom, som angriper
barnsängs-kvinnor och orsakas av infektion med vanliga
varbakterier i under förlossningsarbetet
åstadkomna vävnadsbristningar. Dödligheten i b. var
i gångna tider mycket stor. Tidigt märkte man,
att sjukdomen mindre överfördes från patient
till patient än genom ackuschören el. läkaren, som
betjänade dem. I. Ph. Semmelweiss gjorde på
1840-talet en banbrytande insats i bekämpandet
av b. Hans regler gälla ännu och ha,
förbättrade först genom antiseptiken, sedan genom
asep-tiken och hygienens allmänna utveckling alltmera
fulländats. Dödligheten i b. räknas numera i
bråkdelar av 1 °/o.

Barnsängsledighet, ledighet, som
arbetar-skyddslagstiftningen allmänt, fast på skilda sätt
i olika länder, tillförsäkrar kvinnliga arbetare vid
tiden för barnsbörd. Å internationella
arbetskon-ferensen i Washington 1919 antogs förslag till
en konvention i ämnet. Denna avser ej blott
den egentliga industrien utan även hantverk,
byggnads- och transportverksamhet samt handel.
Den förbjuder ovillkorligen kvinnas användning
till arbete under sex veckor efter nedkomsten
och berättigar henne att lämna arbetet sex veckor
före den antagliga tiden för denna. Under hela
ledighetstiden skall kvinnan av allmänna medel
el. genom försäkring beredas ett för henne och
barnet tillfredsställande uppehälle.
Konventions-förslaget har ratificerats endast av ett fåtal
stater. — Betr, i Sverige gällande bestämmelser,
se Arbetarskyddslagstiftning.

Barnsöl, även bars öl, barndop, barnsäng;
gästabud, hållet vid barndop.

Bamträdgård, se Kindergarten.

Barnum [bä’nam], Phineas Taylor,
amerikansk reklammakare (1810—91). Han började
med att 1834 i New York förevisa en 60-årig
negress, som han uppgav ha varit Washingtons
amma och vara 160 år gammal. 1841 inköpte
han ett museum, vilket han genom att förevisa
åtskilliga vidunderligheter (vanskapliga missfoster
o. s. v.) gjorde mycket besökt. 1843 började
han resa omkring med den ryktbare dvärgen
Charles Stratton, ”general Tom Thumb”. 1850
engagerade han Jenny Lind för 93 konserter i
U.S.A. Under hennes turné nådde B:s
reklamfärdighet sin högsta höjd. Olyckliga
spekulationer orsakade likväl hans bankrutt 1856,
men han blev ånyo rik på sitt museum och
förstod att genom ständigt nya påhitt bevara sitt
rykte som ”humbugens konung”. Han utgav två
självbiografier (1855, 1888; sv. övers. 1885, resp.
1891).

Barnuppfostringsbidrag kallas vanl. det bidrag
till ett utomäktenskapligt barns underhåll
(uppehälle och uppfostran), som fadern har att
betala till modern (el. annan, som har vårdnad om
barnet). Även till barn i äktenskap skall
emellertid underhållsbidrag betalas av fader el. moder,

404

som ej har vårdnaden om barnet.
Underhållsbidragens belopp bestämmas genom dom el. genom
avtal, som godkänts av barnavårdsman el.
barnavårdsnämnd.

Barn utom äktenskap, se Barn, sp. 386.

Barnvatten kallas den vätska, som inneslutes
inom ett fosteräggs innersta hinna, amnion, och
omedelbart omgiver fostret.

Barnängen, urspr. en egendom vid
Hammarbysjön på Södermalm i Stockholm. På 1680-talet
anlades där av köpmannen J. Gavelius (adlad
Lagerstedt) ett först på 1820-talet nedlagt
manufakturi för kläde, boj och ylletyger. 1846
an-lade L. J. Hierta där en sidenfabrik. Sedan
1870-talet finnes å B. ett stort spinneri och
väveri, tillbörligt Stockholms bomullsspinneri- och
väveri-ab.

Barnängens tekniska fabrikers ab., stiftat 1885
för att övertaga de invid Barnängen grundade
Barnängens tekn. fabriker, äger kemiskt-tekniska
fabriker i Alvik i Bromma, för tillverkning av
farmaceutiska preparat, bläck, tvål, parfymer,
munvatten och hårmedel. Bolaget ingår numera
i Kema-bolagen.

Barocci [-å^Ji] el. Baroccio [-å’tjå], F
e-d e r i g o, italiensk målare, verksam i Urbino och
Rom (1535—1612). Han hävdade gentemot
Michelangeloskolans maniererade plasticitet ett på
trägna naturstudier vilande framställningssätt med
stark, stundom grann färg. I flera avseenden
påverkad av Rafael och Correggio, utvecklade
han en rörligare och mera patetisk
komposi-tionsstil med kraftfull målerisk djupverkan och
rika ljusdunkeleffekter, varigenom han blev en
banbrytare för barockens måleri.

Baroche [barå’J], Pierre Jules, fransk
politiker (1802—70). Han var urspr. advokat och
stod under j ulikonungadömet i opposition mot
Guizot samt var ivrig anordnare av
reformbanketter. Efter februarirevolutionen 1848 bröt han
med sitt parti, understödde Napoleon och
genomförde som inrikesminister 1850—51 reaktionära
inskränkningar i församlingsfrihet, rösträtt och
tryckfrihet. Under kejsardömet var han flera
gånger minister och ivrig förkämpe för det
absolutistiska styrelsesättet.

Baro’ck, förvrängd, smaklös, onaturlig,
orimlig. — Inom konstvetenskapen betecknar ordet
b. företrädesvis den stil, som efterträdde
högrenässansen och som kännetecknas av sin
opposition mot denna. Namnet b. lanserades (omkr.
1800) av en åskådning, för vilken barockkonstens
överträdelser av renässansens klassiska
skönhets-lagar tedde sig som klandervärt självsvåld.
Barockstilen, som i stor utsträckning använde
högrenässansens formförråd, innebär en strävan att
ersätta dennas formstränga, harmoniska och
statiska hållning med friare, mera patetiska och
rörelsebetonade effekter. Både i arkitektur och
bildkonst efterträddes renässansens till den plana
ytan bundna stil av ett framställningssätt, som
åsyftar intrycket av rymd och massa;
barockstilen arbetar med plan av ljus och skugga i
upprörd växling; i stället för en sluten, harmo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffb/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free