Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barrträd, koniferer - Barrträdslöparen - Barry - Barry, Sir Charles - Barry, du, el. Dubarry, Jeanne Bécu - Barrymore, släkt - Barrymore, 1. Lionel - Barrymore, 2. Ethel - Barrymore, 3. John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
Barrträdslöparen—Barrymore
418
antingen direkt på grenarna el. på särskilda,
starkt förkortade skott. I allmänhet äro de
flesta av bladen utbildade som
assimilations-organ, men hos Phyllocladus ha de reducerats till
fjäll. De assimilerande bladen äro fjällika,
nål-el. sylformiga (s. k. barr, därav namnet
barrträd), lansettformiga el. t. o. m. någon gång
äggrunda. Ett släkte (Sciadopitys) utmärkes av
egendomliga dubbelbarr. B. sakna kärl i den
sekundära veden, som i stället till största delen
består av trakeider med ringporer. Mycket
karakteristiska äro de särsk. i barken och bladen ofta
förekommande hartsgångarna. — Blommorna
sakna hylle och äro enkönade. Han- och
honblommor sitta på samma el. skilda stånd.
Honblommorna sitta mera sällan ensamma utan
mestadels samlade i mer el. mindre kotteliknande
blomställningar. De bilda antingen en på i—3
år mognande, förvedad kotte el. en klotformig,
köttig sådan (bärkotte) el. slutl. ett nötliknande
frö i ett mer el. mindre köttigt hölje (Arillus).
Fröna äro för det mesta äggrunda el. avlånga,
ofta sammantryckta och ej sällan med vinge
försedda nötter, som äga hårt el. läderartat skal.
— Klassen Coniferae indelas vanl. i två
familjer: 1) Taxaceae, dit bl. a. idegran, Torreya,
Podocarpus och Phyllocladus höra; 2) Pinaceae,
till vilken gran, tall, lärk, ceder, en, cypress
o. s .v. räknas. Den förstnämnda fam. visar den
rikaste utvecklingen på s. halvklotet, den senare
på det n. — Ehuru b. i nutiden omfatta
jämförelsevis få arter (omkr. 500), varav blott fyra
äro inhemska i Skandinavien, spela de genom sin
individrikedom och storlek samt genom sina för
människan viktiga egenskaper en i flera
avseenden högst betydande roll.
Alla b. äro synnerligen rika på harts, och
därpå beror i väsentlig mån deras betydelse för
människan. Dels lämna de nämligen en mängd
hartsartade produkter av stort värde: harts,
terpentin, tjära, beck, kanadabalsam, bärnsten och
sandarak m. fl., dels får därigenom virket
egenskapen att mycket länge kunna motstå röta, i
vilket hänseende företrädesvis cedern från
Libanon blivit berömd. En annan omständighet, som
gör virket eftersökt, är stammarnas rakhet,
vilken gör dem nästan oumbärliga som mastträd,
samt deras ofta kolossala dimensioner. I detta
sistnämnda avseende överträffar intet känt
trädslag mammutträdet (från Kaliforniens
bergstrakter). Många b. odlas som
prydnadsväxter.
Barrträdslöparen, Rhagium inquisitor, en
långhorning, vars larv lever under barrträdens
bark; en av våra allmännaste skogsinsekter.
Barry [bä’ri], stad i sydligaste Wales, vid
Bristolkanalen, 10 km s. v. om Cardiff; 36,000
inv. Stora dockor. Export av stenkol.
Barry [bä’ri], Sir Charles, engelsk
arkitekt (1795—1860). Han var chefsarkitekt för
Englands största byggnadsverk under 1800-talet,
det väldiga parlamentshuset i London, som
byggdes 1840—65 i engelsk gotik.
Barry, du, el. D u b a r r y [dybari’], Jeanne
B é c u, grevinna, franske konungen Ludvig XV:s
NF II — 14
älskarinna (1743—93).
Hon var dotter till en
fattig ogift kvinna i
Vaucouleurs, var
mycket vacker och ej
obegåvad och kom helt
ung till Paris, där hon
fick anställning först i
en modebutik, sedan
på ett spelhus. En av
hennes älskare,
cheva-lier Jean du Barry,
beslöt i egennyttigt syfte
att söka få henne
placerad som konungens
älskarinna och arrangerade, för att ge sin
skydds-ling en rang, ett skenäktenskap mellan henne
och sin bror, greve Guillaume du B., 1768.
Planen lyckades: i april 1769 presenterades hon vid
hovet och blev den kunglige libertinens sista
”maitresse en titre”. Hennes inflytande över
konungen användes av Choiseuls fiender för att
utverka, att denne avskedades och som ledande
minister ersattes av d’Aiguillon, men hon spelade
ingalunda någon självständig politisk roll. Efter
Ludvig XV:s död 1774 förvisades hon först till
ett kloster men fick tillåtelse att bo på sitt nära
Marly belägna slott Luciennes och erhöll även
en pension. Under skräckväldet anklagades hon
för att ha förslösat statens egendom och
konspi-rerat mot republiken; hon dömdes till döden och
avrättades 8 dec. 1793.
Barrymore [bä’rimå], amerikansk
skådespelar-släkt, som genom sin konst och sitt inflytande
spelat en stor roll i den amerikanska
teatervärlden.
1) Lionel B., skådespelare (f. 1878). Han
debuterade som barn,
turnerade sedan över
hela världen och kom
1909 genom D. W.
Griffith till filmen i
New York. Efter
kortare avbrott för
scenengagemang spelar B.
sedan 1915 nästan
uteslutande film, där han
gjort en rad
uppmärksammade roller.
2) Ethel B., den
föreg:s syster,
skådespelerska (f. 1879).
Hon debuterade i New
York 1894 och i London 1897. Bland hennes roller
märkas Kameliadamen och Nora i ”Ett dockhem”.
Flon spelade ryska kejsarinnan i filmen
”Raspu-tin och kejsarinnan”, i vilken även B.i) och B.3)
medverkade.
3) John B., de föreg:s bror, skådespelare (1882
—1942). B., som var en av Amerikas främsta
scen- och filmskådespelare, var urspr. journalist
och tecknare i en New Yorktidning men övergick
snart till teatern. Han debuterade 1903 i Chicago
i ”Magda” och har sedan spelat såväl komedi
som drama (Hamlet) och fars. B. började tidigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>