- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 2. Asura - Bidz /
657-658

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benröta - Bensaldehyd - Bensedrin, amfetamin, mecodrin, pervitin, fenedrin, fenopromin - Bensidin - Bensidinfärgämnen - Bensin - Bensinmotor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bensaldehyd—Bensinmotor

657

benhinnan (p e r i o s t i t) el. i benmärgen
(kal-las då o s t e o m y e 1 i t). B. orsakas av
varbak-terier, tuberkulos- el. syfilismikrober, resp,
toxi-ner, som vanl. ditföras från blodet. Ibland är
vävnaden förut skadad genom stötar el. slag,
ibland endast predisponerad för inflammationen.
Inflammationen fräter upp och så att säga
bygger om benarkitekturen, som blir trasig, gropig,
delvis ersatt med mjuk vävnad av sårets vanl.
byggnad (granulationsväv, svallkött),
och den griper ofta över på lederna. Sjukdomen
är en bland orsakerna till långvariga
varbildningar, ofta förbundna med fistelgångar, vilka leda
in till en håla i benet, t. ex. på extremiteterna
el. i örat, där en död benyta, bengrus el. en
större lös benbit (sekvester) hindrar
läkningen, tills operation el. speciell tuberkulos-, resp,
syfilisbehandling ingripa.

Bensaldehyd, CeHs. CHO, utgör
huvudbeståndsdelen av bittermandelolja. B. är en klar,
starkt ljusbrytande vätska, olöslig i vatten men
lättlöslig i alkohol och eter. I luft oxideras den
till bensoesyra. Användes som mellanprodukt
inom tjärfärgämnesindustrien, vidare för
smaksättning av konditorivaror och likörer samt vid
framställning av parfymer och tvålar.

Bensedrin, amfetamin, mecodrin,
per-vi t i n, fenedrin, fenopromin,
benämningar på ett med efedrin i viss mån besläktat
läkemedel, som har säregna verkningar på
nervsystem och cirkulationsapparat: man blir av b.
vaken, sömnighetskänsla och trötthetsförnimmelse
reduceras el. försvinna, hjärtat slår något
hastigare, och blodtrycket kan stiga, varigenom
aktiviteten ökar. B. har fått sin specifika användning vid
narkolepsi och vissa andra följdtillstånd efter
hjärninflammation; det har också använts som
tillfällig stimulans, om man under begränsad tid
haft en krävande arbetsuppgift att utföra. Vid
längre tids bruk inträda vänj ning och beroende.

Bensidin, NH2 . CeH4 . CeH4. NH2,
diamidodi-fenyl. B. bildar färglösa, bladformiga kristaller,
svårlösliga i kallt, lättlösliga i varmt vatten,
alkohol och eter. Med syror bildar den salter.
Användes för framställning av ett flertal tj är färger
och i medicinen som reagens för påvisning av
blod.

Bensidinfärgämnen, se Tjärfärger.

Bensin, destillat av råpetroleum, bestående
av en blandning mättade, lättflyktiga kolväten,
dels metankolväten, ss. pentan, C5H12, hexan
CeHi4, dels naftenkolväten, ss. pentametylen,
C5H10, och hexametylen, C«Hi2. Amerikansk b.
består övervägande av metankolväten, rysk av
naftenkolväten, medan galizisk, ostindisk och
persisk b. utgöras av blandningar av dessa kolväten.
Det vid direkt destillation av råpetroleum till 1500
övergående destillatet är r å b e n s i n. Som den
direkt erhållna råbensinen ej är tillräcklig, har den
s. k. crackingprocessen fått allt större
betydelse för bensinframställning. Enligt denna
bringas mera högkokande oljedestillat till
torr-destillation eller sönderdelning genom
överhettning under tryck eller vid närvaro av vissa
kon

658

taktämnen. Vid processen bildas dels lågkokande
produkter, dels asfaltrika tjocka oljor och dels
brännbar gas. Genom direkt destillation av den
”crackade” oljan till 1500 erhålles även råbensin.
Rå-b. erhålles vidare genom att medelst lämpliga
anordningar tillvarataga den brännbara naturgas,
som vid bergoljefyndigheter upptränger genom
jordytan. Bergolja förekommer bl. a. som
impreg-nering av vissa skiffrar, ss. i Estland och Sverige.
Rå-b. framställes ur dessa skiffrar genom
destillation, i Sverige vid Kinnekulleverken och
Kvarntorp i Närke.

Rå-b. underkastas raffinering genom
behandling med konc. svavelsyra och natronlut, tvättas
med vatten och omdestilleras fraktionerat i
kolonnapparat. Vid vissa anläggningar uppdelas
rå-b. direkt vid sitt utvinnande i olika fraktioner,
vilka sedan underkastas raffinering var för sig.
Vid raffineringen avlägsnas omättade, lätt
för-hartsbara och färgande föroreningar. Ur rå-b.
utvinnas på detta sätt följande bensinprodukter.

Petroleumeter, kpt 40—700, spec. v. 0,65
—0,68. Användes som fläckuttagningsmedel och
som lösningsmedel, speciellt på laboratorier.

Lättbensin, kpt 60—1 io°, spec. v. 0,70.
Användes som tvättbensin och till lättare motorer,
särskilt flygmotorer.

Vanlig bensin, kpt 100—1400, spec. v.
0,72—0,75. Användes till extraktion, till
lösningsmedel för kautschuk m. m. och till vanliga
bensinmotorer.

Tung- eller lackbensin, gasolin, kpt
100—1800, spec. v. 0,75—o,8o. Användes i färger,
lack och fernissor.

Bensinångor äro ytterst explosiva. Luften
behöver ej innehålla mer än 2,4% b. för att med
stor kraft explodera.

Numera framställas även betydande mängder
b. genom syntetiska processer. I en av F.
Bergius uppfunnen och tills, m. Karl Bosch
modifierad högtrycksmetod, som tillämpas av I. G.
Farbenindustrie i Leuna-Werke, kan såväl
bergolja som stenkolstjära och brunkol utnyttjas som
råmaterial jämte vätgas. Vid hydreringen klyvas
först de högmolekylära kolväteföreningarna under
addition av väte; därefter omvandlas
klyvnings-produkterna genom ytterligare klyvning och
hyd-rering till b. Vid brunkolshydreringen verkar den
alkaliska brunkolsaskan hämmande på klyvningen
och måste neutraliseras med syror. Vidare
impregneras kolen med en kontaktlösning, innehållande
sulfider av olika metaller. Genom bruk av
lämpliga kontaktsubstanser har man lyckats omvandla
95% av brunkolets kolsubstans i oljor. — Vid
en av Franz Fischer och Hans Tropsch utarbetad
metod sker hydreringen vid vanligt tryck.
Utgångsmaterialet är vattengas, framställd av koks
och innehållande koloxid och väte i
proportionerna 1:2. Kontaktsubstansen innehåller kobolt eller
nickel. Den vid hydreringen bildade
oljebland-ningen, kallad kogasin, utgöres till omkr. % av
gasolin och b. och till omkr. Va av tyngre oljor
(dock ej smörjoljor) och paraffin.

Bensinmotor, se Förbränningsmotor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffb/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free