Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barye, Antoine Louis - Baryka, Piotr - Barysfär - Baryt - Barytgult - Baryton - Barytpapper - Barytvatten - Barzini, Luigi - Bas - Basalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
433
Baryka—Basalt
434
Baryton.
(1796—1875), var sin tids ypperste
djurskulptör. Hans motivkrets omfattar tama och
vilda djur, från hästar och hundar till hjortar,
björnar, tigrar och lejon. B. har även utfört
ryttarstatyetter och karaktärstyper samt målat
djur och landskapsstämningar i olja och
akvarell. Han är rikt representerad i Louvremuseet
i Paris och i Glyptoteket i Köpenhamn.
Bary’ka, P i o t r, polsk författare, känd blott
genom sin 1637 i Krakau tryckta komedi ”Z
chlopa kröl” (Bonden som blev konung),
skildrande ett soldatupptåg under det polsk-svenska
kriget under Gustav Adolf, en variation av
samma tema, som Holberg behandlat i ”Jeppe på
berget” och som — urspr. hämtat ur en saga i
”Tusen och en natt” — återfinnes i de flesta
europeiska litteraturer. Komedien är obestridligt
en av de bästa i Polens
äldre litteratur.
Barysfär, jordklotets
inre, tyngre del, i
motsats till den yttre,
lättare delen, 1 i t o s f
ä-r e n.
Baryt, se
Bariumför-eningar.
Barytgult,
barium-kromat, se
Bariumför-eningar.
Ba’ryton (av grek.
bary’s, tung, djup, och
to’nos, ton). 1) Ett
stränginstrument (it.
viola di bordone),
liknande gamban men med
bredare gripbräde, som
ovantill är överdraget
med 5—7 tarmsträngar,
vilka spelas med stråke,
och undertill med 10—
15 medklingande
metallsträngar. B. var
omtyckt på 1700-talet,
särsk. i Wien på Haydns
tid, men har sedan
kommit ur bruk. —
2) Bleckblåsinstrument,
även kallat e u f o n i-
u m, ett slags tuba. — 3) Mansröst, vars läge
är mellan tenor och bas. Omfånget är ungefär
G—f1. Den högre barytonrösten kallas
tenorbaryton, den lägre basbaryton.
Barytpapper, benämning på ett med
barium-sulfat preparerat papper, använt som råmaterial
vid framställning av fotografiskt
kopierings-papper.
Barytvatten, bariumhydroxid, se
Bariumför-eningar.
Barzini [-tzi’ni], Luigi, italiensk
tidningsman (1874—1947). Den främste av Corriere della
Seras flygande korrespondenter, har B. i en rad
för nutidshistorien viktiga volymer samlat
resultaten av sina bästa bragder: ”Al fronte” (1915),
”La guerra russo-giapponese” (2 bd, 1916),
”Scene della grande guerra” (1917) m. fl. En
utmärkt skildring av Sveriges folklynne och natur
är ”Impressioni boreali” (1921).
Bas (av grek. ba’sis, grundval, botten). 1)
Den sida (grundsida) i en plan figur el. den
plana gränsyta (grundyta) hos en kropp, som
man särsk. vill utmärka från de övriga och
varpå man tänker sig figuren stå. Jfr även
Triangelmätning.
2) Grundtal i ett logaritmsystem. Se Logaritm
och Talsystem.
3) Om b. inom kemien se Baser.
4) Inom byggnadskonsten: foten till en kolonn,
pelare el. pilaster.
5) Bas (it. ba’sso, fr. basse, låg), den i en
fler-stämmig sång- el. instrumentalsats djupaste
stämman, som bildar grundval och stöd åt såväl
rytmen som de särskilda ackorden; basröst (se d. o.);
bassångare, bassångarnas grupp (i kör);
instrument el. del därav, som är avsett för baspartiet;
noter till basparti.
6) Bas (holl. baas, Ity. bas, mästare, förman)
kallas inom ett arbetslag den person, som för
dess talan hos arbetsbefälet, mottager avlöningar
o. s. v.
7) B., b a s o m r å d e, det område, från vilket
militära operationer utgå.
Basa’lt, mörk vulkanisk bergart, bestående
huvudsakl. av mineralen augit, basisk
fält-spat och magnetit som strökorn i en mer el.
mindre rikligt glasig grundmassa. Ingår olivin
som väsentlig beståndsdel i
mineralsammansättningen, kallas bergarten olivinbasalt; ingå
nefe-lin, leucit el. melilit, uppstå de mera sällsynta
nefelin-, leucit- och melilitbasalterna. överväger
glasig utbildning hos bergarten, benämnes den
hyalobasalt (glasbasalt). Är den mera jämnkornig
och fullkristallin med grövre gry, användes
namnet dolerit. — B. har ofta en mycket vacker
pelarformig avsöndring (förklyftning), t. ex.
Fingalsgrottan, Skottland.
B. bildar strömmar, täcken och gångar i alla
geologiska formationer, om ock vanligast i yngre.
Basaltbrott i Scheibenberg i Erzgebirge. Nu fridlyst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
