Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beklädnadsmur - Beklädnadsväxter - Beknip, komma (vara) i beknip - Bekännelse - Bekännelsekyrkan - Bekännelseskrift - Bel (gudanamn) - Bel (måttenhet) - Béla (konungar) - Béla I - Béla II - Béla III - Béla IV - Belagt sköldemärke - Belaja - Belaja Tserkov - Belajev, Mitrofan Petrovitj - Béla Kun - Belanger, Louis - Belasco, David - Belastning - Belastningsprov - Belawan - Bel canto - Belcheröarna - Belcredi, Richard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
571
Beklädnadsväxter—Belcredi
572
vid gravsidorna, varigenom stormfriheten ökas.
Vid äldre befästningar försågs B. med
strävpelare, s. k. k o n t e r f o r t e r, och för att hindra
den bakomvarande jorden att vid murens
sönder-skjutning nedrasa i graven slogos valv över de
i så fall inåt förlängda strävpelarna. Dessa valv
kallades bär val v och gjordes öppna eller
slutna.
Beklädnadsväxter, se Textilväxter.
Beknip, komma (vara) i beknip. Ett
tåg el. annat föremål (på fartyg), som fastklämts,
så att det ej utan svårighet kan frigöras, säges
ha beknipit sig.
Bekännelse, i) Om b. i juridisk mening se
Erkännande. — 2) Om b. i teologisk mening se
Trosbekännelse.
Bekännelsekyrkan, se Tyskland, religiösa
förhållanden.
Bekännelseskrift, se Confessio och Symboliska
böcker.
Bel, ett babyloniskt gudanamn, som motsvarar
kanaanéernas B a a 1. De semitiska babylonierna
identifierade denne sin gud med den sumeriske
guden En-lil (E 11 i 1), staden Nippurs
lokalgud. Senare användes Bel som namn på M a
r-duk (Merodak), staden Babels lokalgud.
Bel, telefonteknisk måttenhet.
Béla, ungerska konungar av Ärpåds ätt.
1) Béla I, brorson till Stefan den helige,
regerade 1060—63.
2) B é 1 a II, den föregis sonson, regerade 1131
—4i.
3) Béla III, regerade 1170—96,
återförenade Dalmatien med riket, hävdade den inre
ordningen och främjade städernas uppkomst.
Uppfostrad i Bysans och genom giftermål nära
be-fryndad med Filip II August av Frankrike,
införde han såväl bysantinska som franska element
i Ungerns förvaltning och kulturliv.
4) Béla IV, härskade först som medregent
till sin fader, Andreas II, sedan ensam 1235—
70. 1241 blev B. vid Sajö slagen av tatarerna,
som inbrutit i Ungern. B. sökte därefter
genom återuppbyggande av de förstörda orterna och
inkallande av tyska kolonister upprätta det genom
tatarernas härjningar ruinerade landet. B., som
fått hedersnamnet ”Ungerns andre grundläggare”,
var en av de dugligaste regenterna av den
år-pådska ätten.
Belagt sköldemärke kallas sådant, där på en
heraldisk figur, t. ex. en bjälke, är avbildad en
annan figur, t. ex. en ros.
Belaja [bjä’laja], se Bjelaja.
Belaja Tserkov [bjä’laja tseTjkaf], se
Bjelaja Zerkov.
Belajev [bjäla’jifl, Mi tr of an
Petro-vitj, rysk musikförläggare (1836—1904). Han
öppnade 1885 i Leipzig ett förlag för ryska
tonsättares alster och instiftade i Petersburg s. å.
ryska symfonikonserter samt 1891 ryska
kammarmusiksoaréer, varjämte han testamenterade
nära 2 mill. rubel till främjandet av nationell
rysk musik.
Béla Kun, ungersk kommunist, se Kun.
Belanger [balä^e’], Louis, fransk
landskaps
målare (1756—1816), från 1798 hovmålare i
Stockholm. Han komponerade landskap i olja
och akvarell med snabbt föredrag och förkärlek
för romantiska naturstämningar. Han fick omkr.
1800 i uppdrag att tills, m. den franske gravören
L. J. A. Cordier utföra en serie färglagda
gravyrer efter landskapsmålningar av J. A. v. Gerdten.
Belasco [bilä’skåu], David, amerikansk
dramatiker och teaterledare (1859—1931). Urspr.
aktör och sedan regissör, öppnade han en egen
teater, B.-teatern, I New York 1902. Som förf. el.
bearbetare har han gjort stor lycka med en
mängd melodramatiskt anlagda skådespel, ss.
”Madame Butterfly” och ”The girl of the Golden
West”.
Belastning. 1) Den påkänning, som en kraft
(företrädesvis tyngdkraften) utövar på en
konstruktion eller konstruktionsdel. — Den effekt,
som uttages ur en kraftmaskin. Inom vissa
gränser, som bestämmas bl. a. av maskinens
hållfasthet och tillgången på drivmedel (ånga, olja,
elektrisk ström o. dyl.), kan belastningen vara större,
än den effekt maskinen är avsedd att normalt
giva. Maskinen säges i så fall vara utsatt för
överbelastning. Är belastningen = o å en
i gång varande maskin, säges maskinen arbeta i
t o m g å n g. — B. av elektriska ledningar anges
genom strömstyrkan pr ytenhet av ledningsarean.
— Bottenbelastning, bottenkraft,
kallas vid elektrotekniska anläggningar den
effekt, som uttages under en längre tid. Om större
effekt förbrukas under någon kortare tid, talar
man om spetsbelastning el.
spetskraft.
2) Inom vapentekniken innebär b. en
projektils vikt i förhållande till dess
tvärgenomskär-ningsarea.
3) Sjukligt påbrå, ärftlig predisposition.
4) Som idrottsterm: det tillägg i vikt eller
distans, som vid s. k. handikaptävlingar
pålägges de tävlande, vilka äro överlägsna, för
att segerchanserna skola bliva i möjligaste mån
lika för alla.
Belastningsprov utföres för en
byggnads-konstruktion, hiss, kran e. d., för att ur
säkerhetssynpunkt konstatera konstruktionens
bärkraft. — B. å en kraftmaskin avser att utröna,
om maskinen kan avgiva den normala effekt, för
vilken den är konstruerad, bl. a. med hänsyn till
uppvärmning, el. hur stor effekt maskinen kan
avgiva momentant el. under viss tid.
Belawan, stad på Sumatra, Medans hamn.
Bel ca’nto (it., ”vacker sång”), en term,
varmed man brukar beteckna den genom
tonbildningens skönhet, fulländad andningsteknik och
smakfull frasering utmärkta gammalitalienska
sångstilen.
Belcheröarna [be’ltja-], ögrupp i
Hudsonviken; c:a 13,000 km2, uppkallade efter engelske
polarforskaren Sir Edward Belcher (1799
—1877). B. upptäcktes till sin fulla utsträckning
av R. J. Flathery 1914. De bebos av ett fåtal
eskimåer.
Belcredi, Richard, greve, österrikisk
ministerpresident (1823—1902). Han blev 1864
ståt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
