Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Belgien - Kommunikationer - Bankväsen - Mynt, mått och vikt - Finanser - Försvarsväsen - Författning och förvaltning - Rättsväsen - Vapen - Flaggan - Koloni - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
Belgien
582
B. och tillförseln av kol och järn ske
kanal-ledes. B. har flygförbindelser med Nord- och
Sydeuropa, Belgiska Kongo och U.S.A.
Bankväsen. B:s bankväsen är mycket starkt
utvecklat. Centralbanken, Banque nationale de
Belgique, är ensam sedelutgivande. Den
utelöpande sedelstocken uppgick 31 dec. 1948 till
84,8 milliarder frcs. Centralbanken
förstatligades 1948. Ett 60-tal affärsbanker och bankirer
arbeta i landet. Den största affärsbanken är
Banque de la société générale de Belgique.
Mynt, mått och vikt. B. tillhörde 1865—1925
den latinska myntunionen och upptog 1832 det
franska myntsystemet (1 franc = 100 centimes).
1926 infördes en ny myntenhet, belga = 5
pap-persfrancs. Den avskaffades emellertid 1944. År
1950 voro 100 belgiska francs = 10,37 kr.
Metersystemet för mått och vikt infördes redan 1816.
Finanser. 2:a världskriget träffade B:s
finanser hårt. Statsskulden hade 1944 redan stigit
till 184 milliarder frcs och var 31 dec. 1948 uppe
i över 265 milliarder. Utgifterna för 1949
beräknades till 77 milliarder frcs och inkomsterna
till 67 milliarder.
Försvarsväsen. B. kunde vid tyskarnas anfall
10 maj 1940 uppställa c:a 700,000 man. Härav
bildade c:a 400,000 man fältarmén, övriga
trupper utgjorde besättningar i befästningarna.
Fältarmén saknade nästan fullständigt
stridsvagns-trupper. Flygvapnet, som icke hade några
bombplan, räknade bortåt 200 plan i första linjen.
Befästningarna hade utbyggts starkt. En rad
spärrbefästningar följde den ö. gränslinjen. Bak
om dessa hade de äldre fästningarna Namur och
Liége utbyggts på ö. sidan av Maas till ett
fort-system med sin nordspets vid det nyanlagda,
starka pansarverket Eben Emael. Därjämte hade
det ö. gränsförsvaret kompletterats norröver med
bunkeranläggningar längs Albertkanalen. Såsom
en bakre redutt funnos befästningar i
Gent—Ant-werpen-området. Sedan 1928 saknade B. en flotta.
Försvarets återupprättande igångsattes
omedelbart efter krigsslutet. Fältarmén torde nu räkna
c:a 3 div. m. m. Flottan omfattar ett antal mindre
fartyg. Flygvapnet har nu över 100 flygplan.
Författning och förvaltning. B:s grundlag är
daterad 7 febr. 1831 samt har 1893 och 1921 i
viktiga delar underkastats revision. I princip
vilar den å folksuveränitetens grund; det förklaras
i grundlagen, att ”all makt utgår från folket”.
Enl. resolutionen av 20 juli och dekretet av sept.
1831 är tronen ärftlig bland konung Leopolds
av Sachsen-Koburg manliga efterkommande.
Konungen innehar verkställande makten. Vid
monarkens sida står ett kabinett med ministrar.
Principen om parlamentarisk ansvarighet inför
representationen råder. Lagstiftande makten
delar konungen med representationen. —
Representationen består av två kamrar, senaten (le
sénaf) och representanternas kammare (la
cham-bre des représentants). Genom 1921 års
författningsrevision har representationen undergått högst
väsentliga förändringar. Representanternas
kammare väljes nu genom allmänna och direkta val
enl. det proportionella valsystemet, varvid varje
myndig person (21 år) äger rösträtt. Rösträtten
är i B. även förenad med röstplikt, i det att
väljare, som icke deltager i valen, straffas med
böter. Kammarens medlemmar väljas på fyra år;
för valbarhet fordras 25 års ålder. Kammaren
består f. n. av 212 ledamöter. Beträffande senaten
gäller, att dess huvuddel väljes på samma sätt
som medlemmarna av representantkammaren,
varvid dock en rad särskilda bestämmelser utgöra
särskilda valbarhetsvillkor, en del åter väljes av
provinsernas representationer och en del av
senaten själv. Valperioden är även här fyra år; för
valbarhet fordras 40 års ålder. Beträffande såväl
senaten som representantkammaren har konungen
upplösningsrätt. — Båda kamrarna äro i allt
väsentligt likställda i makt; kammarens
företräde i avseende på initiativ vid
budgetsbehandlingen är sedan 1921 upphävt. Sedan 1948 äga
kvinnorna rösträtt.
Provinserna äga relativt utsträckt självstyrelse,
utövad främst genom provinsrepresentationerna,
provinsialråden (conseils provinciaux).
Provinserna, som motsvara den äldre politiska
uppdelningen i grevskap, hertigdömen o. s. v., äro 9
till antalet. Provinserna delas i arrondissemang
och dessa i primärkommuner med särskilda
representationer.
Rättsväsen. Rättskipningen handhaves av
fredsdomare för smärre mål samt av 26 första
instansens domstolar, 9 s. k. assisdomstolar (cour
d’assi-ses) med jury för brottmål, 3 appellationsdomstolar
(cours d’appel) och kassationsdomstol (cour de
cassation) i Bryssel.
Vapen. B:s vapen är en krönt sköld med
Brabants gyllene
lejon i svart fält;
bakom skölden två
korsade spiror.
Flaggan består
av tre lodräta fält,
från stången
räknat svart, gult och
rött.
Koloni. B. äger
sedan 1907 som
koloni Belgiska
Kongo i Afrika
(se Kongo) och det
därunder lydande
mandatområdet Ruanda-Urundi.
Historia. Det nuv. B. tillhörde på Caesars tid
omkr. 50 f. Kr. belgiernas folk och
införlivades av Caesar med romerska riket och
roma-niserades. Senare besatte germanska stammar en
del av landet (Flandern), och de saliska frankerna
erövrade härifrån (Tournai) det romerska Gallien
och grundade frankiska riket. Vid karolingiska
rikets delning (843) kom landet på vänstra sidan
Schelde till Frankrike, det övriga till Lothringen
och därefter jämte närgränsande landsdelar kring
nedre Maas och Rhen till Tyskland, men hela
området, gemensamt kallat Nederländerna,
splittrades snart i feodala herradömen, och på nuv.
belgiska delen kommo därvid grevskapet
Flandern och Artois (under Frankrike), Namur, Hai-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
