Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Begravningskassa - Begravningsplats - Begravningsvapen - Begrepp - Begreppsrealism - Begtrup, 1. Holger - Begtrup, 2. Bodil - Beguiner - Begum - Beguni el. stranniki
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
557
Begravningskassa—Beguni
558
Begonia semperf lorens (t. v.) och enkelblommig knölbegonia.
Begravningskassa, namn
på förening för beredande
av penninghjälp till avliden
ledamots begravning; den är
stundom ställd i samband med
sjukkassa. Verksamheten är
reglerad genom lag om
understödsföreningar 24 mars
1938. Det s. k.
uttaxerings-systemet avskaffades i denna
lag.
Begravningsplats, se
Gravskick och Kyrkogård.
Begravningsvapen, även
kallade a n v a p e n, mindre
vapensköldar, som,
representerande en adelsmans olika
anor, efter hans frånfälle
fördes i likprocessionen jämte
hans huvudbaner och
uppsattes kring detta i
kyrkan.
Begrepp, sammanfattningen av de
bestämningar, som äro gemensamma och väsentliga för en
grupp (art) av föremål. Man fixerar b. genom
en definition, som dock endast upptar så många
bestämningar, som behövas för att skilja arten
från alla andra. I logiken fattas begreppet som
en av tankeformerna vid sidan av omdömet och
slutledningen. Från dem skiljes begreppet såsom
den tankeform, i vilken det tänkta fattas som en
enhet, under det att i de båda andra
tankeformerna i det tänkta olika mångfaldsmoment från
varandra särskiljas och dock hänföras till
varandra. Så är t. ex. tanken ”triangel” ett
begrepp, tanken ”trianglar äro figurer” däremot
ett omdöme. I den psykiska utvecklingen går om-
Begravningsvapen (anvapen). Munsö kyrka. Uppland.
Ur G. Näsström, ”Forna dagars Sverige”.
dömet före begreppet, så att detta därför kan
betraktas som en fixerad produkt av föregående
omdömesverksamhet.
Begreppsrealism, den åsikt, som i mots. till
nominalismen i begreppen ser självständigt
bestående, av vår tanke oberoende väsen.
Begtrup. 1) Holger B., dansk
folkhögskole-man (1859—1937). Han blev 1882 lärare vid
Askov och upprättade 1895 Frederiksborgs
folkhögskola, som genast blev en av landets allra
största. B. var en framstående folklig talare
och en av den grundtvigska riktningens ledare.
B. har förutom grundläggande skrifter om
Grundtvig och en edition av hans ”Udvalgte
skrifter” (10 bd, 1904—10) även utg. biografier
över Christen Berg (1896) och Jakob Knudsen
(1918) samt det stora verket ”Det danske folks
historie i det 19. aarhundrede” (4 bd, 1909—14)
och ”Dansk menighedsliv i Grundtvigske kredse”
(5 bd, 1931—34).
2) B o d i 1 B., den föreg:s svärdotter,
socialpolitiker (f. 1903), filmcensor sedan 1939. B. är
en av sitt lands mest framträdande socialt
verksamma kvinnor. Hon har under 1940-talet
tillhört ett flertal delegationer utomlands i
kvinno-och sociala frågor. Sedan 1946 är hon president
i International Council of Women.
Beguiner [-giz], se Beginer.
Begum, hederstitel för furstinnor och andra
förnäma muhammedanska kvinnor i Indien.
Beguni el. s t r a’n n i k i (”flyktingar” el.
”kringvandrare”), en av de talrika ryska sekter,
som förgrenat sig ur raskorörelsen. Sektens
upphovsman Ephimius, uppträdde mot slutet av
1700-talet. ”Det apokalyptiska vilddjuret”,
förkunnade denne, ”är tsarväldet; dess avbild är den
borgerliga makten, dess kropp den andliga
makten (kyrkan).” För att frigöra sig helt från detta
välde måste man undvika all beröring med det
officiella världsliga och andliga väsendet. Sektens
medlemmar föra ett kringvandrande liv, hållande
sig dolda i ödemarker el. bland anhängare, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
