Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beckomberga - Beck-Rzikowsky, Friedrich von - Beckx, Pierre Jean - Becque, Henry François - Becquerel, 1. Antoine César - Becquerel, 2. Alexandre Edmond - Becquerel, 3. Henri - Becquerelstrålar - Beda venerabilis - Bedarra - Beddinge - Beddoe, John - Bedeguar - Bedel, Maurice - Bedford (grevskap, stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
531
Beck-Rzikowsky—Bedford
532
i huvudstaden hemortsberättigade sinnessjuka.
Platsantalet utgjorde 1947 1,604, men sjukhuset
har senare utbyggts och kan mottaga ytterligare
ett par hundra patienter.
Beck-Rzikowsky [-å’v-], Friedrich von,
greve, östertikisk militär (1830—1920). Som
ge-neralstabschef 1881—1906 inlade han stora
förtjänster om österrikisk-ungerska arméns
nydaning.
Beckx [bäks], Pierre Jean, jesuitgeneral
(1795—1887). Han upptogs 1819 i jesuitorden
och utnämndes 1847 till sin ordens prokurator i
Österrike, där han anses ha utövat ett visst
inflytande på Metternichs politik. Han var
jesuitgeneral 1853—84 och främjade som sådan med
försiktighet och klokhet ordens intressen.
Becque [bäk], Henry Fr an q ois, fransk
dramatiker (1837—99). B:s fåtaliga dramer
(”Michel Pauper”, 1870, ”Les corbeaux”, 1882,
”La parisienne”, 1885, m. fl.) tillhöra den
naturalistiska skolan. I sina arbeten eftersträvade han
en kärv och bitter verklighetstrohet, men
publiken skrämdes av den genomträngande
iakttagelsen och skarpa ironien hos den högt begåvade
författaren.
Becquerel [bekrä’l]. 1) Antoine César
B., fransk fysiker (1788—1878). Han blev
officer i ingenjörkåren och 1812
undervisningsin-spektör vid polytekniska skolan i Paris. Han
deltog i spanska kriget 1810—12 och i 1814 års
fälttåg. Efter 1815 ägnade han sig uteslutande åt
fysiska undersökningar och lärarverksamhet och
blev 1837 lärare vid Muséum d’histoire naturelle.
Utom sitt förnämsta verk, ”Traité expérimentel
de 1’électricité et du magnétisme, et de leurs
phé-nomènes naturels” (1834—40), har B. författat
andra fysiska verk. Hans egna undersökningar
gällde särsk. elektriska och magnetiska
egenskaper hos kristaller samt kontaktelektricitet.
2) Alexandre Edmond B., den föreg:s
son, fysiker (1820—91). Han blev 1853 lärare
i fysik vid Conservatoire des arts et métiers i
Paris och 1863 led. av Institut de France
samt efterträdde 1878 sin fader såsom lärare vid
Muséum d’histoire naturelle. B. är framför allt
känd för sina intressanta undersökningar av
solspektrum och fosforescensen.
3) Antoine Henri B., den föreg:s son,
fysiker (1852—1908). Han blev 1876 lärare vid
Muséum d’histoire
naturelle i Paris och 1895
vid polytekniska
skolan där samt 1889 led.
av Institut de France.
B. har huvudsaki.
ägnat sig åt
elektriciteten och elektrooptiken.
Av största betydelse
var hans upptäckt
(1896), att uranhaltiga
kroppar utsända
strålar, efter honom
benämnda becquerel-strålar (se d. o.),
vilka han sedermera närmare undersökt. För
sin upptäckt fick han 1903 halva nobelpriset i
fysik.
Becquerelstrålar [bekräT], Vid undersökning
av fluorescensen hos en del uransalter fann A.
H. Becquerel (se denne), att de utsände
strålar, som kunde tränga igenom svart papper och
tunna plattor av aluminium. Sedan visade han,
att denna strålning ej stod i samband med
fluo-rescens fenomenet utan utsändes spontant av
ämnet uran under alla förhållanden. Ämnen med
sådana egenskaper benämndes sedermera
radioaktiva. Efter Becquerel kallas ifrågavarande strålar
stundom becquerelstrålar.
Bèda venerabilis (den vördnadsvärde),
angelsaxisk lärd (673—735). Född i
Northum-berland, intogs han vid 7 års ålder i Wearmouths
kloster samt fick där och i det närbelägna klostret
Jarrow, där han sedan livet igenom förblev
klosterbroder, en grundlig och mångsidig vetenskaplig
utbildning. Hans skriftställarverksamhet hade en
oerhörd omfattning. Utom arbeten i grammatik,
matematik, fysik, astronomi m. m. äga vi av hans
hand kommentarier till G. T. och N. T., en
övers, av Johannesevangeliet på angelsaxiska,
predikningar samt slutl. historiska skrifter. Av
dessa ger ”Historia ecclesiastica gentis anglorum”
(Englands kyrkohistoria från Julius Caesar till
731) icke blott kyrkans utan även nationens
historia och utmärker sig i sina senare partier för
källrikedom och samvetsgrannhet. B. har kallats
”den engelska historieskrivningens fader”.
Bedarra, avtaga i styrka (om hård vind).
Beddinge, fiskläge i Lilla Beddinge socken i
Skåne.
Beddoe [be’dåu], John, engelsk läkare och
antropolog (1826—1911). B. har utövat ett
omfattande vetenskapligt skriftställarskap. Bland
hans böcker märkes särsk. ”The races of Britain”
(1885). Han är jämte A. Retzius en av
grund-läggarna av antropogeografien.
Bedeguar [-gä’r], se Gallbildning och
Gall-steklar.
Bedel [badä’1], Maurice, fransk författare
(f. 1884). B., utbildad till läkare, vann
Goncourt-priset med ett lätt romankåseri från det moderna
Oslo, ”Jéröme 6o° lat. nord” (1927; sv. övers.
1928), vars okynniga frihandsteckning av nordisk
kvinnopsykologi väckt blandade känslor. Med
satirisk penna har han sedan skildrat Mussolinis
Italien, Kemal paschas Turkiet o. a. efter 1 :a
världskriget nyorganiserade länder. I sin roman
”L’alouette aux nuages” (1935) slår han ned på
en fransk politisk miljö.
Bedford [be’dfad]. 1) Bedfordshire,
grevskap i s. England, n. om London; 1,226 km2,
262,000 inv. Huvudsaki. lågland, i s. höja sig
krit-kullarna Dunstable Downs, en fortsättning av
Chiltern Hills. Bevattnas av Ouse och dess
biflod Ivel. Jordbruk, mest veteodling, och i s. ö.
boskapsskötsel med mejerihantering. — 2)
Huvudstad i B.i), vid Ouse; 53,000 inv. B. har
berömda skolor. Fabrikation av maskiner och
jordbruksredskap. Handel med spannmål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
