Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergqvist, Bengt Jakobsson - Bergqvist, 1. Johan - Bergqvist, 2. Thorwald - Bergqvist, Olof - Bergroth, 1. Hugo - Bergroth, 2. Kersti - Bergsalt - Bergsamt - Bergsartiklar - Bergsartilleri - Bergsdeputationen - Bergsexamen - Bergsfrälse - Bergshammar (socken) - Bergshammar (säteri)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747
Bergqvist—Bergshammar
748
domsskolorna” (1918), ”Våra skolor” (1923),
”Skola och seminarium” (1924), ”Svenskt och
främmande i svenskt skolväsen” (1926),
”Sveriges ungdomsskolor” (1931).
Bergqvist. 1) Nils Johan, dövstumpedagog
(1869—1937). Han blev folkskollärare 1892,
döv-stumlärare 1894 och fil. kand. 1904, var lärare
vid olika dövstumskolor 1894—1906 och
föreståndare vid dövstumskolan i Lund 1906—32, tillika
vid den på hans initiativ 1912 upprättade
Lantbruks- och hantverksskolan samt vid
Skyddshemmet för dövstumma å Råbylund. 1909 väckte han
förslag till en omorganisation av svenska
dövstumskolan efter danskt mönster och deltog som
sakkunnig inom Skolöverstyrelsen 1919—21 vid
förslagets utarbetande. 1920—36 var B. huvudred,
för Nord. Tidskr. för Dövstumskolan. Han har
bl. a. utg. ”Handbok för undervisningen i
döv-stumskolans artikulationsklass” (1913), läroböcker
och läsning för dövstumma.
2) Thorwald Erik Natanael, den föreg:s
brorson, jurist, politiker, ämbetsman (f. 1899 V12),
fil. kand, i Lund 1919,
jur. kand. 1922,
borgmästare i Västerås
1931—39, generaldir.
och chef för
Socialstyrelsen 1939—46,
sedan sistn. år
landshövding i Kronobergs
län. B. har deltagit
i ett stort antal
statliga utredningar och var
justitieminister 1936
och 1943—45 samt
konsultativt statsråd
1939—43. B. har som
representant för
Folk
partiet tillhört A. K. 1937—42 och F. K.
1943—47..
Bergqvist, Olof, biskop, politiker (1862—
1940). Han blev 1892 teol. kand, i Uppsala och
s. å. vice pastor i Gällivare, 1896 kyrkoherde där
och 1904 den förste biskopen i det nyupprättade
Luleå stift, emeritus 1938. B. utnämndes 1907 till
teol. dr. 1912—38 var han led. av Första
kammaren och var där sedan 1916 led. av
statsutskottet. I Gällivare arbetade B. nitiskt för
folkskoleväsendets utveckling. Som biskop har
han inom en vidare krets fullföljt detta arbete
och även i övrigt
ägnat livligt intresse åt
det svenska
kulturarbetet i finnbygden
samt åt
religionsvår-den bland lapparna.
Han har deltagit i
översättningen av N.
T. till lapska och i det
tills, m. Fr. Svenonius
utg. samlingsverket
”Lappland, det stora
framtidslandet” (1906)
sakkunnigt skildrat
lapparnas religiösa och
sociala förhållanden. I riksdagen företrädde han
en moderat högerståndpunkt.
Bergroth. 1) Karl Hugo B., finländsk
språkforskare (1866—1937), bibliotekarie vid
Helsingfors stadsbibliotek 1892—1907, lektor i svenska
vid Helsingfors univ. sedan 1893, fil. hedersdr i
Lund 1918, prof:s titel. Han har utg. bl. a.
”Finlandssvenska” (1917), ett av de
innehållsrikaste och betydelsefullaste arbeten, som finnas
om modern svenska, och ”Svensk uttalslära med
särskilt beaktande av skiljaktigheterna mellan det
finländska och det högsvenska ljudskicket”
(1924)-
2) Kersti Solveig B.-Matson,
författarinna (f. 1886), g. 1) 1912 m. lektor Samuel
Hagelin (d. 1917), 2) 1922 m. konstnären A.
Matson. B. har, delvis under pseud. Mary Marek,
utg. ett flertal romaner, skådespel och
flickböcker.
Bergsalt, se Stensalt.
Bergsamt, se Bergskollegium.
Bergsartiklar, se Gruvartiklar.
Bergsartilleri, se Artilleri.
Bergsdeputationen, ett riksdagsutskott under
frihetstiden för frågor rörande bergsbruket och
med överinseende över bergverken.
Bergsexamen el. examen för inträde i
bergsstaten inrättades på samma gång som övriga
äm-betsexamina 1750. Examen, som avlades vid
univ., avskaffades först genom univ.-statuterna
27 nov. 1908 men hade då icke avlagts sedan 1890.
Bergsfrälse, urspr. den skattefrihet för sin
jord, som under medeltiden bergsmännen vid
Kopparberget (nuv. Falu gruva), vid Norberg
och i flera andra gruvtrakter åtnjöto, för att de
desto bättre skulle ”bruka berget”. Detta
ursprungliga b. ökades sedermera, åtminstone från
Gustav II Adolfs tid, genom att hemman el.
räntor, som kronan disponerade, skänktes el.
såldes till enskilda att av dem åtnjutas under
bergs-frälsefrihet. Denna kom att, utom frihet från
sedvanlig skatt, omfatta även frihet från
rust-tjänst, knekttjänst, inskrivning, kronotionde m. m.
Principiellt borde den besittas blott av brukande
bergsmän. Å järnbergslagerna reducerades dessa
friheter 1688. Kopparbergets b. höll sig längre,
fullständigt avvecklades hela institutionen först
1855 och 1901. Även vid Sala gruva förekom
bergsfrälsejord; den överläts 1887 under full
äganderätt till innehavarna.
Bergshammar, socken i s. Södermanland, v.
om Nyköping; Jönåkers härad, Södermanlands
län; 32,13 km2, 669 inv. (1950). I n. delen odlad
slätt. I s. delen Kolmårdens branta, skogklädda
berglandskap men mot Marsviken av Östersjön
en odlad, djupt liggande dalgång. Till
krono-egendomen Väderbrunn var ända till 1890 den av
J. T. och Hj. Nathorst 1841—55 organiserade
lantbruksskolan förlagd. 1,242 har åker. Flera
järnåldersgravar. De äldsta delarna av kyrkan
äro från iioo-talet. Bildar med Tuna ett
pastorat i Strängnäs stift, Nyköpings v. kontrakt;
ingår i storkommunen Jönåker.
Bergshammar, säteri i n. Södermanland, n.
v. om Strängnäs, nära Mälaren, Fogdö socken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
