Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bellerofon - Bellerophon - Belles lettres - Bellessort, André - Belletrist - Belletti, Giovanni Battista - Belleville - Bellevue - Belliard, Augustin Daniel - Bellidiflorus - Bellincioni, Gemma - Belling, John - Belling, Rudolf - Bellinga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599
Bellerophon—Bellinga
600
Bellerophon cultrijugatos.
fattare kallad lobates) sände honom ut på farliga
företag, bl. a. mot det eldsprutande odjuret
Chi-maira. B. gick emellertid segerrik ur alla faror,
och konungen insåg då, att hjälten var av
guda-släkt, gav honom sin dotter till äkta och delade
riket med honom. Andra källor omtala, att B.
i striden mot Chimaira red på den bevingade
hästen Pegasos, som Athena lärt honom att tygla.
Bellerophon [-le’råfån], ett i de
paleozois-ka formationerna förekommande snäck-släkte, varav
flera arter
finnas i Sveriges
kambro-silur.
Belles lettres
[bäl lä’tr], fr.,
skönlitteratur,
vitterhet.
Bellessort [bälså’r], André, fransk
författare (1866—1942), lärare, först i landsorten,
sedan i Paris. Han har förutom diktsamlingar
m. m. utgivit en mängd reseskildringar: ”La
jeune Amérique. Chili et Bolivie” (1897), ”La
Roumanie
contempor-aine” (1905), ”Les
journées et les nuits
japonaises” (1906;
”Japanska dagar och
nätter”, 1911), ”La
Suède” (1910;
”Sverige”, 1912), ”Le
nou-veau Japon” (1918)
m. fl. B. har översatt
flera böcker av Selma
Lagerlöf till franska.
Så småningom
framträdde B. som litterär
kritiker och föreläsare
samt publicerade en
rad studier över förf, från olika tider, bl. a. över
Balzac, Voltaire, Sainte-Beuve och Victor Hugo.
Belletri’st, vitterlekare, skönlitterär författare.
— Belletristik, skönlitteratur; adj.: b e
1-1 e t r i’s t i s k.
Belle’tti, Giovanni Battista, italiensk
sångare (1813—omkr. 1885). Han kom omkr.
1837 till Stockholm, där han uppträdde på
konserter och följ, år anställdes vid Kungl. teatern.
Här blev han allmänt omtyckt för sin starka,
böjliga baryton och sitt goda spel, särsk. i
komiska partier. Sedan han 1844 lämnat svenska
scenen, framträdde han på teatrar i Turin, London,
Paris m. fl. städer. B. deltog i Jenny Linds
amerikanska turné 1850.
Belleville [bälvi’1], stad i Illinois, U.S.A., nära
Mississippi, 20 km s. ö. om S :t Louis; 28,000 inv.
Rika kolgruvor.
Bellevue [bälvy’], fr., ”vacker utsikt”, ofta
brukat namn på lustslott och villor. Mest bekanta
äro madame de Pompadours slott B. vid Seine och
det lanthus B. vid Sedan, där franska arméns
kapitulation undertecknades 2 sept. 1870. — B e 11
e-v u e är även namn på en malmgård från 1700-
talet vid Roslagstull i Stockholm, liksom på ett
havsbad vid Dyrehaven n. om Köpenhamn,
öppnat 1932.
Belliard [-ä’r], Augustin D a n i e 1, fransk
general, greve (1769—1832). Han deltog bl. a. i
Napoleons expedition till Egypten och i alla
kejsardömets krig. 1814 underkastade han sig
Ludvig XVIII, som utnämnde honom till pär, men
slöt sig vid Napoleons återkomst från Elba åter
till denne. Som Ludvig Filips sändebud i Bryssel
1831—32 inlade han stor förtjänst om Belgiens
nya statsskick.
Bellidiflörus, artnamn på växter med blommor
lika tusenskönans (Bellis).
Bellincioni [belintjå’ni], Gemma, italiensk
sångerska (f. 1864). Hon har gjort sig ryktbar
som en träffsäker framställarinna av veristiska
och andra operapartier. Sedan 1932 har hon
verkat som lärarinna vid konservatoriet i Neapel.
Belling, John, engelsk-amerikansk
cellforskare och botanist (1866—1933), först utbildad i
England, 1901—07 verksam i Brittiska
Västindien, 1907—16 i Florida och 1921—29 vid
Carne-gieinst. Här började B. sina cellforskningar,
vilka han från 1927
fortsatte vid
California-univ. i Berkeley. B.
var den förste, som
utredde reduktionsdel-ningen särprägel hos
s. k. autopolyploida
växter. Han
uppställde sin senare mycket
bekanta teori rörande
s. k. segmentutbyte av
smådelar mellan
icke-homologa kromosomer.
Denna teori har visat
sig mycket fruktbar.
Själv tillämpade han
med framgång teorien för tolkning av sina
egna grundläggande undersökningar rörande s. k.
semisterilitet (halvsterilitet) hos växter. I
diskussionen om ”crossing-over” gjorde han vägande
inlägg. B. var även en mycket skicklig tekniker,
uppfann nya, senare allmänt använda
färgnings-metoder och förbättrade mikroskopets
belysnings-anordningar. Hans forskningar ha varit
banbrytande, och hans idéer ha i många avseenden
nydanat den moderna cytologien.
Belling, Rudolf, tysk bildhuggare (f. 1886).
Han uppmärksammades omkr. 1918 för sina
”absoluta” skulpturverk. Genom stark stilisering av
naturformerna, vanl. till oigenkännlighet, vill B.
framställa rytmiska uttryck för själsliga
stämningar. Under senare år har han återgått till en
naturtrognare stil.
Bellinga, gods i s. Skåne, strax v. om
Elle-stadssjön; Sövestads socken. B. utgör med
underlydande inom Sövde, Sövestads, Slimminge,
Skår-by och Blentarps socknar 3,565 har, därav 2,476
åker; taxeringsvärde c:a 3 mkr. Slottet i engelsk
stil, uppfört på 1860-talet, omges av stor park. B.
har fordom hört under det ätten Piper tillhöriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
