Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belfort - Belfrage, 1. Kurt - Belfrage, 2. Åke - Belfrage, 3. Sixten - Belfrage, 4. Leif - Belga - Belgaum - Belgica-expeditionen - Belgien - Landskapsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575
Belfrage—Belgien
576
Nedanför fästningsklippan symboliserar ett
granitlejon, 22 m långt och u m högt (av Bartholdi),
stadens försvar 1870—71. Merciés krigargrupp
”Quand méme” är rest till minne av samma krig.
Viktig knutpunkt för järnvägslinjer från Paris
och Lyon till Strassburg och Basel. Maskin- och
bomullsindustri. Handel med spannmål och
neder-lagsplats för vin.
Stadens största intresse ligger i fästningen,
som försvarar tillträdet från ö. Under kriget
1870—71 försvarades fästningen på ett lysande
sätt av Denfert-Rochereau. Tyskarna kunde icke
intaga den med vapenmakt; den överlämnades till
dem på franska regeringens befallning. Genom
fredsslutet återgick den till Frankrike
Bedfrage [-ag]. 1) Johan Kurt Edvard B.,
börsdirektör (f. 1878 2/io), av en urspr. skotsk,
i Sverige 1666 adlad ätt; fil. och jur. kand. Han
var chef för Stockholms fondbörs 1916—43. B.
har tagit aktiv del i bl. a. bygdekulturrörelsen,
kulturella ungdomsrörelsen, landstormsrörelsen
och svenska rotaryrörelsen samt idkat
författarverksamhet, särsk. i juridiska ämnen.
2) Nils Åke B., den föreg:s syssling,
bankman (f. 1880 17/n). Efter studentexamen 1900
och övrig utbildning var han tjänsteman och
kamrer vid Göteborgs handelsbank 1901—13,
blev 1915 verkst. dir. i a.-b. Skånska
handelsbanken i Malmö samt vid denna banks uppgående i
Skandinaviska kredit a.-b. 1919 verkst. dir. vid
sistnämnda banks Malmökontor. 1930—46 var
han verkst. dir. vid bankens kontor i Göteborg.
3) Sixten Esbjörn Mauritz B., filolog (f.
1883 27h). Han blev fil. dr och docent i svensk
stilistik i Lund 1920, var 1916—48 medarbetare
i Sv. akad:s ordbok, har bl. a. skrivit de
uppslagsrika undersökningarna ”J. L. Runeberg i sin
religiösa utveckling” (1917), ”Stilistiska studier
över sammansättningarna i 1700-talets svenska
litteratur” (1920; akad. avh.), ”Studier i svensk
reformationslitteratur” (1931—32) och
”Gustavianska dikter i stilhistorisk belysning” (ny uppl.
1950).
4) Leif Axel Lorentz B., son till B.i),
diplomat (f. 1910 V2), jur. kand. 1933, sekr. 1937
och dir. 1940 i Clearingnämnden, verkst. dir. i
Statens handelskommission 1943—45, byråchef i
Utrikesdep. och handelsråd i Washington 1945.
Belga [bälga’], mynt, se Belgien.
Belgaum [belgä’m], stad i prov. Bombay,
Indien, i V. Ghats, innanför Goa; 38,000 inv.
Garnisonsort och viktig handelsstad med
betydande bomullsindustri.
Belgica-expeditionen, en av A. de Gerlache
ledd belgisk expedition till Antarktis.
Belgien, konungarike i n. v. Europa, vid
Nordsjön, mellan Frankrike, Nederländerna, Tyska
riket och storhertigdömet Luxemburg; 30,506 km2,
8,5 mill. inv. (1948). Huvudstad: Bryssel (fr.
Bruxelles).
Landskapsbeskrivning. B. fylles i s. av
Arden-nerna, genomflytes av Maas (Meuse) och Schelde
(Escaut) och går i n. v. fram till havet utefter
en kuststräcka av 67 km. Från Scheldemynningen
utestänges det av Nederländerna. N. om Arden-
Slätt i Hesbaye n. ö. om Namur, Belgien.
nerna är B. slättland, i s. vågigt och genomdraget
av två parallella rader av kullar, i övrigt så
gott som alldeles jämnt, omfattande de
flamländska slätterna och i ö. det s. k. Kempenland
(Cam-pine) samt utmed kusten och nederländska
gränsen till Schelde ett lågt liggande marskland
(pol-der), delvis nedsänkt under havets nivå. Kusten
följes av en rad dyner. Landets tre höj dzoner
bilda Hög-, Mellan- och Lågbelgien. De två
sistnämnda tillhöra i huvudsak Scheldes flodsystem.
Högbelgien genomskäres i djupa floddalar av
Maas och dess bifloder. Av dessa bildar Sambre
med mellersta Maas en flodlinje längs själva
randen av höglandet. Med höj dzonerna
överensstämmer i huvudsak B:s uppdelning efter
markbeskaffenhet och odling. Poldern består av bördig
havs-lera, delvis flodlera. Därefter följer en av
naturen ofruktbar sandzon, ”Sandiga B.”, som i v.
förvandlats till rik och bärande mark men som i
ö. (Kempenland) till stora delar ännu utgöres av
hedar, dynlandskap, tallskogar och sumptrakter. S.
därom kommer B:s fruktbara lerzon, som
omfattar Mellanbelgiens kullar och slätter, övergång
till Ardennerna bildar B:s kolformation, som
framgår från franska gränsen utmed Haine,
Sambre och Maas i riktning mot Aachen. Här har
uppstått ett av Europas tätast befolkade
gruv-och bruksdistrikt. Ardennerna stiga i jämna, glest
odlade kalk-, därefter skifferplatåer åt s. ö. till
Högardennerna, som utmed tyska gränsen övergå
i Hohes Venn med landets högsta punkt,
Bo-trange (692 m). Skifferzonen och
Högardennerna ha stora skogar och sumpmarker,
kalkplatåerna äro delvis vattenlösa, bära barrskog el. ligga
som hedar. Bergkaraktär ha dessa lägre delar
av Ardennerna endast i floddalarna, där dessa
omgivas av branta och skarpt formade klippartier.
B:s största stad är Bryssel (fr. Bruxelles’, med
förstäder 961,000 inv.) vid den lilla floden Senne.
På föga mer än 4 mils avstånd i n. ligger
Ant-werpen (fr. Anvers), landets andra stad, vid
Schelde, på liknande avstånd i n. v. Gent (fr.
Gand), den tredje, och än närmare de betydande
städerna Mechelen (fr. Malines), Leuven (fr.
Louvain) och Aalst (fr. Alost) samt n. v. om
Gent Brygge (fr. Bruges). Inom koldistriktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
