Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergström, David - Bergström, Hjalmar - Bergström, Karl - Bergström, Ludvig - Bergström, Olof - Bergström, Sune - Bergström, Torsten - Bergström, Wilhelm - Bergström-Simonsson, Anna - Bergströms, Paul U., ab. (Pub) - Bergsund - Bergsvetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
769
Bergström—Bergsvetenskap
770
till Aftonbladets politiska avdelning 1894 och
blev 1897 tillika biträdande redaktör av
Dagen. B. har varit led. av Andra
kammaren 1894—1907 och av Första kammaren
1912—15. Han medverkade till Folkpartiets
bildande 1895 och uppgick med detta i
Liberala samlingspartiet 1900. Efter att ha tillhört
K. Staffs första ministär (7 nov. 1905—29 maj
1906) som konsultativt statsråd, var han i Staaffs
andra ministär (7 okt. 1911—17 febr. 1914)
statsråd och chef för Lantförsvardepartementet —
Sveriges förste civile krigsminister. Under
mellantiden mellan dessa statsrådsbefattningar var B.
generalkonsul i Helsingfors 1907—u; han blev
1915 konsul och 1916 generalkonsul i Montreal
samt var maj 1918—okt. 1922 envoyé i Tokyo
och Peking. Han blev okt. 1922 på egen begäran
försatt i disponibilitet. Vid liberala partiets
splittring våren 1923 följde B. förbudsvännerna och
blev s. å. förste vice ordf, i Frisinnade
folkpartiets förtroenderåd. Han valdes sept. 1924 ånyo
till led. av Första kammaren, där han satt till
1932.
Bergström, H j a 1 m a r, dansk författare (1868
—1914). Först handelsskollärare, började han
1894 ge ut berättelser, blev sedan uteslutande
dramatisk förf, och vann stor framgång med
”Möntergade 39” (1904), ”Lynggaard & co.”
(1905), ”Karen Bornemann” (1907), ”Provens
dag” (1915) m. fl. B. ägde teknisk skicklighet,
godmodigt skämtlynne och människokännedom.
Bergström, Karl Anton Edvard, tidningsman,
politiker (f. 1888 13/i). B. var urspr.
järnbruksarbetare och ledde Munkfors-strejken, en av de
konflikter, som medförde 1909 års storstrejk. Han
genomgick Brunnsviks folkhögsk. 1910—11. 1919
knöts B. till Skånska Socialdemokraten, vars
chefredaktör han är sedan 1922. B. tillhör Andra
kammaren sedan 1925.
Bergström, Ludvig, teologisk författare
(1857—1932), 1890—1923 lektor i kristendom och
filosofi vid Uppsala högre allm. läroverk; teol.
hedersdr 1927. B. har utg. läroböcker i
religions-lära samt varit en av de tidigaste
representanterna i Sverige för den moderna bibelkritiken.
Bland B:s skrifter märkas ”Om Moseböckernas
uppkomst” (1892), ”Moseböckernas värde” (1893),
”Kristendom och socialism” (1893) och
”Skapelsen, syndafloden och världsdomen” (1899).
Bergström, Olof, svenska godtemplarordens
grundläggare (1841—1910). B. uppträdde redan
i 18-årsåldern som religiös talare i baptistisk
riktning och var under ett tiotal år en gärna hörd
väckelsepredikant, särsk. i Norrland och s. Sverige.
1870—73 var han baptistpredikant i U.S.A., tog
1873 anställning som agent för invandring och
jordförsäljning och anlade härunder två städer,
Stromsburg och Gothenburg. Efter återkomsten
till Sverige slog han sig ned i Sundsvall som
skogspatron och trävaruhandlare (1877—78). B.
anslöt sig 1879 till nykterhetsrörelsen och satte
upp en tidskrift, Nykterhetskämpen, for s. å. till
England för att finna någon ny form för
organisation av nykterhetsföreningar och återkom med
fullmakt från I. O. G. T. där att i Sverige
etab-NF II — 25
lera orden. 5 nov. 1879 bildade han i Göteborg
den första logen, ”Klippan”, och 30 nov. s. ä.
logen nr 2 i Arboga, där han utgav dels
ordens-organet Svenska Good Templar, dels
ortstidningen Arboga Posten. B. bildade inalles ett tjugotal
loger. Från 1882 åter i U.S.A., kastade sig B.
ånyo in på jordförvärv och anskaffning av
invandrare.
Bergström, Karl Sune Detlof, biokemiker
(f. 1916 10/i), med. lic. och med dr 1944, 1 :e
assistent vid Medicinska Nobelinst:s biokemiska
avd. 1942—47, doc. vid Stockholms högsk. 1944,
prof, i medicinisk och fysiologisk kemi i Lund
1947. Han har huvudsaki. ägnat sig åt studiet
av de för D-vitaminet viktiga sterinerna och har
bearbetat problem inom kolhydrat- och
enzymkemien.
Bergström, Torsten Lars Herman Jamte,
skådespelare (1896—1948). Efter att ha
genomgått Dramatiska teaterns elevskola 1917—19 var
han knuten till olika teatrar i Stockholm,
Hälsingborg och Göteborg. Han var även ledare
för egna turnéer. Han gjorde god lycka på
scenen med sina många karaktärsroller tack
vare ett rikt konstnärstemperament och en
betydande gestaltskapande fantasi.
Bergström, Johan Wilhelm, industriidkare
(1812—81), innehade omkr. 1840—46 i Stockholm
landets första fotografiateljé, grundade 1847 en
mekanisk verkstad, vars installations- och
reparationsarbeten för gas- och vattenledningar blevo
banbrytande i Sverige.
Bergström-Simonsson, Anna Katarina,
sångpedagog (1853—1937), tog organistexamen vid
Konservatoriet och idkade sedan sångstudier.
Från 1880 var B. sånglärarinna vid skolor i
Stockholm, 1897—1915 vid Högre
lärarinneseminariet och Statens normalskola för flickor.
Därjämte var hon 1903—20 knuten vid
Konservatoriet, först som lärarinna i skolsång och ledare
av provkurs i skola, senare även med
undervis-ningsskyldighet i talteknik. B., har med iver och
insikt arbetat för en förbättrad
sångundervisning i svenska skolor och därvid bl. a. tillämpat
formelmetoden. Hon har utg. ”Sångkurs för
skolan” (3 h., 1897; ny, omarb. uppl. i 4 h., 1905),
”Taltekniska övningar” (1917; flera uppl.) m. m.
Bergströms, Paul U., ab., förk. Pub,
Stockholm, varuhus med egna verkstäder för herr-,
dam- och barnekipering m. m. Bolaget stiftades
1905 för övertagande av den 1882 av Paul U.
Bergström (1860—1934) grundade firman. Det
förvärvades 1935 av Kooperativa förbundet men
äges sedan 1945 av Konsumtionsföreningen
Stockholm med omnejd, u. p. a.
Bergsund, område på Södermalm i Stockholm,
n. v. om Hornstull. Bergsunds
mekaniska verkstad hade sin verksamhet förlagd hit
från 1769 till 1929, då den nedlades och området
förvärvades av Stockholms stad för exploatering
till tomtmark för bostadsbebyggelse.
Bergsvetenskap, läran om nyttiga metallers
och minerals förekomst, uppsökande, bearbetning
och förädling. Den indelas i a) gruvvetenskap,
b) metallurgi och hyttkonst, c) bergsmekanik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
