- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 2. Asura - Bidz /
601-602

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bellinga - Bellingham - Bellingshausen, Faddej Faddejevitj - Bellini, 1. Jacopo - Bellini, 2. Gentile - Bellini, 3. Giovanni (Giambellini) - Bellini, Lorenzo - Bellini, Vincenzo - Bellinus, Olaus Stephani - Bellinzona - Bellis - Bell-lancasterska undervisningsmetoden - Bellman, Carl Michael

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

601

Bellingham—Bellman

602

Sövdeborg, tillhörde sedan genom gifte frih. K.
Hochschild samt har nu återgått till ätten Piper.

Bellingham [bedrgam], hamnstad i staten
Washington, U.S.A., omkr. 25 km s. om
kanadensiska gränsen. 29,000 inv. Trä- och
pappersindustri samt laxfiske.

Bellingshausen, Faddej Faddejevitj,
rysk sjöofficer och upptäcktsresande (1779—
1852). B. ledde 1819—21 en upptäcktsresa till de
sydliga polartrakterna, varvid expeditionen,
bestående av 2 små segelfartyg, upptäckte Peter I :s ö
och Alexander I :s land och kringseglade
sydpols-området; hans kurs gick därvid på det hela taget
sydligare än Cooks, ehuru han ej lyckades uppnå
så hög breddgrad som denne. En beskrivning av
sina resor utgav han på ryska 1831 (tyskt
sammandrag 1902). B. slöt sin bana som
militärguvernör i Kronstadt.

Belli’ni. 1) Jacopo B., veneziansk målare
(omkr. 1400—1470 el. 1471). Elev och medhjälpare
till Gentile da Fabriano under dennes vistelse i
Venedig, arbetade han sedan huvudsaki.
därstädes men också tillfälligtvis på andra platser (i
Ferrara 1-441, tills, m. sönerna i Padova 1460).
Av hans målningar äro endast några få kända;
de äro utförda i en egenartad och fin kolorit.
Intressanta skissböcker av B. finnas i British
Museum och Louvremuseet.

2) Gentile B., den föreg :s son, målare
(omkr. 1429—1507). Ungdomsarbeten av honom
äro icke kända; ett par arbeten från 1460-talet
äro tämligen grova men tydligt påverkade av
hans svåger Mantegna. Då sultan Muhammed
II 1479 hos Venedigs regering begärde att få en
skicklig porträttmålare sig tillsänd, föll valet på
B. Bland hans bevarade arbeten från det
årslånga besöket i Konstantinopel märkes sultanens
porträtt, målat i varm och harmonisk kolorit. De
enda bevarade större arbetena av B. äro utförda
på hans ålderdom: en följd av tre bilder till det
heliga korsets legend (avslutad 1500) och en
målning, föreställande Markus’ predikan i
Alex-andria (ofullbordad vid konstnärens död).

3) Giovanni (G i am b e 11 i n i) B., den
föreg:s bror, målare (d. 1516). Han besökte 1460
Padova, där han synbarligen starkt påverkades
av Donatellos och sin svåger Mantegnas konst.
På stilkritisk väg har man sammanfört en grupp
av arbeten från hans yngre år, kännetecknade av
hård, skarpt tecknad form och torrt
målnings-sätt med användande av temperafärger. En
strävan efter ädel stil är emellertid märkbar redan
här. Så småningom tar denna idealiserande
tendens överhand, förenad med en mjukare, mera
rytmisk formgivning och en varmare färg.
Oljemålningens teknik kom honom till hjälp vid
utbildandet av hans mogna mannaålders stil, som
innebär den dittills högsta fulländningen av den
vene-zianska skolans varma färg. I bredd med Tizian,
Giorgione och Tintoretto står han som en av sin
stads främsta kolorister. Det vilar ett drag av
upphöjd och rofylld harmoni över hans
målningar. Hans religiösa målningar tillhöra ofta den
art, som man kallar sacra conversazione (”heligt
samtal”) : madonnan och några helgon,
gruppera

de framför en sammanhållande arkitektonisk fond
utan någon egentlig handling, blott i lycklig
samvaro. Under sin tidigare period målade han
ofta Kristus i Getsemane, Kristus som
smärtornas man, Kristus på korset, Kristi begråtelse
eller Kristus i graven. Han målade också
porträtt och behandlade på gamla dagar även
mytologiska ämnen. De flesta venezianska målare under
1500-talets förra del voro hans lärjungar, bl. a.
Tizian och Correggio.

Belli’ni, Lorenzo, italiensk anatom (1643—
1704). I ett uppmärksammat arbete om njurens
byggnad och funktion kunde han visa, att nj
urvävnaden var sammansatt av mångfaldiga
kanaler. B. utgav även arbeten om smaken och om
åderlåtning.

Belli’ni, V i n c e n z o, italiensk
operakompositör (1801—35). Han
väckte uppseende
redan genom sina tre
första operor och vann
världsrykte genom de
följande: ”La
stra-niera” (1829, ”Den
okända”), ”La
sonnam-bula” (1831,
”Sömn-gångerskan”), ”Norma” (s. å.), som blev
hans mästerverk, ”1
Puritani” (1835)
m. fl. B. var den
förste romantikern i
Italien.

Bellinus, Olaus Stephani, biskop (omkr.
1545—1618). Han var från 1589 biskop i
Västerås och intog en framskjuten plats vid Uppsala
möte 1593. B. skall ha varit den, som jämte
biskopen i Åbo Ericus Erici till hertig Karls stora
förtret genomdrev tillfogandet av ordet
”kalvinister” i mötesbeslutet. Under striden mellan
Sigismund och Karl intog han en något oklar
mellanställning, vilket ledde till att han 1606 blev utan
rannsakning skild från sitt ämbete. År 1608 blev
han emellertid återinsatt i ämbetet, vilket han
bibehöll till sin död.

Bellinzona [tså’-], huvudstad i kantonen
Ti-cino, s. Schweiz, vid floden Ticino och S:t
Gott-hardsbanan, 11,000 inv. B. har genom sitt läge
strategisk betydelse och bevarar gammaldags
fäst-ningskaraktär med borgar och murar.
Järnvägs-reparationsverkstäder.

Bellis, se Tusensköna.

Bell-lancasterska undervisningsmetoden, m
o-ni tö r sy st eme t, av A. Bell och J. Lancaster
omkr. 1800 oberoende av varandra utarbetad
metod att låta äldre, mera försigkomna elever,
monitorer, undervisa yngre; även kallad
växelundervisning. — B. infördes i Sverige 1819,
där den huvudsaki. kom till användning vid
folkundervisningen (vid de s. k. lancasterskolorna och
folkskoleseminarierna). Metoden avskrevs
officiellt 1864.

Bellman, Carl Michael, skald (1740 4A
—1795 Wa). B. föddes i Stockholm och tillhörde
en borgarsläkt, som med B:s farfars far, en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffb/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free