- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 2. Asura - Bidz /
675-676

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Beran, Rudolf - Béranger, Pierre Jean de - Berar - Bérard, Léon - Bérard, Victor - Berat - Béraud, Henri - Berber (folk)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

675

Béranger—Berber

676

septemberkrisen 1938 ledare för det nybildade
Nationella enhetspartiet, vari landets samtliga
borgerliga tjeckiska partier samlades, samt i dec. s. å.
ministerpresident. B., som sökte förbättra
relationerna till Tyskland, gjorde stora eftergifter
för de tyska kraven. Då emellertid Tyskland
underblåste den slovakiska separatismen, blev B :s
politik ohållbar. I mars 1939 inskred han med
vapenmakt mot en befarad slovakisk separati stkupp.
Följden blev tyskarnas ockupation av
Böhmen-Mähren. Då landet befriades 1945, blev B. ställd
inför rätta och dömd som samarbetsman till 20
års fängelse.

Béranger [berä^e’], Pierre Jean de,
fransk skald (1780—1857). Som ung poet hade
B. beskyddats av Napoleons broder Lucien
Bona-parte och fick 1809 en
underordnad
anställning i
Parisuniversitetets förvaltning. Han
utgav 1815 sin första
samling visor, som
in-bragte honom en
varning; efter den andra
samlingens utgivande
(1821) avgick han
frivilligt men erhöll dock
tre månaders fängelse.
1828 blev han för en
ny samling av dikter
dömd till nio månaders
fängelse och 10,000

francs böter. Med julirevolutionen, vars
utbrott han genom sina visor i hög grad
befordrat, blev B., som redan var mycket populär
inom den lägre bourgeoisien, med ens allmänt
omhuldad även i de högre kretsarna. Själv förblev
han trots all framgång en småborgare till vanor
och levnadssätt. B :s författarskap bär i hög grad
prägeln av att härröra från en typisk parisare.
Kvick och vaken, uppfattade B. snabbt och
säkert den hos den lägre medelklassen
förhärskande uppfattningen av samtidens stora historiska
tilldragelser och lät sin diktkonst bli ett språkrör
för densamma. B. fronderade starkt mot
restaurationstidens politiska principer och bidrog
mycket till att hålla Napoleonskulten vid liv inom de
breda lagren av det franska folket. Bland hans
mest berömda visor märkas ”Le roi d’Yvetot”
(1813, riktad mot Napoleons krigiska
ärelystnad), ”Les souvenirs du peuple” (förhärligande
Napoleons minne) och ”Le vieux vagabond”
(påverkad av socialistisk samhällsuppfattning).

Berar [eng. béirä’a], förvaltningsområde i
Indien, se Centralprovinserna och Berar. B.
erövrades 1598 av Akbar, var en tid efter hans död
oberoende, kom åter under mogulriket,
förtrycktes på 1700-talet av maratterna och var omstritt
mellan dem och Haidarabad till 1804, då
Haida-rabads välde över hela B. bekräftades i ett
fördrag med engelsmännen. B. överläts 1853 till
Ostindiska kompaniet. 1903 förenades det med
Centralprovinserna.

Bérard [berä’r], L é o n, fransk politiker (f.
1876), jur. dr 1902 på en avh. om författarrätt,

deputerad och vice president i kammaren,
sedermera senator. B. anförtroddes av Briand
undervisningsministeriet 1921, vilket han behöll under
Poincaré till 1924; justitieminister under Laval
1931—32 och i Lavals ministär 1935—36. Han
var vichyregeringens ambassadör vid påvestolen
1941—44. B. har särsk. intresserat sig för den
humanistiska bildningen och stärkt de klassiska
språkens ställning.

Bérard [berä’r], Victor, fransk klassisk
filolog och politisk skriftställare (1864—1931),
direc-teur adjoint vid École des hautes études i Paris.
Han har bl. a. utg.: ”Les phéniciens et 1’Odyssée”
(2 bd, 1902—03), ”La France et Guillaume H”
(1907), ”La Serbie” (1915), ”L’éternelle
Alle-magne” (1916) och ”Résurrection de 1’Homère”
(2 bd, 1930).

Berät, stad i s. Albanien; omkr. 10,000 inv.
Gammalt kastell. I närheten oljefält.

Béraud [berå’j, Henri, fransk författare
(f. 1885). B. är en bister humorist och stridbar
kåsör av Maupassants skola. Hans
självbiografiska roman, ”Le martyre de 1’obèse” (1922; sv.
övers. 1923), fick Goncourtpriset. Med äkta
bule-vardesprit har han avhandlat parisiska
teater-och litteraturföreteelser i ”Retours å pied” (1924)
och ”Le flåneur salarié” (1927), men framför allt
har han ägnat sig åt ”det stora reportaget” : den
uppmärksammade serien ”Ce que j’ai vu å
Mo-scou” (1925), ”Ce que j’ai vu å Berlin” (1926),
”Ce que j’ai vu å Rome” (1929) har fortsatts
med lika personligt färgade rapporter från andra
revolutionshärj ade huvudstäder. Bland hans
senare romaner må nämnas ”La gerbe d’or” (1928)
och ”Ciel de suie” (1933). Under den tyska
ockupationen av Frankrike hörde han till
samarbets-männen och dömdes efter befrielsen till döden
men benådades till livstids fängelse.

Berber, allmän benämning på ättlingarna av
den befolkning, som före arabernas invasion
innehade nordligaste Afrika, från trakterna v. om
Nildalen till Atlantens kust samt från
Medelhavet till ned mot Sudan. De utgöra den n. v.
grenen av den hamitiska folk- och språkgruppen men
tilhöra knappast en enhetlig ras. B. äro av
medelhöjd, ha smalt ansikte med fina drag, smal,
rak näsa samt välbildade läppar. Håret är svart
och ögonen mörka, medan hudfärgen — där
tillsats av negerblod ej gett upphov till mörkare
schatteringar — är så pass ljus, att b. klädda i
europeiska kläder ofta lätt kunna tagas för
sydeuropéer. Dessutom finnas även individer med
ljusa ögon och ljust hår och det i så betydande
antal (särsk. bland rifberberna i Marocko), att
man länge trodde sig i dem ha funnit
avkomling-ar av de germanska vandalerna. Denna blonda
befolkning fanns emellertid i n. Afrika före de
germanska folkvandringarna, ja, redan i
förhistorisk tid. Vår tids äkta b. bo framför allt i
Atlasbergen i Marocko, Algeriet (k a b y 1 e r n a)
och Tunisien. Många smärre stammar bo också
i oaserna på Atlas’ sydsida och i n. Sahara (t. ex.
Beni Msab i algeriska Sahara), under det att
andra finnas långt österut i Siwa och övriga
oaser i Libyska öknen. Helt undanträngda till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffb/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free