- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 2. Asura - Bidz /
757-758

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergslagen - Bergslagens artilleriregemente - Bergslagernas järnvägar - Bergslaget - Bergslags kontrakt - Bergslien, 1. Brynjulf Larsen - Bergslien, 2. Knud Larsen - Bergsman - Bergsmanshemman - Bergsmekanik - Bergson, Henri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

757

Bergslagens artilleriregemente—Bergson

758

med tiden små byar, där hyttan bildade
medelpunkten för de gårdar, som uppfördes av de till
ett hyttelag förenade bergsmännen. Den
bosättning, som uppstod vid de på 1500-talet anlagda
stångj ärnshamrarna, ökade ytterligare bygden i
B. Bergsbrukets bygdbrytande där var dock mera
underordnat i jämförelse med den omfattande
kolonisationen av finnar i B., liksom i många
andra svenska skogsbygder, från 1570-talet fram
till 1650-talet.

Bergslagens artilleriregemente, A 9,
Kristinehamn, började uppsättas 1943 jämlikt 1942 års
försvarsbeslut. Reg. är motoriserat och
uppsätter jämte Smålands art.-reg. arméns
kår-artilleriförband. B. ingår i 5 :e militärområdet.

Bergslagernas järnvägar var Sveriges största
enskilda järnväg till 1 juli 1948, då de
förstatligades. Huvudlinjen, 476 km, byggdes 1872—
79 för att binda samman Falun och Bergslagen
med storhamnen Göteborg. Sidolinjen Daglösen—
Filipstad, 8 km, färdigställdes 1876 och
Räms-hyttan—Idkerberget, 10 km, 1912; den senare
trafikeras endast med gods. Järnvägens
elektrifiering har skett etappvis 1939—46. Såväl
gods-som persontrafik äro mycket betydande. Banans
huvudverkstäder finnas i Åmål, som nu drivas i
S. J:s regi.

Bergslaget, i dagligt tal namn på Stora
Kopparbergs bergslags ab.

Bergslags kontrakt, i n. Östergötland,
Linköpings stift, omfattar pastoraten Risinge, Vånga,
Hällestad, Skedevi, Regna, Tjällmo och Godegård.

Bergslien. 1) Brynjulf Larsen B., norsk
bildhuggare (1830—98), lärjunge av Jerichau
och Bissen. Han utförde Karl Johans
ryttarstaty framför slottet i Oslo, avtäckt 1875, och
statyn av Henrik Wergeland på Eidsvoldsplassen
i samma stad samt porträttbyster och mindre
statyer.

2) Knud Larsen B., den föreg:s bror,
målare (1827—1908). Han vistades 1855—69 i
Düsseldorf och målade där bl. a. norska
folklivsbilder i Tidemands stil. B. verkade sedan i Oslo,
huvudsakl. som porträttmålare.

Bergsman kallades fordom innehavare av
bergsmanshemman (se d. o.). Bergsmännen voro
skyldiga att bedriva hyttebruk (blåsa tackjärn)
och använda sina skogar till kolning; de
indelades på hyttelag, och deras hemman voro mot
erläggande av tiondejärn i allm. fritagna från
ord. rotering m. m. Sedan tackjärnstillverkningen
1859 frigjorts, kvarlever ordet b. som beteckning
för innehavare av hemman el. hemmansdel i ett
bergslag, oberoende av om han bedriver
hyttebruk el. ej.

Bergsmanshemman var i kameralt avseende
ett inom järnbergslag beläget krono- el.
skattehemman, som före förordn. 20 sept. 1859 hade
skyldighet att uppehålla tackjärnstillverkning och
därför i allmänhet åtnjöt frihet från ordinarie
rotering och vissa andra onera.

Bergsmekanik, på bergshanteringens behov
tillämpad teknisk mekanik och
maskinkonstruktion; innefattar läran om uppfordringsverk och

pumpar för gruvor, biåsmaskiner för masugnar,
valsverk o. dyl.

Bergson [bärgså’n], Henri, fransk filosof av
judisk börd (1859—1941), prof, vid Collège de
France i Paris 1900—21. Äv hans många skrifter
må nämnas ”La spécialité” (1882), skoltal vid
ly-ceet i Ångers, hans förstlingsarbete, ”Essai sur
les données immédiates de la conscience” (1889;
”Tiden och den fria viljan”, 1912), ”Matière et
mémoire” (1896; ”Materia och minne”, 1913),
”Le rire” (1900; ”Skrattet”, 1910), ”L’évolution
créatrice” (1907; ”Den skapande utvecklingen”,
1911) samt de samlingar av föredrag och essäer,
som i sv. övers, bära titlarna ”Intuition och
intelligens” (1911; 3:e uppl. 1928), ”Filosofien och
livet” (1912) och ”Själslig kraft” (1921). Hans
sista större verk var ”Les deux sources de la
morale et de la religion” (5:0 uppl. 1932). — B.,
som betecknar sin ståndpunkt såsom en ”ny
spiri-tualism”, skiljer skarpt mellan själslivet och den
kroppsliga verkligheten. Den sistnämnda äger
utsträckning i rummet, kan fattas som en
sam-mangyttring av oföränderliga, bredvid varandra
existerande smådelar, vilkas enda förändringar
äro rörelser i rummet, reglerade av en mekanisk
kausalitet med en kvantitativt oföränderlig energi.
Själslivet däremot, som ej är i rummet, kan ej
fattas som någon summa av enheter. Det är till
sin natur en kvalitativ
intensitet, som ej kan
kvantitativt mätas och
som ej lyder lagen om
energiens bestånd utan
innebär ett ständigt
skapande av ny
verklighet (1’évolution
créa-trice). Det är orimligt
att på
själsföreteelser-na vilj a tillämpa
kausalitetslagen. B.
förfäktar därför principen
om viljans frihet. För
sitt liv behöver
människan handla inom

den kroppsliga verkligheten, och därvid
tjänstgör hjärnan som förmedlande organ för
själen, men också endast härvid. Skall man
nå fram till en verklig kunskap om livet,
måste man använda ett helt annat
uppfattningssätt än det abstrakta förståndets, nämligen
den intuition, till vilken vi ock ha en medfödd
förmåga, i behov av utveckling. Den är
besläktad med djurens instinkter, vilka nått sin högsta
utbildning hos insekterna, och med konstnärens
sätt att divinatoriskt inblicka i verkligheten. På
en sådan intuition i samband med en kritiskt
sovrande reflexion söker B. bygga sin filosofi,
som lika mycket präglas av en mellan raderna
vibrerande kärlek till livet som av en subtil,
kritisk skarpsinnighet. Lika originella som B:s
tankar äro även de former, i vilka han
framställer dem. — B. erhöll 1927 nobelpriset i
litteratur. — Om hans filosofi har uppstått en hel
litteratur; särsk. kan hänvisas till arbeten av
Höffding, Hans Larsson (”Intuitionsproblemet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffb/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free