Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Basutoland - Basväg - Bat - Bata el. batta (bataker, battaker) - Bata, Tomáš - Bataan - Bataille, Henri - Batajsk - Batak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
Basväg—Batak
468
Bata-by pä Sumatra.
ull exporteras. B. är ett vackert land, prisat som
”Afrikas Schweiz”. På gränsen till Natal gå
Drakbergen, som i Cathkin Peak nå 3,650 m.
Parallellt med dessa gå i det inre Malutibergen
(Machache 2,886 m högt), överallt djupa dalar
med forsande vatten. Bästa och tätast
befolkade landet är i v., utmed gränsfloden till
Oranje-fristaten, Caledon. Här ligger B:s administrativa
centrum, Maseru, genom järnväg förbundet med
järnvägen Bloemfontein—Ladysmith. I övrigt
saknar B. järnvägar men har överallt goda
körvägar. Mineraliska tillgångar finnas (järn, kol,
koppar) men ha enl. infödingarnas önskan föga
tagits i bruk. Bildningen är stigande, och många
skolor finnas. Språket, sesuto, har normerad
ortografi.
Som en politisk enhet är basutofolket en
skapelse av den ryktbare hövdingen M o s h e s h,
som omkr. 1828 samlade spridda och skingrade
betsjuanastammar till kamp och försvar mot de
övermäktiga suluerna. Från sitt klippresidens vid
Taba Bosigo försvarade han sig 1831
framgångsrikt mot den fruktade Mosilikatse och senare mot
de boer, som utvandrat till nuv. Oranjefristaten.
1868 annekterades B. på Mosheshs egen
begäran av engelsmännen. Det införlivades 1871,
året efter Mosheshs död, med Kapkolonien, men
ett försök 1880 av Kapregeringen att avväpna
de oroliga basutokrigarna ledde till öppet krig,
och 1884 övertogs landets förvaltning direkt av
britt, kronan. Sedan dess har lugn rått och
landets fredliga utveckling fortgått.
Basväg, vinterväg för skogskörslor.
Bat, myntenhet i Siam, se Tikal.
Batael. batta (b a t ak er, b a 11 a k e r), ett
folk, levande på Sumatras centrala högland. B.
innehade fordom mycket större område men har
mist detta dels till Ätjeh, dels till andra förr under
holländarna lydande malajer. B. äro brett och
kraftigt byggda, hudfärgen
är gul till brun, huvudet
avlångt. De fila och svärta
sina tänder. De driva
lantbruk, huvudsaki. risodling,
hålla boskap, förfärdiga
lergods, smiden, vävnader m. m.
Husen, byggda av trä el.
bambu, vila på pålar. Byn
ligger stundom på en höjd
och omges vanl. av
palissa-der. B. ha ordnad styrelse,
folkförsamling, ärftliga
furstar och skriven lag.
Män-niskoäteri kvarstår från äldre
tid; vissa förbrytare dödas
och ätas. Religionen utgör en
blandning mellan folkets äldre
föreställningar och indiska
element. Folket har eget
alfabet, och konsten att läsa och
skriva är rätt spridd. Språket
hör till den malajo-javanska
gruppen av de malajiska
språken.
Bat’a [ba’tja], Tom ås,
tjeckoslavisk industriidkare (1876—1932). Han
grundade 1894 i Zlin en liten skofabrik, som
utvecklades till en av världens största. Utmärkande
för detta företags drift är bl. a. en långt
gående rationalisering, verkstädernas
självförvaltning och
vinstandels-system (Batasyste-met). Det
förstatligades 1945. Det hade
1949 50,000 anställda.
Bataa’n, halvö på
Luzon, Filippinerna, n.
om inloppet till
Ma-nilabukten. Hit drogo
sig Mac Arthurs
amerikanska och
filippinska trupper undan de
överlägsna japanerna,
sedan dessa i dec. 1941
(under 2 :a
världskriget) landstigit på
Luzon. Det sega
försva
ret på halvön bröts i början av april 1942.
Öfäst-ningen Corregidor höll sig till början av maj s. å.
Bataille [batä’j], Félix Henri, fransk
författare (1872—1922). Han började som målare, men
blev sedan förf. (”Le beau voyage”, 1904, lyrik)
och ägnade sig framför allt åt teatern. ”La
marche nuptiale” (1905; ”Bröllopsmarschen”,
uppf. i Stockholm 1918)., ”Poliche” (1906), ”La
vierge folie” (1910; ”Den fåvitska jungfrun”,
uppf. 1911), ”La tendresse” (1921) m. fl. hade
stor framgång tack vare teatralisk effektrikedom
och intensiv stämning.
Bata’jsk, stad i Azovska och
Svartahavsområdet, Sovjetryssland, 10 km s. s. ö. om Rostov;
36,000 inv. Järnvägsknut; betydande handel med
spannmål och boskap.
Batak, se Bata.
Tomas Bata.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
